med anledning av prop. 1990/91:41 Ändrade kassakravsavgifter

Motion 1990/91:Fi12 av Lars Tobisson m.fl. (m)

I propositionen föreslås att kassakravsavgiften
vid så snabbt stigande räntenivå på
penningmarknaden att denna närmar sig dubbla
diskontot skall fastställas till det aktuella steget i
riksbankens räntetrappa plus tre procentenheter.
Att det alls kan bli aktuellt med en så hög avgift
sammanhänger med att regeringens misslyckade
ekonomiska politik och behovet av att försvara den
svenska valutan har tvingat upp den korta räntan
till hittills oanade höjder. Även om det aldrig torde
ha varit tanken att avgiften skulle kunna bli 20 %
och däröver, får det väl anses rimligt att
belastningen för den försumlige skall bli lika
kännbar som tidigare relativt sett.

I detta sammanhang vill vi emellertid också
aktualisera villkoren för dem som sköter sig och
betalar in sina kassakravsmedel på föreskrivet sätt.
Som framgår av propositionen är kassakraven för
banker och finansbolag 4 %, medan övriga
kreditinstitut går fria. Innestående medel finns på
ett räntelöst konto hos riksbanken. Med nuvarande
räntenivå medför detta ett högst betydande
inkomstbortfall. Självfallet innebär det en
konkurrensfördel för exempelvis
bostadskreditinstitut att de inte behöver avdela viss
del av sin utlåningskapacitet för ändamål som inte
ger några ränteintäkter. Enligt vår mening bör
detta rättas till genom att riksbanken gottgör skälig
ränta på innestående kassakravsmedel. Denna
ståndpunkt bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen och
fullmäktige i riksbanken till känna vad i motionen
anförts om räntegottgörelse för kassakravsmedel.

Stockholm den 6 november 1990

Lars Tobisson (m)

Rune Rydén (m)

Filip Fridolfsson (m)

Ing-Britt Nygren (m)

Margareta Gard (m)

Knut Wachtmeister (m)