med anledning av prop. 1990/91:3 Skogsbruket i fjällnära skogar

Motion 1990/91:Jo9 av Leo Persson (s)

Ändrade avverkningsmetoder inom fjällnära
skogar

I våra barrskogsområden blir art- och
biotoputarmning följden av intensiva, starkt
naturomvandlande skogsbruksmetoder.

Våra egna forskare har klassat den
naturomvandling som följer av kalhuggning, åtföljd
av radikal markberedning och föryngring, med icke
ortseget material som ett ''irreversibelt byte av
ekosystem'', (Föryngring i fjällnära skogar,
Bäckström 1984 SLU Umeå.).

Tomas Hallingbäck, framstående bryolog på
SLU Ulltuna, karaktäriserar, ur mossornas
synvinkel, kalhyggen större än en hektar som
''öken''. För lavar, vedsvampar, många vedlevande
insekter med alla dessas följearter blir
användningen av de mest naturomvandlande
skogsbruksmetoderna i våra mest ostörda
skogsområden i fjällskogarna lika förödande som
för mossorna.

Förslaget till ny fjällskogspolitik är ett steg på
vägen mot större naturhänsyn. Men mycket
återstår ännu. Den gräns som satts för s.k. avsevärt
försvårande av pågående markanvändning är satt
så lågt att naturvårdshänsynen inte får tillräcklig
areell omfattning för att t.ex. ge de hotade arterna
ett funktionellt skydd. Anslaget för inköp av
reservatsmark, i dag 100 milj. kr./år, räcker inte till
för de markinköp som är nödvändiga.

Av detta skäl återstår bara modifiering av
skogsbruksmetoderna inom fjällnära skog för att ge
avvägningen mellan naturvårdens och
virkesproduktionens intressen en rimlig
utformning. Ett visst virkesuttag kan vara fullt
möjligt i fjällnära barrskogar, dock måste en
omfattande information/utbildning utgöra en
förutsättning för ett sådant beslut. Metoder för
virkesuttag bör vara s.k. blädningshuggning i
granskogsområden och fröträdställningar och
andra åtgärder för föryngring av beståndet i
tallområden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
ytterligare restriktioner av kalhyggesbruk i
fjällnära skogar med sikte på att ersätta
kalhyggesbruk med småskaliga metoder som
möjliggör att naturvärdena bevaras.

Stockholm den 17 oktober 1990

Leo Persson (s)