med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken

Motion 1990/91:N87 av Karin Starrin m.fl. (c)

Sverige måste nu för att klara energibehovet skapa
förutsättningar för att alla biobränslen skall kunna
utvecklas efter den potential som finns inom respektive
område. Det inhemska och förnybara biobränslet torv kan
här spela en mycket viktig roll. Torvindustrin har kommit
en bra bit på väg med att utveckla tekniken. Där finns också
den ekonomiska bas som behövs för att klara den kraftiga
expansion som skulle kunna komma.

En grundläggande förutsättning för denna utveckling är
att oklarheten om torvens framtida ställning som biobränsle
undanröjs.

Förslaget i energipropositionen att torven inte skall
kunna påräkna investeringsstöd för biobränslen vid
kraftvärmeproduktion inger en mycket allvarlig osäkerhet
om torvens framtid. Detta kan få flera negativa
konsekvenser:den av miljöskäl önskvärda övergången
till kraftvärmeproduktion vid torveldade värmeverk
hindrasinga nyetableringar av torveldade
kraftvärmeverk utvecklasforskning och vidareutveckling
av torven upphörtorvindustrin får ingen framtidstrode
stora investeringar som gjorts i torvtäkter blir värdelösa

Torv måste, för att undvika denna negativa utveckling,
bli berättigad till investeringsstöd efter samma grunder som
övriga biobränslen för kraftvärmeproduktion.

Torv skall betraktas och klassas som biobränsle. Det
totala uttaget bör inte få överskrida den sammanlagda
torvtillväxten. Med nuvarande bedömningar motsvarar
detta en begränsning till 25 TWh/år.

Motiveringen är att så länge uttaget inte överskrider
tillväxten kan torv betraktas som förnybart. Torvbruket ger
vid denna nivå inte något nettotillskott av koldioxid. Detta
är samma grundprincip som tillämpas för skogsråvaran.

25 TWh/år är ca 6 ggr dagens produktionskapacitet. Torv
skulle kunna i första hand ersätta importerat kol. 25 TWh
motsvarar ca 2/3 av dagens kolimport.

Torvbruket skulle innebära att ca 1 procent av
torvarealen skulle tas i anspråk. Det är alltså fullt möjligt
att undanta alla torvmossar som av olika skäl bedöms vara
skyddsvärda.

Efter torvuttaget kan skog planteras på mossen.
Koldioxidbildningen i skogen blir då bättre än i den
ursprungliga torvmossen.

Eftersom det finns en mycket stor tillväxtpotential i torv
som biobränsle anser vi att det borde vara självklart att
torvföreträdare blir representerade i den planerade
bioenergikommissionen.

Det är viktigt att Sverige i internationella sammanhang
hävdar att svensk torvutvinning upp till 25 TWh/år skall
klassas som biobränsle. Torv måste undantas på samma sätt
som övriga biobränslen i internationella överenskommelser
om begränsningar av koldioxidutsläppen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att torven blir klassad som
biobränsle,

2. att riksdagen beslutar att torv skall berättiga till
investeringsstöd för kraftvärmeproduktion,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att torvuttaget inte får överskrida
tillväxten,

4.att riksdagen som sin meningen ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om torvens betydelse för den
framtida energiförsörjningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om representation i den planerade
biobränslekommissionen.

Stockholm den 12 mars 1991

Karin Starrin (c)

Lennart Brunander (c)

Gunnar Björk (c)