med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt

Motion 1990/91:N48 av Carl Frick (mp)

Skaraborgs län och framtiden

Något om propositionen

Tillväxtpropositionen grundar sig på antaganden
om ekonomisk och industriell tillväxt som finns under ett
avsnitt om dimensionering av landets högskolor. Där kan vi
läsa att den skall styras av en politik, som innebär att den
ekonomiska tillväxten skall vara 4 %
om året och den industriella 6 %
om året under 1990-talet. (Propositionen sidan 48)
Detta innebär att bruttonationalprodukten skall öka med 48 %
på tio år och industriproduktionen med 79 %.
Detta är sensationellt höga tal.

De föreslagna ökningarna i ekonomisk och industriell
tillväxt ligger på den dubbla respektive fyrdubbla mot vad
som har uppmätts för hela 1980-talet.

Det finns all anledning att hysa allvarliga tvivel på
verklighetsbakgrunden för de antaganden, som styr
regeringens politik. I statsverkspropositionen finns inga
spår av denna ''utvecklingsoptimism''. Den finns däremot
manifesterad i de viktiga propositionerna om miljö- och
energipolitiken. I den senare talar regeringen om viljan att
hålla låga energipriser för att främja ekonomisk tillväxt. Av
rädsla för att den ekonomiska tillväxten skulle kunna
hämmas innehåller inte miljöpropositionen de väsentliga
förslagen om miljö- och utsläppsskatter, som skulle ha
hjälpt oss att komma tillrätta med många allvarliga
miljöproblem.

Vi vet av erfarenhet att ständigt ökad ekonomisk tillväxt
leder till miljöförstöring därför att dagens
industrisamhällen, oavsett ekonomiskt system, arbetar med
linjära industriprocesser. Det går en nära nog rak linje från
gruvan till avfallshögen. Eftersom vi också vet att ingenting
försvinner utan att allting sprider sig, innebär stora uttag av
naturresurser att vi förgiftar vår omvärld. Inom EG har man
gjort studier av den ekonomiska tillväxtens miljöeffekter.
En av EG-kommissionen tillsatt grupp har avgivit en
rapport: Task Force Report on The Environment and The
Internal Market, som visar att ökad ekonomisk tillväxt ökar
miljöfarliga utsläpp.

Oavsett vilken ekonomisk tillväxt som regeringen
arbetar för kommer den att leda till ökade koldioxidutsläpp.
Växthuseffekten kommer att förvärras.

Den ekonomiska tillväxten, BNP, är ett mått på hur
snabbt vi förpassar material från gruvan till avfallshögen. Ju
högre BNP-ökningstakt i en linjär produktionsprocess,
desto snabbare är ökningen i miljöförstöringen.

Vi ser nu i tillväxtpropositionen att regeringen vill öka
takten i miljöförstöringen. Det finns inga tecken på
besinning -- utom vissa ordalydelser -- som tyder på att den
har tagit till sig det omfattande materialet om
miljöförstöringen och dess orsaker. Tillväxtpropositionen
är med andra ord en bankruttförklaring. Att medvetet styra
i riktning mot mera förgiftning och utarmning av biosfären
är en intellektuell och känslomässig katastrof. Det normala
för allt levande är att använda sig av kunskaper ärvda eller
förvärvade för att säkra överlevnad för framtiden.
Regeringen beträder medvetet den motsatta vägen.

Skaraborgs län har en skakig arbetsmarknad

Skaraborg har en olycklig tyngdpunkt i sin
näringsstruktur med nära en tredjedel av alla sysselsätta i
företag med anknytning till bilindustrin. Hälften av alla
småföretag, 500, har knytningar till bilindustrin. Jordbruket
och förädlingen av produkterna står för en tiondel av
sysselsättningen. I vissa samhällen som Tibro dominerar en
bransch helt.

En strypande jordbrukspolitik

Skaraborgs län är ett utpräglat jordbrukslän. Få delar av
landet har en så stor del av befolkningen som är beroende
av jordbruk i olika former. Den i våras beslutade
jordbruksreformen har som mål att minska den odlade
arealen med 500 000 hektar. Jordbruket skall koncentreras
till de bördiga slättbygderna på fastlandet. Moderna
miljöstörande odlingsmetoder ges företräde.
Kulturlandskapen, som har formats av generationers arbete
i samklang med de naturliga förutsättningarna, offras på
den kortsiktiga ekonomins altare. Nålpengar (NOLA)
kommer att satsas på att rädda vissa klenoder i landskapet.
Viktiga kulturbygder kommer att med denna politik att
utarmas och växa igen.

