Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt

Motion 1990/91:T55 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1990/91:87
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1991-03-06
Bordläggning
1991-03-11
Hänvisning
1991-03-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Höj utbildningsnivån i Gävleborg
Centern har varit initiativtagare och pådrivande när det
gäller utbyggnaden av de små och medelstora högskolorna.
Det är centern som drivit igenom extra resurser till de
mindre högskolornas lokala kursutbud.
När nu den nya ingenjörsutbildningen håller på att
genomföras måste detta ske på ett sätt som inte medför
konsekvenser på andra utbildningar. Regeringens förslag i
propositionen är för ensidigt inriktade mot den tekniska
sektorn med motivet att åtgärderna skall ses i ett perspektiv
för att möta efterfrågan av näringslivet. Men för att
säkerställa tillväxt och utveckling krävs det ökade
utbildningsinsatser även inom ekonomisk och humanitär
sektor.
Utbyggnaden av de nya ingenjörslinjerna sker till stor
del genom indragning av LIF-medel för befintliga lokala
ingenjörslinjer. Det är alltså frågan om en omfördelning av
resurser vilket vi inte kan kalla tillväxt.
Vid högskolan i Gävle/Sandviken kommer denna
omfördelning att innebära att LIF-anslaget reduceras. Tre
lokala linjer som hittills visat sig mycket efterfrågade kan
inte genomföras, nämligen dataingenjörslinjen läsåret
1992/93, material- och produktionsteknisk linje läsåret
1993/94 och ekonomilinjen (2 åk) läsåret 1993/94. Detta
kommer att innebära en 20 %-ig reducering eller ungefär
1,6 milj.kr.
I Bergslagspaketet betonades vikten av behovet av ökad
högskoleutbildning. Detta medförde att man inrättade två
ingenjörslinjer à 90 poäng. När man nu genomför den nya
ingenjörsutbildningen får inte högskolan i Gävle/
Sandviken några nya utbildningsplatser utan propositionen
föreslår en omfördelning. Bergslagssatsningen elimineras
genom att man går tillväga på detta sätt, vilket vi inte kan
acceptera.
Detta är ur regional synpunkt mycket allvarligt och
stärker definitivt inte tillväxt.
Utbildning och forskning är en drivkraft i den regionala
utvecklingen och den är av avgörande betydelse för
Gävleborgs möjligheter till fortsatt framgång på
världsmarknaden.
Svag satsning på vägunderhåll
Det är i rådande läge viktigt att på olika sätt främja
sysselsättningen i Gävleborg. Det är därför viktigt att ett
antal infrastrukturella satsningar görs i länet. Vi har i vår
partimotion (N32) föreslagit en rad övergripande åtgärder
som skulle ha god effekt för Gävleborg.
En betydande del av det statliga vägnätet består av
grusvägar. Framför allt länsvägnätet har svag bärighet och
stor andel utan beläggning. Det är angeläget att snara
förbättringar kommer till stånd.
Centern har tidigare krävt ett tioårigt
upprustningsprogram för beläggning och förstärkning av
grusvägnätet. Ökade krav på bärighet, bl.a. på grund av
ökade bruttovikter, frestar på länets vägar. Vårt län har
varit ett av de län som haft svag framkomlighet under
tjällossningsperioden. Detta måste förstärkas.
Det måste nu ske en ordentlig satsning på
underhållssidan. Medel för detta finns det gott av. Den dyra
Öresundsbron kan man spara in på. Den felaktiga
utformningen, att så mycket skall gå till storstadsregionen,
kan ändras.
Trafikutskottet bör med anledning av den partimotion
(c) som åberopas omfördela medel, så att ytterligare medel
för fortlöpande underhåll kan ges till Gävleborgs län.
Vägverkets organisation
Centern har inget att erinra mot att vägverkets
organisation indelas i en produktionsdel samt i senare skede
en eventuell affärsdel. Vi vill vidare understryka
nödvändigheten av att planeringen av vägnätet med ett
regionalt och lokalt inflytande bibehålls, där bl.a.
länsstyrelserna som hittills fastställer de långsiktiga
planerna för länstrafikanslaget och deltar i
planeringsprocessen för riksvägnätet och stomjärnvägnätet.
Det är mot denna bakgrund nödvändigt att antalet
regionala administrativa planeringsenheter inom vägverket
inte minskas i omfattning så att det lokala och regionala
inflytandet i planeringsprocessen blir en chimär.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att LIF-anslaget inte bör
reduceras,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolan i Gävle/Sandviken
bör få nya platser för den nya
ingenjörsutbildningen,1]
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överföra 10 milj.kr. för
fortlöpande underhåll till vägverket i Gävleborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att som engångsinsats anslå 20
milj. kr. för eftersatt underhåll i Gävleborg genom
omfördelning.

Stockholm den 6 mars 1991

Gunnar Björk (c)

Karin Starrin (c)
1 1990/91:Ub74


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra 10 milj.kr. för fortlöpande underhåll till vägverket i Gävleborg
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra 10 milj.kr. för fortlöpande underhåll till vägverket i Gävleborg
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att som engångsinsats anslå 20 mijl.kr. för eftersatt underhåll i Gävleborg genom omfördelning.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att som engångsinsats anslå 20 mijl.kr. för eftersatt underhåll i Gävleborg genom omfördelning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.