med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt

Motion 1990/91:Ub55 av Doris Håvik m.fl. (s)

Regeringens proposition 1990/91:87 om näringsliv för
tillväxt innehåller många betydelsefulla förslag för att
främja utvecklingen av svenskt näringsliv. Speciellt betonas
där betydelsen av att utveckla en god forsknings- och
utvecklingsmiljö.

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är av
strategisk betydelse för näringslivets utveckling i hela landet
och särskilt i Västsverige. Nuvarande lokalsituation för
utbildnings- och forskningsverksamheten vid
handelshögskolan vid universitetet är bristfällig och
försvårar genomförandet av en kvalificerad utbildning och
forskning. Mot den bakgrunden ställer sig näringslivet i
Västsverige positivt till en betydande ekonomisk satsning
vad gäller att skaffa bättre lokaler till handelshögskolans
verksamhet. Ett byggnadsprojekt har påbörjats, vilket
utgör en satsning som bör betraktas som en ytterst
angelägen åtgärd inom ramen för arbetet kring
tillväxtpropositionen och annan långsiktig planering.
Projektet kräver därför engagemang och delfinansiering
även från statens sida.

Inom ramen för projektet pågår vid Göteborgs
universitet i samverkan med byggnadsstyrelsen ett intensivt
arbete för att få till stånd en samlad byggnation för de sex
institutioner som tillsammans utgör handelshögskolan vid
Göteborgs universitet och som för närvarande är
lokaliserade till drygt tio olika adresser. Göteborgs
kommun kommer att ställa erforderlig mark till förfogande
för tillbyggnaden, och ett förslag till byggnad har godkänts
av byggnadsnämnden i kommunen.

Storstadsutredningen har i flera av sina betänkanden
understrukit den viktiga roll som storstäderna spelar för
hela det svenska samhällets utveckling. Utredningen
framhåller att det framför allt är två funktioner som bär upp
storstäderna och som måste vidmakthållas eller förstärkas
om städerna skall kunna fortsätta att spela en strategisk roll
i landets utveckling. Det gäller kommunikationsväsendet,
såväl det interna som det externa, samt utbildnings- och
forskningsfunktionen. Det är bl.a. i storstäderna som den
för hela samhället viktiga kunskapsgenereringen äger rum
och därifrån som resultaten sprids till övriga Sverige. Det är
också genom storstäderna som viktig stimulans från
omvärlden införs och förmedlas i bl.a. forsknings- och
utvecklingsverksamheten vid universiteten.

I sin analys av Göteborgsområdet uttalar utredningen en
betydande oro inför framtiden. Regionen har förlorat
viktiga ledningsfunktioner inom näringslivet och tappat
något av tidigare administrativa funktion. Dessa uppgifter
har antingen koncentrerats till Stockholm eller hamnat
utanför Sverige. Utredningen finner denna utveckling djupt
olycklig och föreslår flera åtgärder för att stärka Göteborgs
ställning som ett nationellt ledningscentrum bl.a. genom
insatser inom kommunikationsområdet, såsom utbyggd
service på Landvetter, ny västkustbana osv. Vidare
framhålls nödvändigheten av att Göteborgs universitet och
Chalmers tekniska högskola får möjligheter att hävda sig
internationellt.

Vid Göteborgs universitet pågår en kraftfull satsning i
syfte att erbjuda forskare och studerande en god akademisk
miljö. Under de senaste åren har verksamheten
omstrukturerats dels genom att linjeutbudet förändrats och
getts en mer internationell karaktär, dels genom tillkomsten
av flera nya professurer, vilket ytterligare stärkt
universitetets kompetens. Dessutom är nya byggnader för
samhällsvetenskaplig utbildning och forskning samt teater-
och musikutbildning under uppförande och delvis invigda.
De närmaste åren kommer ytterligare åtgärder att vidtas i
syfte att stärka såväl forskning som grundutbildning bl.a.
genom insatser från näringsliv och andra externa
intressenter.

