med anledning av prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt

Motion 1990/91:Ub70 av Börje Nilsson m.fl. (s)

Den socialdemokratiska regeringens förslag till
näringspolitisk inriktning av vårt land är betydelsefullt för
att kunna skapa tillväxt och därmed på ett stort antal
områden främja den strukturomvandling som krävs för att
möta bland annat ändrade efterfrågemönster, ökad
internationell integration och nya konkurrentländer.

Inledningsvis vill vi hänvisa till de skrivningar som gjorts
kring Kristianstads län i motionerna A478 av Kaj Larsson
m.fl. och A418 av Gunnar Nilsson m.fl. gällande
regionalpolitiken för 1990-talet.

Det är riktigt som anges i propositionen att
förutsättningar måste skapas för att kunna ta tillvara hela
landets resurser och därmed få till stånd en geografiskt
balanserad tillväxt. Vi ser det därför som tveksamt att
propositionen fått den inriktningen att tonvikten läggs på
regioner som redan uppvisar en optimal tillväxt. Som
exempel på detta kan nämnas Stockholmsområdet samt de
mellersta och västra delarna av vårt land. Det är speciellt i
Stockholmsområdet som det finns en överhettad
arbetsmarknad med påföljande brist på arbetskraft.

Om de mål skall uppnås som anges i propositionens
inledning måste satsningarna förläggas till regioner där det
finns arbetsmarknadsmässiga förutsättningar för tillväxt.
En av dessa regioner är östra Skåne. Vid en sådan inriktning
kan vi också nå en snabbare tillväxt i landet.

En grundläggande förutsättning för att vi skall kunna
uppnå en positiv samhällsutveckling är att det finns tillgång
till goda kommunikationer. För att en sådan målsättning
även skall kunna fullföljas i Skånes östra delar krävs det en
utbyggnad av infrastrukturen i form av järnvägar och de
större vägnäten. Som den internationella utvecklingen nu
ser ut kommer Östeuropa att bli en av de stora
marknaderna i framtiden. Inte minst för att möta detta och
stärka utvecklingen av de sydöstra delarna av Sverige finns
det anledning att rusta upp Europaväg 66 från
Stockholmsområdet, längs ostkusten till Kristianstad samt
vidare riksväg 20 till Ystad.

Även om det i propositionen framhålls att tonvikt skall
läggas särskilt på en utbyggnad av de mindre och
medelstora högskolorna, kan vi åter konstatera att
högskolan i Kristianstad inte får del av
utbildningsinsatserna. Detta kan inte accepteras med
hänsyn till att strukturförändringen nu slår mycket hårt i vår
region. Mot bakgrund av att högskoleutbildningen intar en
så stor betydelse för den regionala utvecklingen vill vi
understryka vikten av att delar av satsningen på utbildning
förläggs till Kristianstads län. Detta i avsikt att få till stånd
en riktigare fördelning av resurstillskottet utifrån tillväxt-
och regionalpolitiska utgångspunkter. Större regionala
hänsyn måste tas. Det är ytterst angeläget att högskolan i
Kristianstad får del av LIF-anslaget för anordnande av fort-
och vidareutbildning. Därmed täcker vi upp de
utbildningsbrister som råder i nuvarande situation.
Högskolesatsningen i Kristianstad skulle därmed medföra
att företagen i denna landsdel kan förses med kvalificerad
personal.

Den svåra arbetsmarknadssituationen i Kristianstads län
har skärpts. Den relativa arbetslösheten i länet har ökat
från 2,0 till 2,3 procent sedan december 1990.

Vid utgången av januari månad innevarande år fanns det
i Kristianstads län 4 015 arbetslösa, vilka var beredda att
omedelbart ta ett arbete. Detta är en ökning av antalet
arbetslösa med 615 personer sedan december månad 1990.
I jämförelse med januari månad 1990 har antalet arbetslösa
ökat med 1 946 personer, d v s med 94 procent.

Av de totalt 4 015 arbetslösa var 412 långtidssökande, 89
arbetshandikappade, 1 402 ungdomar under 25 år, 1 959 var
kvinnor och 208 personer utomnordiska medborgare. I
jämförelse med januari 1990 har gruppen arbetslösa
ungdomar under 25 år ökat med 101 procent.

Under januari månad fanns det totalt 11 786 personer
inskrivna vid länets arbetsförmedlingar och
arbetsmarknadsinstitut. Detta är en ökning med 1 324
personer sedan föregående månad.

Antalet nyinskrivna (samtliga) under januari var 2 155
personer, vilket är en ökning med 46 procent sedan
föregående månad. I jämförelse med januari 1990 har
antalet nyinskrivna ökat med 17 procent, d v s med 315
personer.

Under januari nyanmäldes 1 586 platser till länets
arbetsförmedlingar, vilket är 308 färre än motsvarande
månad 1990. Detta innebär en minskning med 16 procent.
Samtliga platser var 2 052, vilket är 29 procent färre än i
januari 1990.

I januari 1990 berördes 504 personer på 16 arbetsställen
av varsel om uppsägning. I år är denna siffra 971 personer
fördelade på 52 arbetsställen. Av dessa är 851 sysselsatta
inom tillverkningsindustrin.

Den nu beskrivna arbetsmarknadssituationen förstärker
kraven på statliga insatser för östra Skåne.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningsmässiga satsningar i
östra Skåne,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i
östra Skåne.1]

Stockholm den 6 mars 1991

Börje Nilsson (s)

Kaj Larsson (s)

Johnny Ahlqvist (s)

1 1990/91:T59