med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt

Motion 1990/91:Jo41 av Annika Åhnberg m.fl. (v)

Bevara och utveckla det svenska fisket

Fiskenäringen är mitt uppe i en omfattande och svår
förändringsprocess. Det påverkar givetvis också
utformningen av fiskeripolitiken. I internationella
förhandlingar har beslutats om avreglering av fisket. En stor
del av den traditionella fiskeripolitiken kan därför inte
längre tillämpas.

Fisket påverkas också av den negativa miljöpåverkan
som haven utsätts för. Situationen i haven måste snabbt
förbättras genom en beslutsam och konsekvent miljöpolitik
nationellt och internationellt. Haven har allt för länge fått
vara soptippar för det moderna samhällets avfall.

Fiskeripolitiken måste ha som mål att bevara och
utveckla det svenska fisket. Vi ska inte i efterhand anpassa
vår fiskeripolitik uteslutande till resultaten av
internationella förhandlingar. Vi måste ha en
självständig ambition för det svenska fisket.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att
ett bevarat och utvecklat fiske är ett mål för fiskeripolitiken.

Näringen är liten i Sverige, men den har stor betydelse i
vissa regioner. Sysselsättning skapas också i förädlingsledet.
Även i en modern industrination har det dessutom ett värde
att ursprungliga sysselsättningar kan leva vidare om
förutsättningar finns.

Endast en tredjedel av landets fiskförsörjning baseras på
det svenska fisket. En näringspolitik för fisket ska syfta till
att, i internationellt acceptabla former, öka den svenska
andelen i fiskförsörjningen.

Fiskeriverket

Vi välkomnar förslaget om att samla handläggningen av
fiskefrågorna till en myndighet, fiskeriverket, men vi
beklagar att regeringen inte i detta sammanhang också
lämnade förslag till samlad handläggning av fiskefrågorna i
de stora sjöarna. I stället för en samordnad hantering är nu
risken uppenbar att fiskefrågorna för en sjö splittras upp på
flera länsstyrelser. Detta kan få negativa konsekvenser för
beståndsvård och näringsutövning. Vi föreslår att
regeringen får i uppdrag att samordna fiskefrågorna i de
stora sjöarna under fiskeristyrelsen.

Ja till fortsatta fiskerilån

Regeringen föreslår nu, som tidigare aviserats, att
fiskerilånen slopas. Vi står fast vid vårt krav att fiskerilånen
ska vara kvar. Möjligheterna att finansiera investeringar på
ett rimligt sätt är extra viktiga nu, då det gäller att rusta sig
för det än mer konkurrensutsatta läge, som kommer att
råda efter 1993. Det är bara en rationell och effektiv
fiskeflotta som kan hävda sig i den internationella
konkurrensen. Vi avvisar därför regeringens förslag att
slopa lånen för fiskets rationalisering. Vi föreslår dessutom
att ramen höjs med 20 000 000 kronor och att det högsta
tillåtna lånebeloppet höjs till 2,5 miljoner kronor.

Argos

För att övervaka vad som händer med den marina miljön
och för att Sverige ska kunna uppfylla sina internationella
åtaganden på detta område så måste undersökningsfartyget
Argos nu, efter 16 år, rustas upp. Kostnaden som beräknas
till 12 miljoner kronor kan fördelas på två år. För
budgetåret 1991/92 föreslår vi därför att 6 miljoner kronor
anslås för upprustning av Argos. Dessutom behövs
ytterligare 2 miljoner kronor för driften. Sammanlagt
föreslår vi 8 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår.

Laxfond Vänern

Projektet Laxfond Vänern syftar till att bevara de vilda
lax- och öringstammarna och skapa utrymme för ökat fiske
efter dessa arter i Vänern. Utsättningen av smolt måste
därför ökas från dagens 350 000/år till cirka 500 000/år.
Laxfondens utsättning uppgår nu till 160 000 men det
behövs en fördubbling. För att möjliggöra den utökade
satsningen behövs en statlig finansiering med 3,75 miljoner
kronor för budgetåret 1991/92. Därutöver bör ett förslag till
mer långsiktig finansiering arbetas fram.

Sverige kan inte vare sig det gäller fisket eller någon
annan näring isolera sig från övriga världen, men vi kan inte
heller göra avkall på vår rätt att bedriva en självständig
politik för att utveckla vårt land i enlighet med vad
människor vill. Den uppgivna underordning i förhållande
till omvärlden, särskilt EG, som nu präglar svensk politik är
förödande. Vi behöver mångfalden i vårt land. Många olika
näringar måste ges goda livsvillkor. Den biologiska
produktionen är till sist ändå grunden för människans
existens. Vi behöver ett svenskt fiske för framtiden. Den
internationella anpassningen måste vara ömsesidig och ske
i samma takt i olika länder. Sverige ska inte gå före och
därmed utlämna det svenska fisket. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen detta till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att målet för fiskeripolitiken skall
vara ett bevarat och utvecklat svenskt fiske,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samordning av fiskefrågorna för
de stora sjöarna under fiskeristyrelsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lån för fiskets rationalisering
skall finnas kvar,

4. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret
1991/92 anvisar 20

000

000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
60 000 000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för
fiskerilån,

6. att riksdagen till upprustning och drift av
undersökningsfartyget Argos för budgetåret 1991/92
anvisar 8

000

000 kr.,

7. att riksdagen till Laxfond Vänern för budgetåret
1991/92 anslår 3 750 000 kr. på nytt anslag,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till framtida
finansiering av Laxfond Vänerns verksamhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om takten i den internationella
anpassningen.

Stockholm den 5 mars 1991

Annika Åhnberg (v)

Jan Strömdahl (v)

Bengt Hurtig (v)

Alexander Chrisopoulos (v)

Jan-Olof Ragnarsson (v)

Rolf L Nilson (v)

Viola Claesson (v)