Verksamheten vid handelshögskolan vid universitetet
har en avgörande betydelse för möjligheterna att stärka
Göteborgs roll som ett ledande administrativt centrum för
näringsliv och offentliga verksamheter.

För att utveckla Göteborg till ett ledningscentrum i
Västsverige har följaktligen utbildning och forskning inom
ämnen som företagsekonomi, nationalekonomi,
rättsvetenskap och ekonomisk geografi strategisk
betydelse. Välutbildade studenter och en attraktiv
forskarmiljö skapar arbetstillfällen och kan såväl avlasta
Stockholmsområdet som vara intressant för etablering av
internationellt verkande företag. Inte minst den snabba
omstruktureringen i Europa samt Sveriges närmande till
EG kommer att ge Göteborgsregionen stora möjligheter,
om de yttre förutsättningarna tryggas.

Lokalsituationen för handelshögskolans verksamhet
utgör dock en ytterst svag länk i den kraftsamling som krävs
för att verksamheten skall kunna spela en nödvändig roll för
utvecklingen såväl inom Göteborgs universitet som
framförallt inom regionen. Mot den bakgrunden krävs en
satsning på moderna, ändamålsenliga lokaler, som också
gör det möjligt att hålla internationella symposier, erbjuda
utrymmen åt gästforskare m.m. Inte minst dagens snabba
utveckling på dataområdet ställer delvis helt nya krav på
lokaler. Uppbyggnaden av datanät försvåras väsentligt då
lokalerna är spridda på mer än tio adresser.

Verksamheten vid handelshögskolan vid Göteborgs
universitet

Vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet bedrivs
förutom forskning och forskarutbildning utbildning på
följande linjer: ekonomlinjen, internationella
ekonomlinjen, hotell- och restaurangekonomlinjen,
grundläggande rättsutbildning, företags- och
förvaltningsjuridisk linje, transport- och trafiklinjen, ADB-
linjen samt systemvetenskaplig linje med en sammantagen
planeringsram om närmare 800 nybörjarplatser. Därutöver
genomförs ett stort antal fristående kurser motsvarande ca
1 100 årsstudieplatser samt ett program för
''masterutbildning'' som ges dels i egen regi, dels i
samarbete med Chalmers tekniska högskola.

Den nämnda verksamheten genomförs vid följande sex
institutioner, vilka 1986 samlades organisatoriskt till den
s.k. handelshögskolan vid Göteborgs universitet:
ekonomisk-historiska institutionen, företagsekonomiska
institutionen, nationalekonomiska institutionen,
rättsvetenskapliga institutionen och statistiska
institutionen. Antalet studerande vid dessa institutioner är
drygt 4 000 och ca 350 personer är anställda.

Den totala budgeten för handelshögskolans verksamhet
uppgår innevarande budgetår till ca 95 milj.kr., varav ca 40
milj.kr. utnyttjas för den omfattande forskning, som bedrivs
med medel från dels statsbudgeten, dels externa finansiärer.

Handelshögskolans vid universitetet lokaler

Nuvarande lokalsituation

Handelshögskolans nuvarande byggnad vid Vasagatan 3
i Göteborg invigdes för 40 år sedan och är dimensionerad
för ca 700 studerande. För att kunna rymma dagens drygt 4
000 studerande är verksamheten utspridd på mer än tio
olika adresser. Trots detta är verksamheten trångbodd,
särskilt vad gäller det ekonomiska biblioteket. Delar av
boksamlingen finns av utrymmesskäl ute i korridorer och
grupprum och antalet läsplatser är alltför litet. Studerande
på grundutbildning och forskarutbildning inom ramen för
handelshögskolans verksamhet utnyttjar i mycket hög
utsträckning universitetsbiblioteket i Renströmsparken,
vilket leder till att studerande inom humaniora, för vilka
biblioteket främst är avsett, inte har tillgång till läsplatser i
tillräcklig omfattning.

