med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Motion 1990/91:Ub165 av Hans Leghammar och Åsa Domeij (mp)

Systemfelstänkandet i prop. 1990/91:85

Få saker inom det svenska samhället är så mycket
diskuterat som skolan. Trots detta eller kanske beroende på
detta, så anser vi att man gör ett systemfel i det nya förslaget
till gymnasieskolan.

I utredning efter utredning så slår man fast att
gymnasieskolan fortfarande sitter fast segregationsfällan
och att något måste göras. Så långt håller vi med, men anser
sedan att man tar helt fel grepp för att komma ur problemet.
Det stora segregationsproblemet finns idag mellan framför
allt yrkesinriktade linjer och de teoretiska genom falska
statusskillnader. Nu tror man att denna segregation skall
kunna brytas genom att göra de praktiska linjerna mera
teoretiska, vilket vi ser som helt häpnadsväckande. Har
man verkligen ett sådant förakt för den praktiska
yrkesinriktningen att man måste ge den ''höjd status''
genom att riskera att göra den till en andra klassens
teoriskola? Sitter man fortfarande 1991 fast i att
yrkesinriktningen antingen måste bli helt
produktionsinriktad för näringslivets intressen eller mera
grundutbildande i de teoretiska ämnena?

Har man inte insett den utvecklingspotential som
yrkeskunnandet i sig kan ge om man ger det stimulans
istället för att hela tiden snegla åt att de teoretiska ämnena
har högre status för att de kan ge högskolekompetens?

Är det så att man verkligen vill att flera elever ifrån de
tvååriga linjerna skall ges större möjlighet till
högskolestudier så bör detta enligt vår mening ske genom
ökade möjligheter till teoretiska studier och inte genom
tvång.

Framtida krav på utbildning

Frågan man måste ställa sig för att ta ställning till vad det
är för utbildning man behöver i landet är: Vilka krav kan
man förutse att morgondagens samhälle ställer på
undervisning och arbete?

Att högskolestudier kommer att vara viktigt i framtiden
står utom allt tvivel. Vi kommer därför inte i den här
motionen att gå in djupare på den utbildningsvägen, utan
koncentrera oss på de yrkesinriktade utbildningarna.

Hur ser framtiden ut, och vilka varor och tjänster är
det vi kommer att behöva?

Vår bedömning att miljö- och resursfrågorna kommer
att vara avgörande för framtiden kommer väl knappast som
någon överraskning för den som vet vad miljöpartiet de
gröna står för.

Resurs- och miljöfrågorna kommer att ställa stora krav
på forskning och utveckling men också enormt stora krav på
kvalificerat yrkeskunnande inom olika yrkesgrenar.

Verkligheten kommer förr eller senare att framtvinga ett
annat förhållningssätt till varor och tjänster och därmed
delvis en annan inriktning på utbildning.

Vi tror, liksom många marknadsundersökningar visar,
att vårt köp- och levnadsmönster kommer att förändras
utifrån de krav naturen kommer att ställa. Kvalitetskraven
på de varor vi i framtiden kommer att välja blir troligen
mycket större, genom att ''slit och släng''-mentaliteten
tvingas undan av miljöskäl.

Till och med trendmakare gör bedömningen att vi
kommer att välja kvalitet istället för kvantitet och att ökade
kvalitetskrav också innebär ökade krav på yrkeskunskap.
Tekniska lösningar inom förnyelsebar energi, byggnads-,
trafik- med flera sektorer kommer att kräva många och
skickliga hantverkare. Vi är oroliga över att den svenska
yrkesutbildningen inte kommer att uppfylla morgondagens
krav på kvalitet och konkurrens genom den föreslagna
gymnasiepropositionen.

Yrkesutbildning som klarar morgondagens behov

Vi menar att yrkesskicklighet i sig kommer att vara så
viktig i framtiden, att de som vill satsa sin yrkeskarriär inom
praktiskt arbete inte hela tiden behöver snegla på
traditionella högskolestudier för sin eventuella karriärs
skull. Däremot skall givetvis de som vill gå ifrån
yrkesutbildning till högskola beredas möjlighet till detta.

Kraven på morgondagens yrkesutbildning kommer
främst att innebära följande:

1. Ett bevarande av baskunskaper inom
yrkesutbildningar för att ge en trygg bas för utveckling av
nya tekniker.

2. Att ta vara på nya tekniska inovationer i
yrkeskunnandet såsom data, laser m.m. innebär många
möjligheter till utveckling och specialisering för dem som
väljer yrkesutbildning.

3. Ökade teorimöjligheter inom angränsande ämnen till
det man valt att studera ger ofta en stor tillfredsställelse och
nyfikenhet på nya kunskaper. Vi tror att många teoretiskt
studietrötta elever på yrkeslinjerna känner större
motivation och tillfredsställelse om de själva ser
möjligheterna än om de tvingas till att studera vissa ämnen.

Man kan nog till exempel väcka teoretiskt studieintresse
mycket lättare genom att ge t.ex. en fordonstekniker som
drömmer om en egen verkstad möjlighet att läsa
företagsekonomi istället för att påtvingas något annat ämne
som ger honom/henne en teoretisk utbildning som riskerar
att bli sämre än den de får som går på renodlade teorilinjer.

Att ge yrkeslinjerna en högre status gör man inte genom
att i första hand snegla på teorilinjerna, utan istället skall
man se på utvecklingsmöjligheterna inom det egna
området.

När vi ser på svensk yrkesutbildnig i jämförelse med
t.ex. Danmark och Tyskland så blir vi oroliga för att deras
yrkesutbildade kommmer att konkurrera ut de svenska om
man inte erkänner yrkesutbildningen i sig som viktig och ger
den möjlighet att utvecklas. Ur konkurrenssynpunkt bör
därför lärlings- och gesällsutbildningarna på nytt ses över.

Ökad möjlighet för elever som väljer 2-åriga linjer att
läsa in högskolekompetens.

Vi ser det som centralt att verkligen bereda
yrkesinriktade elever tillfälle att läsa in
högskolekompetens, men att vägen för ett gott resultat går
genom uppmuntran, inte genom tvång. Ökade möjligheter
till utökade kurser och tillval kan vara en väg, men även
större flexibilitet till komvux ser vi som utvecklingsbart.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1990/91:85,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som
utvecklar de yrkesinriktade linjernas innehåll i enlighet med
vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna att de yrkesinriktade
gymnasielinjernas utvecklingspotential skall ses över så att
kvaliteten inom de linjerna kan fördjupas i enlighet med
vad som anförs i motionen.

Stockholm den 14 mars 1991

Hans Leghammar (mp)

Åsa Domeij (mp)