med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Motion 1990/91:Ub119 av Maja Bäckström m.fl. (s)

Inledningsvis vill vi understryka statsrådets uttalande,
att den nya gymnasieskolan måste erbjuda alla elever en
utbildning ''av god kvalitet'' och att den skall vara ett led i
ett ''livslångt lärande''. Därmed blir det viktigt att alla
program i den nya gymnasieskolan skapar goda
förutsättningar för vidare studier.

Statsrådet framhåller också betydelsen av att sambanden
mellan skolväsendet och högskola stärks, så att
forskarutbildade lärare kan tjänstgöra på gymnasieskolan
samt att gymnasisterna får tillfälle att vistas på
forskningsinstitutioner som arbetar med frågor som berör
resp. gymnasieprogram.

I den nya gymnasieskolan föreslås inrättandet av ett nytt
nationellt program på temat ''barn och fritid''. Inriktningen
på barn är en omvandling av existerande utbildningar inom
den nuvarande gymnasieskolan. Inriktningen på fritid är
emellertid, som statsrådet också framhåller, helt ny.

Fritidsinriktningen skall inte bara ägna sig åt barn och
ungdomar utan även på vuxnas fritid. Inriktningen kommer
således att ha en bred ansats på fritids- och
rekreationsfrågorna.

Vi ser med stor tillfredsställelse på att dessa väsentliga
frågor i det moderna samhället kommer upp på
gymnasieskolans program. Fritiden får inte betraktas som
bara lite hobby och sysselsättning på den lediga tid som vi
har kvar när allt ''viktigt'' och ''nyttigt'' är utfört. Fritiden är
tvärtom viktig för människors möjligheter till
självförverkligande, personlighetsutveckling och
gemenskap.

Att studera fritidsfenomenet är således både viktigt och
kvalificerat. Därför vill vi understryka betydelsen av att
gymnasieskolans fritidsinriktning ges ett innehåll som ligger
på samma kvalitativa nivå som övriga och mer etablerade
programinriktningar. Detta kräver emellertid att staten
med det snaraste vidtar särskilda åtgärder i fråga om att
stimulera forskning, läromedelsproduktion och
lärarutbildning. Fritidssektorn, och därmed också det nya
gymnasieprogrammet, saknar stöd i en organiserad
forskning och kunskapsproduktion. Därmed skiljer sig
detta gymnasieprogram från alla de övriga, vilka alla kan
luta sig emot väl etablerad forskning och högre utbildning
inom högskolans ram.

Bristerna i våra kunskaper om fritidsfenomenet har
också lett till att vi saknar läroböcker av god kvalitet i ämnet
''fritid och rekreation''. Även fritidsperspektivet är dåligt
utvecklat. Inom fritidssektorn har många myter och
obevisade förmodanden fått ligga till grund för
ställningstaganden. Det vore högst olyckligt om vi skulle få
en gymnasieutbildnng byggd på samma förenklade
orsaksresonemang.

Fritidssektorns brist på stöd hos högskolan leder också
till att de lärare som skall undervisa på de yrkesteoretiska
ämnena inom barn- och fritidsprogrammet inte automatiskt
får det intellektuella stöd som de borde få, för att kunna ge
samma kvalificerade undervisning som lärare i
samhällskunskap, historia och andra etablerade ämnen. De
yrkesteoretiska lärarna, som sannolikt aldrig har undervisat
inom området, måste ges möjlighet till fortbildning för att
skaffa sig kunskaper både om det svenska och det mycket
omfattande utländska kunskapsläget. Även sådana kurser
måste byggas upp. I dag ordnas inga sådana i Sverige.
Däremot finns de i utlandet.

Höstterminen 1992 skall det nya gymnasieprogrammet
starta. Då skall läroböcker ligga tryckta och lärare vara
fortbildade. Dessförinnan måste det ha blivit fart på
forskning och kunskapsproduktion inom området ''fritid''.
Det är således viktigt att tillgängliga forsknings-
utvecklingsoch fortbildningsmedel styrs till området fritid,
just därför att det hittills helt har saknat sådana resurser.

Gymnasieskolan skall också, som vi ovan noterade, vara
ett led i ett livslångt lärande. Därmed blir det viktigt att det
skapas möjligheter för de gymnasieelever som vill studera
vidare kring fritids- och rekreationsfrågorna. En
vetenskapligt grundad högskoleutbildning på samma tema
är därför väsentlig. Annars är risken stor att elever med
intresse för dessa frågor väljer andra gymnasieprogram.

Vi har i en motion med anledning av regeringens
proposition 1990/91:82 angående folkbildning tagit upp
vissa frågor angående den högre utbildningen och
forskningen inom fritidsoch rekreationssektorn. Frågan om
den högre utbildningen bereds f.n. inom
utbildningsdepartementet. Dessa frågor borde i tillämpliga
delar tas med även i den fortsatta beredningen av det nya
gymnasieprogrammet ''barn och fritid''.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om barn- och fritidsprogrammet i
den nya gymnasieskolan.

Stockholm den 14 mars 1991

Maja Bäckström (s)

Johnny Ahlqvist (s)

Bo Nilsson (s)