En om- och tillbyggnad vid Vasagatan 3, tillsammans
med de för samhällsvetenskapliga fakultetens verksamhet
nya lokalerna i angränsande kvarter i stadsdelen Haga,
skulle innebära att det gamla förslaget om ett ekonomiskt
och samhällsvetenskapligt centrum (EC), vilket funnits med
på universitetets prioriteringslista under en följd av år,
skulle kunna förverkligas.

Planerad om- och tillbyggnad

Byggnadsstyrelsen har i samråd med
stadsbyggnadskontoret och Göteborgs universitet
genomfört en arkitekttävling under hösten 1989 för att ge
underlag för en framtida utbyggnad. Tävlingsresultatet
visar att det är möjligt att förena en fullt utbyggd
handelshögskola med en god stadsmiljö i kvarteret Husaren
i stadsdelen Haga. Byggnadsnämnden i Göteborg beslöt
1990-04-17 att det rekommenderade tävlingsförslaget kan
ligga till grund för handelshögskolans utbyggnad.

Den föreslagna utbyggnaden av handelshögskolans
lokaler består av fem nya byggnader, som tillsammans med
den nu befintliga byggnaden vid Vasagatan 3 innesluter en
mindre park. Alla våningsplan är förbundna med varandra
så att en sammanhållen byggnad bildas. Förslaget omfattar
en nybyggnad om ca 21 500 m2 BTA och ombyggnad av ca
7 000
m2 BTA. Den totala tiden för att genomföra
projektet har uppskattats till ca fyra år, vilket inkluderar
projekteringstid om ca två år och därmed byggstart 1992.
Enligt planerna skulle det därmed vara möjligt att flytta in
i de nya lokalerna 1994.

Kostnader och finansiering

Kostnaderna för det föreslagna byggnadsprogrammet
har beräknats till ca 390 milj.kr. i prisläge 1990-01-01, vilket
inkluderar pålägg för verkets arvode men inte inredning och
utrustning. Medelsbehovet för projektering och
anskaffning av ny inredning har uppskattats till 30 milj.kr. i
samma prisläge och kostnaden för utrustning kan
uppskattas till 15 milj.kr.

Stiftelsen Richard C Malmstens minne har utfäst 40
milj.kr. för att täcka del av byggnadskostnaden och har
därutöver ställt i utsikt stora belopp. Genom
tillmötesgående från näringslivet i Västsverige har
betydande donationer utlovats för att möjliggöra den
planerade utbyggnaden. Bl.a. har AB Volvo, SKF AB,
ESAB, Gotabanken och Skandinaviska Enskilda Banken
ställt sig positiva till att medverka med donationer.
Diskussionen pågår med företag i Västsverige och
näringslivets stöd till nybyggnationen koordineras av
Västsvenska handelskammaren. Ett belopp i
storleksordningen 150 milj.kr. beräknas tillföras projektet
på detta sätt, vilka medel inte förutsatts vara avdragsgilla
skattemässigt.

Enligt planerna skall medlen doneras till en stiftelse som
kommer att inrättas för att äga viss del av byggnaden.
Denna upplåts enligt ett särskilt avtal till byggnadsstyrelsen
för handelshögskolans verksamhet. Avtalet garanterar
hyresfrihet under 30 år samt reglerar övergång av
äganderätten så att byggnaden övergår vederlagsfritt till
den som efter 30 år svarar för lokalförsörjningen för
handelshögskolans verksamhet.

Återstående medelsbehov för att finansiera om- och
tillbyggnaden utgörs enligt förslaget dels av kapitaliserad
hyra om 100 milj.kr., dels av medel via statsbudgeten om
140 milj.kr.

Göteborgs kommun kommer enligt förslag i
kommunfullmäktige att överlåta tomtmarken (9 500
m2) utan kostnad till byggnadsstyrelsen under
förutsättning att handelshögskolans utbyggnad kommer till
stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av handelshögskolan
vid Göteborgs universitet.

Stockholm den 6 mars 1991

Doris Håvik (s)

Sten Östlund (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Torgny Larsson (s)

Marianne Carlström (s)

Anneli Hulthén (s)