Det råder inget tvivel om att Skaraborgs län kommer att
drabbas hårt av den nya politiken och då kommer dessutom
en viktig del av den attraktionskraft som länet har utövat att
försvinna.

Den ansträngda kommunala ekonomin

Kommunalekonomiskt har och kommer länet och dess
kommuner att få det svårt på grund av det kommunala
skattestoppet som socialdemokrater och folkpartister drev i
genom i riksdagen våren 1990. Samtidigt lägger regering
och riksdag på kommunerna allt fler arbetsuppgifter. Det
skedda är ett allvarligt ingrepp i den kommunala
självstyrelsen och står i strid med grundlagen.

Det går tyvärr att teckna en mycket dyster bild av
länets framtid i skenet av de förslag och beslut som finns.

Har länet en framtid?

Svaret på denna fråga är och måste entydigt vara ja. Det
är är inte länge sedan regeringen stöttade ett projekt, som
kallades ''Hela Sverige skall leva''. Det förpliktigar,
eftersom Skaraborg är en del av Sverige.

Skapa förutsättningar för utveckling

Jordbruket är och måste vara en av länets grundpelare.
Därför måste jordbrukspolitiken inriktas så att det
fortfarande kan vara så. Miljöpartiet de grönas
jordbrukspolitik leder till att jordbruk i Skaraborg främjas.
Genom att lägga höga avgifter på konstgödsel och kemiska
bekämpningsmedel erhålls pengar till en arealersättning på
i genomsnitt 1 000
kronor per hektar och år.

Ett arealbaserat inkomststöd ger lantbrukarna större
möjligheter att själva välja hur de vill göra förändringar i sin
produktion i samband med den interna avregleringen. Det
kan t.ex. användas för en övergång till ekologiskt lantbruk.
Miljöpartiet föreslår därför ett högre inkomststöd än det
riksdagen beslutade om våren 1990. Stödet bör betalas ut
under en femårsperiod.

Stöd i kronor per år och hektar
Inkomststödet
Arealer i genomsnitt
Summa
1991/92
1 300
1 000
2 300
1992/93
900
1 000
1 900
1993/94
700
1 000
1 700
1994/95
500
1 000
1 500
1995/96
500
1 000
1 500

Eftersom miljöpartiets förslag med miljöavgifter som i
sin helhet återförs till lantbrukarna inte kan vara
genomförda till budgetåret 1991/92 föreslår vi ändå att ett
bidrag betalas ut för mark som inte används för produktion
av prisreglerade grödor under 1991 för att undvika en
kraftig överproduktion. Bidraget bör vara lika stort som
den del av omställningsstödet som avskrivs 1991/92, dvs. 1/5
av det genomsnittliga beloppet per ha, 9 000
kr eller 1 800
kr. Arealersättningen fortsätter bortom de fem åren.

Vi har i Sverige ett besvärande skattesystem som
missgynnar mänskligt arbete och befordrar hög
energianvändning. Det måste ske en skatteväxling så
att skatten på arbete minskar och att skatten på energi ökar.
Denna skatteväxling är en väsentlig del av miljöpartiet de
grönas politik. För länets del innebär detta att
arbetsgivaravgifterna sänks med 3 procentenheter från och
med 1.1.92 och 4 procentenheter från och med 1.1.93. Det
innebär att lönekostnaderna sänks med motsvarande
procenttal för alla som verkar i länet också de inom den
offentliga sektorn. På detta sätt kan verksamheter som
kräver mänskligt arbete göras rejält billigare och
konkurrensförmågan för det skaraborgska näringslivet och
jordbruket ökar. En aktiv, grön jordbrukspolitik
kombinerad med sänkta arbetsgivaravgifter lägger grunden
för ett väl fungerande jordbruk i Skaraborgs län.

Momsen på basmaten

Miljöpartiet de gröna kräver att momsen på basmat
slopas och att skattebortfallet kompenseras med en höjning
av den allmänna momsen med ca 2 %.

Basmat
som för närvarande bör stödjas med slopad
moms är enligt miljöpartiet de gröna:Mjölkprodukter,
smör, grädde och ost.Produkter av nöt, får och lamm
samt get och vilt.Fisk.Säd och sädesprodukter som
gryn, mjöl, flingor, matbröd, knäckebröd och skorpor.
Potatis och rotfrukter samt grönsaker.Frukt och bär,
svamp och konserver av dessa samt honung.

