med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.
Motion 1990/91:Sk30 av Stig Bertilsson (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1990/91:54
- Tilldelat
- Skatteutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1990-11-23
- Bordläggning
- 1990-11-26
- Hänvisning
- 1990-11-27
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
En följd av omläggningen av företagsbeskattningen är att enskilda näringsidkare skall ha kalenderår som räkenskapsår. Brutna räkenskapsår som börjar före 1 juli 1990 skall avkortas så att de slutar den 31 december 1990. Brutna räkenskapsår som börjar den 1 juli 1990 eller senare, skall antingen avkortas så att de slutar 31 december 1990 eller förlängas så att de slutar den 31 december 1991.
Denna del av omläggningen av beskattningen berör enskilda näringsidkare, jordbrukare, dödsbon och handelsbolag. I samband med att beslutet om omläggningen togs var flera av remissinstanserna kritiska till förslaget. Även moderata samlingspartiet motsatte sig omläggningen. Från näringslivet framfördes kritik bl.a. på grund av att belastningen på bokförings- och revisionsbyråer blir stor under boksluts- och deklarationsperioden.
Vidare finns det i allmänhet starka skäl som legat till grund för enskilda näringsidkares val av räkenskapsperiod. Detta i första hand i form av säsongsvariationer i arbetsbelastningen för näringsidkarna. I många fall är det högsäsong vid kalenderårsskiften varför tiden då inte medger att också hantera lagerinventering och bokslutsarbete.
Trots kritiken och frågetecknen beslutades det att övergången skall genomföras. Det har sedermera även framgått för dem som var tillskyndare av beslutet att omläggningen kan medföra allvarliga och icke önskvärda konsekvenser. Utöver den kritik som tidigare framförts tillkom nu de likviditetsproblem för vissa näringsidkare som kan följa på regeländringen. Speciellt gäller detta företag som haft brutet räkenskapsår per den 30 april. Dessa företag ges ingen möjlighet att förlänga räkenskapsåret eftersom det då blir mer än 18 månader vilket är max. Den ''dubbelbeskattning'' som blir följden av att dessa företag 1991 kommer att åsättas två taxeringar (en för ordinarie räkenskapsår 1 maj 1989 -- 30 april 1990 och en för 1 maj 1990 -- 31 december 1990) kan i många fall leda till betydande och i vissa fall avgörande negativa konsekvenser. Företag kan komma att hamna i en så svår likviditetskris att konkurs kan bli följden.
Sedan frågan aktualiserats har man inom finansdepartementet insett de svårigheter som kan bli följden av omläggningen. De åtgärder som med anledning härav har föreslagits i propositionen är emellertid inte tillräckliga. Förhöjd avsättning till resultatutjämningsfond kan endast i en del fall mildra effekterna av den beslutade omläggningen.
Den grundläggande kritiken mot övergången från brutet räkenskapsår till kalenderår som räkenskapsår för enskilda näringsidkare kvarstår därmed till i stort sett alla delar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen med upphävande av beslutet om omläggning av kalenderår som obligatoriskt räkenskapsår för enskilda näringsidkare beslutar att dessa även fortsättningsvis kan tillämpa brutet räkenskapsår för sin redovisning.
Stockholm den 20 november 1990 Stig Bertilsson (m)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen med upphävande av beslutet om omläggning av kalenderår som obligatoriskt räkenskapsår för enskilda näringsidkare beslutar att dessa även fortsättningsvis kan tillämpa brutet räkenskapsår för sin redovisning.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen med upphävande av beslutet om omläggning av kalenderår som obligatoriskt räkenskapsår för enskilda näringsidkare beslutar att dessa även fortsättningsvis kan tillämpa brutet räkenskapsår för sin redovisning.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.