med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Motion 1990/91:Ub115 av Ulla Orring (fp)

Sveriges utveckling inför 2000-talet avgörs i hög grad hur
vi lyckas med kunskapsutveckling och därmed en skola som
slår vakt om kvalitet och kunskap. Många finner det idag
svårt att närmare överblicka hur framtidens arbetsmarknad
kommer att se ut. Det är därför angeläget att den
kommande gymnasieskolan får en utformning som också
ger tillräcklig flexibilitet för att anpassas till den
arbetsmarknad som väntar dagens ungdom och till den
ökade internationaliseringen. Folkpartiet liberalerna vill att
skolan ska prioritera den egentliga undervisningen.

Den nu föreslagna reformeringen av gymnasieskolan
innebär en betydande kvalitativ försämring jämfört med
den gymnasieskola som finns idag och som förvisso även har
brister.

Denna försämring berör såväl de yrkesförberedande
utbildningsalternativen som de studieförberedande. Som
exempel kan nämnas ett minskat timantal för svenska,
moderna språk och karaktärsämnen inom det
naturvetenskapliga programmet. Vidare har yrkesämnets
omfattning minskat för de yrkesförberedande
utbildningsalternativen.

Svenska

Ämnet svenska har i propositionen fått en kraftig
minskning när det gäller de studieförberedande
utbildningarna. Om en jämförelse görs med de nu gällande
timplanerna har ämnet minskat med ca 50%.

Karaktärsämnen

Vid en jämförelse med E-linjens karaktärsämnen och E-
grenens ekonomiska ämnen har timantalet minskat med
50%.

Till detta skall även tas i beräkning att individuella val,
kommunal profil och lokalt tillägg inte finns med eftersom
dessa faktorer är svårbedömbara och kommer att få olika
innehåll i kommunerna.

Mycket anmärkningsvärt är att inom E-grenen
försvinner hela ämnen som maskinskrivning, arbetsmetodik
och rättskunskap. Givetvis kan dessa återfinnas inom
individuella val, kommunal profil och lokala tillägg, men
detta blir i sin tur beroende av hur den enskilda kommunen
prioriterar.

Språk

Tyvärr måste också konstateras att för det tidigare
prioriterade ämnesområdet språk innebär det nu lagda
förslaget för de studieförberedande programmen en kraftig
minskning för både engelska och B/C-språk.
Uppskattningsvis en minskning med ca 30%.

Det synes förvånsvärt i ett läge där debatten om
internationalisering och Sveriges inträde i EG är
synnerligen aktuell. Att regeringen i propositionen då
föreslår en nedrustning i språkkunskaper i stället för att
satsa på en ambitionshöjning synes vara ett uttryck för
bristande insikt om behovet av goda språkkunskaper.

Arbetsplatsförlagd utbildning

Inom de yrkesförberedande programmen föreslås tiden
för arbetsplatsförlagd ubildning omfatta l5%. Det är
synnerligen viktigt att det klart framgår att dessa l5% inte
enbart utgörs av utbildning utan att en del av denna tid kan
betraktas om yrkesorientering inför grenvalet. Vidare kan
det i vissa fall även bli fråga om miljöpraktik under större
delen av den arbetsplatsförlagda utbildningstiden, detta
beroende bl.a. på typ av arbetsplats och arbetsuppgifter.

Idag finns en särskild gymnasieutbildning som speciellt
domineras av manliga elever, nämligen
lärlingsutbildningen. Det blir nu därför en viktig uppgift att
åstadkomma en arbetsplatsförlagd utbildning som försöker
åstadkomma en jämnare könsfördelning.

Konsumtionslinjen

Under årens lopp har ett stort antal elever utbildats på
konsumtionslinjen. Det måste uppfattas som ett stort
nederlag att propositionen ''Växa med kunskaper'' ej
innehåller denna betydelsefulla utbildning.

KO-linjen ger både teoretiska och praktiska färdigheter
som är värdefulla inom många olika yrken bl.a. med tanke
på den ökade medvetenheten vad gäller kost- och
näringsfrågor men även för övrig hushållning med särskild
inriktning på hälsa och ekonomi. Genomförd uppföljning
bl.a. i Umeå visar att elever som genomgått KO-linjen har
fått arbete med anknytning till linjen. Många elever
fortsätter dessutom till utbildningar inom både högskolan
och gymnasiekolans påbyggnadslinjer.

Ett tredje år på konsumtionslinjen skulle kunna ge
många möjligheter till värdefull inskolning inom många
områden där det idag råder brist på utbildad personal. I
timplanearbetet för gymnasieskolan anser jag att kostfrågan
och hushållning måste ges ett ökat utrymme. Flera
rapporter visar att förmågan att både klara hem /familj och
yrkesarbete kräver mycket av individen. Denna primära
ADL-träning för livet måste dessutom också ges på en
åldersnivå där den är aktuell i tiden. Med den
familjebildning och det familjemönster vi har i Sverige --
med föräldrar som båda yrkesarbetar -- måste skolan mer
aktivt ställa upp för kunskapsförmedling även i
konsumentfrågor. Konsumtionslinjen behövs även i den
framtida gymnasieskolan. Här måste eleven ges möjligheter
att växa med kunskaper.

I propositionen föreslås att reformen kan börja
genomföras redan läsåret l992/93. Läroplanskommittéernas
arbete skall vara klart den l juli l99l enligt vad som framgår
av propositionen men mest troligt är att arbetet med
läroplanerna är klart i slutet av l99l.

Propositionen synes inte ta tillräcklig hänsyn till
skolornas -- föräldrarnas -- elevernas förberedelsetid inför
en så omfattande skolreform.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om språkens ställning i
gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den arbetsplatsförlagda
utbildningen i gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsumtionslinjen.

Stockholm den 13 mars 1991

Ulla Orring (fp)