Till basmat som miljöpartiet de gröna inte vill stödja
räknas ägg, griskött, broiler, socker och margarin samt
smör- och margarinblandningar.

Först när våra krav på djurvänlighet i djurhållningen är
uppfyllda kan undantagen för griskött, ägg och broiler
hävas.

När oljeväxtodlingen har lagts om och användningen av
jordbruksgifter har upphört kan undantaget för margarin
tas bort.

Miljöpartiet de gröna vill dessutom medvetet gynna
jordbruk med nötkreatur framför dem med
svinuppfödning. Nötkreatur passar väl in i de odlingssystem
som partiet vill att det svenska jordbruket i stor
utsträckning skall anpassas till.

De skaraborgska jordarna är i god kondition.Vi vet att
våra grannländer har det svårt med stor miljöförödelse och
dåligt fungerande jordbruk. Bristen på ren mat är mycket
stor. Det betyder att ett utvecklat jordbruk i Skaraborgs län
måste ha mycket goda förutsättningar att leverera rena
livsmedel.

Sänkta arbetsgivaravgiftopad moms på basmaten gynnar
jordbruket och förädlingsindustrin.

Turismen

Turismen är en viktig del av den länets ekonomi och bör
förbli det. Skaraborgs unika natur har så mycket att ge
människor från mindre lyckligt lottade delar av landet.
Bland annat därför vill miljöpartiet de gröna att momsen på
sjö- och landbaserad kollektivtrafik skall slopas och att
turistmomsen skall återgå till den gamla storleken.
Härigenom uppnås stora kostnadssänkningar för turisterna,
och lägger vi därtill de sänkta arbetsgivaravgifterna blir
sänkningarna än större.

Industriell utveckling

Den stora snedbelastningen i länets näringsliv kan
kortsiktigt uppfattas som mycket negativ. Samtidigt är läget
så alarmerande att det nu krävs samordnade åtgärder för att
bryta låsningarna. Då framstår dagens problem i stället som
framtidens möjligheter. Samordnade åtgärder innebär bara
att länets kommuner måste samarbeta om hur en bra
näringslivsstruktur kan se ut. Göra en gemensam plan och
sedan med tillgängliga medel och resurser verka för att den
kan genomföras. Härigenom skapar man förutsättningar för
en utveckling. Politiker skall inte starta och driva industrier
och verksamheter. Ytterligare förutsättningar för en god
utveckling är att sätta upp mål för en framtida
näringsutveckling. Sådana viktiga mål är att en framtida
näringslivsstruktur klarar de gränser som naturen sätter för
utsläpp, att de tillverkningar som kommer att finnas är
effektiva och klarar konkurrens med goda varor som i sin
tur är miljövänliga i sin användning.

En viktig utgångspunkt för ett obete är naturligtvis
högskolan i Skövde, som med förslag från miljöpartiet kan
påräkna ytterligare grundutbildningsplatser.

Infrastrukturen i form av kommunikationer ger länet
fördelar genom att SJ nu satsar på goda, snabba
förbindelser. Miljöpartiets trafikpolitik ger länet ytterligare
möjligheter på transportsidan.

Skattepolittiken

Andra förutsättningar är en skattepolitik som gynnar
arbete framför energitunghet. Miljöpartiet de grönas politik
med sänkta arbetsgivaravgifter på 3 %
från och med 1.1.92 och 4 %
från och med 1.1.93 fyller dessa krav. Sänkningen av
restaurangmomsen och slopandet av momsen på land- och
sjöburen trafik underlättar för en god utveckling i länet.

Utred snedfördelad näringslivsstruktur

Den sneda fördelningen inom näringslivet måste
medföra att regeringen tillsätter länsvisa
utvecklingutredningar för alla län i intimt smarbete med
länsorgan. Därefter måste snabba åtgärder komma, i
huvudsak som generella metoder att stimulera utveckling
och företagande.

Startandet av ett Kreativt Centrum i Skövde är ett steg i
rätt riktning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för näringarna i
Skaraborgs län att arbetsgivaravgiften och moms sänks,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av länsvisa
genomgångar av snedvridningar av näringslivsstrukturer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att efter utredningar
snabbt sätta in generella stimulanser för att skapa
möjligheter till en god utveckling.

Stockholm den 6 mars 1991

Carl Frick (mp)