Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt

Motion 1990/91:Ub42 av Gunhild Bolander (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1990/91:87
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1991-03-06
Bordläggning
1991-03-11
Hänvisning
1991-03-12

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
I propositionen föreslås en kraftig utbyggnad fr o m
hösten 1991 av antalet platser inom högskolan, bl a i form av
lokala linjer och kortare utbildningar. Enligt förslaget skall
denna förstärkning bl a främja näringslivets tillväxt och
medverka till en regional utveckling. Även inför hösten l990
skedde en kraftig resursförstärkning (ca l3 milj kr) med
samma syfte och till huvudsaklig del riktad till de mindre
och medelstora högskolorna. Högskoleutbildningens
centrala roll i den regionala utvecklingen har särskilt
betonats. Trots att statsmakterna i likhet med bl a
länsstyrelsen på Gotland i flera olika sammanhang
framhållit behovet av att stärka och bredda näringslivet i
länet -- har emellertid inte vid något av de nu nämnda
tillfällena högskoleutbildningen på Gotland beaktats.
Riksdagen beslutade l988 att det skall finnas en fast
organisation för högskoleutbildningen på Gotland. Denna
organisation har tillkommit för att stärka infrastrukturen
och därigenom skapa förutsättningar för en gynnsam
regional utveckling i länet. Ansvaret för verksamheten har
lagts på en till länsstyrelsen knuten högskolekommitté, som
ansvarar för planering och genomförande av
högskoleutbildningen. All utbildning genomförs i
samarbete med en annan högskoleenhet. Hittills har
förutom Stockholms universitet och KTH även
lärarhögskolan i Stockholm, Umeå universitet, Göteborgs
universitet, konstfackskolan och konsthögskolan i
Stockholm varit engagerade i utbildningen.
Utbildningen är, med hänsyn till näringslivets behov, till
stor del inriktad mot teknik samt
ekonomi/informationsteknologi. Tillströmningen av
studerande har varit bra och högskoleutbildningen på
Gotland har även blivit ett attraktivt alternativ för
studerande från andra delar av landet. Dessa utgör nu ca 30
% av antalet studerande.
Utbildningens totala volym är nu omkring 200
årsstudieplatser. Detta är emellertid en för liten omfattning
för att verksamheten själv skall kunna bära alla med tanke
på utbildningens kvalité nödvändiga kringkostnader. Detta
har medfört att länsstyrelsen och Gotlands kommun
tvingats tillskjuta vissa medel.
Trots de allmänt positiva effekter, som en egen
högskoleorganisation inom länet skapat, är andelen
gymnasieelever på Gotland som fortsätter sina studier vid
en högskola ännu den klart lägsta i landet. Det lokala
näringslivet kännetecknas fortfarande av en låg tekniknivå
och av små företag av vilka relativt få är verksamma inom
expansiva branscher. Andelen långtidsutbildad arbetskraft
är också liten.
Jordbruket och turismen är två mycket viktiga näringar
på Gotland. För närvarande är knappt l5 % av de
förvärvsarbetande sysselsatta inom de areella näringarna.
Mycket talar för att denna andel under l990-talet genom
omställningen inom jordbruket kommer att minska
drastiskt. Turismen har, bland annat på grund av kraftigt
ökade resekostnader, under det gångna året minskat i
omfattning och näringen befarar inför kommande säsong en
ytterligare minskning av storleksordningen 20 %.
Mot denna bakgrund är det nu särskilt angeläget att
vidta åtgärder för att stärka näringslivets möjligheter att
finna nya verksamhetsområden eller anpassa befintliga
verksamheter till nya förutsättningar. Ett ökat utbud av
högskoleutbildning bland annat i form av fort- och
vidareutbildning är i detta sammanhang en viktig åtgärd.
Högskolekommittén på Gotland har nyligen presenterat
ett omfattande förslag för att under en femårsperiod
förstärka högskoleverksamheten i länet. Huvuddelen av
förslaget tar sikte på att höja kompetensnivån i det
gotländska näringslivet. Detta föreslås ske genom bl a ett
ökat utbud av fristående kurser samt fler utbildningsplatser
på linjen inom teknik och ekonomi. Förslaget har fått ett
starkt stöd i det gotländska näringslivet.
Mot bakgrund av det nu redovisade anser jag det
angeläget att högskoleutbildningen på Gotland ges en
utökad resursram redan inför budgetåret l99l/92. Detta kan
lämpligen ske genom att anslaget för lokala och individuella
linjer utökas med ett belopp som motsvarar vad som i prop
l990/9l föreslås avsättas till övriga mindre högskolor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning av medel för lokala
och individuella linjer samt fristående kurser till
högskoleutbildningen på Gotland.

Stockholm den 5 mars l99l

Gunhild Bolander (c)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av medel för lokala och individuella linjer samt fristående kurser till högskoleutbildningen på Gotland.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkning av medel för lokala och individuella linjer samt fristående kurser till högskoleutbildningen på Gotland.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.