med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning

Motion 1990/91:Ub102 av Berit Oscarsson m.fl. (s)

I regeringens proposition 1990/91:82 Folkbildning
föreslås ett helt nytt bidragssystem för den svenska
folkbildningen inom studieförbund och folkhögskolor.

Förslaget syftar till att ge folkbildningen möjlighet att
utvecklas och stärkas inför nya utmaningar och uppgifter.

Som en röd tråd i propositionen framhålls tilltron till
folkbildningens vilja och förmåga att själv målstyra sin
verksamhet utifrån sin egen idé och sin profil i harmoni med
viktiga samhällsintressen, redovisade i ''mål för
statsbidrag''.

Det är viktigt att betona att varje studieförbund självt
fastställer mål och inriktning för sin verksamhet, medan
staten bestämmer villkoren för bidragsgivningen. Bidraget
till folkbildningen föreslås bygga på principen att samhället
definierar vad som är folkbildning, anger mål för
statsbidragen och ger studieförbund och folkhögskolor
möjligheten till eget, profilerat målstyre utan de gamla
detaljreglerna. Denna genomgripande förändring i
bidragssystemet kräver ett mera långsiktigt perspektiv från
studieförbundens och folkhögskolornas sida när det gäller
planering, genomförande och inte minst utvärdering av
verksamheten. Det framgår också av de mera beskrivande
delarna av propositionen, där det bl.a. sägs: ''En årlig
justering av bidraget skall göras med hänsyn till löne- och
prisutvecklingen i samhället. I propositionen föreslås att
bidraget till folkbildningen endast omfattar budgetåret
1991/92.''

Staten arbetar numera på de flesta områden med
treåriga budgetramar, men vad gäller statsbidraget till
folkbildningen föreslås således ettårsbudget. Det hade varit
önskvärt att de treåriga budgetramarna även kommit att
omfatta folkbildningsverksamheten.

Under 1989 beslutade riksdagen att frysa tilldelningen av
det totala antalet studietimmar med högre
schablonersättning till studieförbunden under tre budgetår
enligt samma principer.

Den förändring som propositionen i sin helhet innebär
för folkbildningen -- ökat självstyre och en betydande
ökning av arbetsuppgifter och ansvar för verksamheten --
för med sig stora krav på omställning och förnyelse i
samtliga led inom folkbildningen. Detta kräver tid för
diskussioner och utbildning för att den skall kunna
genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Hur man lyckas blir ju
av stor betydelse för folkbildningens framtid.

Mera målstyrning inom folkbildningen förutsätter
långsiktighet i planeringen och ekonomisk framförhållning.
Med endast ettåriga budgetramar blir framförhållningen för
kort, och osäkerheten i planeringsunderlaget kommer att
menligt påverka utvecklingen mot större målstyrning.

Samtidigt som folkbildningen själv måste klara av den
egna omställningen, måste den också internt och
tillsammans i folkbildningsrådet utforma kriterierna för det
uppföljnings- och utvärderingsarbete som propositionen
förelägger den. På detta område saknas i dag de nödvändiga
kunskaperna och metoderna, speciellt vad gäller den
fördjupade utvärderingen. Att skaffa sig dessa kräver både
tid och resurser. Ettårsperspektivet i budgethänseende
försvårar avsevärt detta arbete.

Statsrådet betonar vikten av att uppföljning och
utvärdering ''inte enbart blir en teknikfråga utan ett
hjälpmedel i verksamhetsutvecklingen''.

Folkbildningens anordnare har samma inställning till
utvärderingens roll, och menar att hindren att åstadkomma
detta därför måste undanröjas. Det kortsiktiga ekonomiska
perspektivet utgör ett av de viktigaste hindren.

Även resurser för ett kontinuerligt avancerat forsknings-
och utvecklingsarbete är nödvändigt för att den föreslagna
principen för nytt statsbidrag skall fungera. Detta har vi
m.fl. tidigare anfört i motion 1990/91:UbU263
''Vuxenpedagogik'' till riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om treårig budgetperiod för
folkbildningen.

Stockholm den 14 mars 1991

Berit Oscarsson (s)

Sylvia Pettersson (s)

Anders Nilsson (s)

Anita Persson (s)

Ingegärd Sahlström (s)

Nils Nordh (s)