med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Motion 1990/91:Ub167 av Görel Thurdin m.fl. (c)

Utdrag ur ett brev

Jag är elev vid SSVH och orolig över skolans framtid. Jag
är 34 år, kvinna, mor till tre barn, glesbygdsbo och har ett
arbete som jag inte vill lämna för att studera. -- -- --

När man bor i en liten och fattig kommun, undrar man
hur det ska gå till när kommunen ska ta över
distansutbildningen. Ska jag vara tvungen att slåss om
utbildning med mina barn eftersom kommunerna ska få en
''pott'' av staten till all utbildning? Om nu viss del av denna
pott blir öronmärkt för vuxendistansutbildning, vilka
kommer att prioriteras? Ska jag vara tvungen att
konkurrera med arbetslösa, ensamstående, handikappade
etc.

Regeringen har i sin proposition ''Växa med kunskaper''
föreslagit att Statens skolor för vuxna skall upphöra och att
verksamheten skall vara avvecklad senast den 1 juli 1992.
Samtidigt aviseras att en särskild utredning skall tillsättas
för att belysa hur en utveckling av distansutbildning skall
komma till stånd inom det offentliga skolväsendet framför
allt inom komvux.

Detta förslag har inte tagit någon som helst hänsyn till
ovanstående brev, som skulle kunna mångfaldigas i flera
tusen exemplar, därför att 65 %
av alla elever (4000--5000) som studerar vid SSVH i
Härnösand är kvinnor. Många av dessa kvinnor är
ensamstående med barn och har inte råd att studera på
annat sätt. Statens skolor för vuxna är därför också en
jämställdhetsfråga. Det kommer en framtida utredning att
finna och därför måste utredningen ske före beslut om
någon förändring.

Regeringen fortsätter sin ovana att lägga fram förslag
som är byggda på ofullständiga beslutsunderlag utan
konsekvensanalyser trots att riksdagen efterlyser detta. Vi
emotsätter oss detta mycket bestämt.

Argumenten för fortsatt verksamhet vid SSV är många
och viktiga att framhålla:SSVs elever uppvisar goda
studieresultat. Ca 70 %
av eleverna fullföljer sina studier. I år pekar
prognosen på 17 000 aktivt studerande elever.
Verksamheten är resurssnål. Färre antal timmar (50--60 %
jämfört med komvux) utgör huvudförklaringen, men
även det faktum att eleverna kan behålla sina arbeten och
samtidigt läsa ger oöverträffade samhällsekonomiska
vinster. Att bygga upp en ny distansundervisning i
kommunal regi kommer att kräva både tid och resurser.
SSV utgör en god bas för distansmetodiken. Vi har genom
idogt arbete blivit en väl inarbetad organisation med stort
kontaktnät, särskilt i glesbygdsområdena. Bygg vidare på
den kompetens och erfarenhet som finns.Man kan inte
först avveckla och sedan tro att man ska kunna starta ett
institut ett år senare, utan elever. Då har kompetensen
försvunnit för länge sedan. Synkroniseringen saknas i det
även i övrigt bakvända resonemanget.SSV tar inte elever
från komvux. De som väljer denna skolform skulle
sannolikt inte studera alls om inte SSV fanns. Det existerar
inte något konkurrensförhållande! Däremot kompletterar
skolformerna varandra.Skolan behövs för glesbygden
och småkommunerna där komvux inte kommer att ha
underlag att bygga upp en ersättning för SSV. Många
komvux i glesbygden klarar idag knappast av att få igång
etapp 2-kurser. Propositionen kommer bara att leda till att
ytterligare en grupp människor kommer att utestängas från
studier.SSV behövs för glesbygden där man i
generationer avbrutit eller helt avstått från utbildning på
grund av de långa avstånden, avsaknad av förebilder och
tradition.Den brevdistansundervisning som utvecklats
och bedrivs vid SSVN är den i särklass mest tillgängliga
studieformen och utgör för många människor med olika
studiehinder: avlägsen bostadsort, oregelbundna
arbetstider, problem med barnpassning, handikapp av olika
slag t ex allergier som omöjliggör vistelse i klassrum liksom
intagna på institutioner och anstalter den enda möjliga.
Med kontinuerlig intagning under hela året och valfri
studietakt ger den ett maximum av flexibilitet. Den är
dessutom extremt billig såväl för samhället som den
enskilde. Trots mycket knappa resurser har vi utvecklat den
så att vi idag i de flesta ämnen och kurser kan erbjuda väl
fungerande material bestående av tryckt material,
ljudkassetter, videokassetter, studiehandledningar och
insändningsuppgifter. För kommunikation med eleverna
används i den mån eleverna själva har tillgång därtill,
utöver brev och telefon, telefax och elektronisk post.
Biståndsspråken nämns inte med ett ord. Det är en mycket
stor svaghet i propositionen och man måste fundera om
departementet vet om att SSVH bedriver undervisning i
elva språk. Den språksektorn kommer att raderas ut i
komvuxmodellen, eftersom hela landet behövs som
underlag. Förslaget innebär alltså ett slag för alla små
biståndsorganisationer och enskilda personer, som inte kan
köpa konsulthjälp för tusentals kronor per dag.De
hörselhandikappade och anhöriga, som idag får unik
undervisning i teckenspråk och tecken som stöd för tal
(TSS) vid SSVH är också helt bortglömda i
propositionen.Inom näringslivet har man sedan länge
insett att distansmetodiken är en användbar studieform för
fortbildning och kompetenshöjning. Samarbetet med ett 50-
tal företag och organisationer vittnar om detta.SSVHs
möjlighet att stödja mindre utlandsskolor har diskuterats.
Förutsättningarna för detta rycks undan genom
propositionens förslag.I rådande lågkonjunktur med allt
större arbetslöshet har vi inte råd att lägga ner en skola som
verkligen fungerar som kompetensutvecklare. Den behövs
mer än någonsin.

SSV främjar det viktigaste målet för svensk
utbildningspolitik: Att ge alla medborgare likvärdig
tillgång till utbildning oberoende av social bakgrund och
bostadsort.

Vi yrkar därför avslag på propositionen avseende
förslaget som rör Statens skolor för vuxna.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställer vi

att riksdagen avvisar regeringens förslag att avveckla
statens skola för vuxna.

Stockholm den 14 mars 1991

Görel Thurdin (c)

Martin Olsson (c)

Stina Eliasson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Hugo Andersson (c)

Roland Larsson (c)