med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken

Motion 1990/91:N91 av Birgitta Hambraeus (c)

Kärnkraftens ekonomi

Försäkringsbolagen vägrar försäkra mot atomolyckor

Efter det att överenskommelsen träffats mellan s, fp och
c om energipolitiken, har nya uppgifter kommit fram som
bevisar kärnkraftens unika risker och kostnader.

Den internationella försäkringsmarknaden har stängts
för kärnkraften. Alla försäkringsbolag som säljer stora
försäkringar för industrier, fartyg, byggnader o s v vänder
sig till en internationella återförsäkringsmarknad, för att
sprida riskerna.

Där vägrar man att befatta sig med kärnkraftolyckor.
Man har nyligen dragit den slutsatsen från Tjernobyl-
katastrofen att den samlade kapaciteten av världens
försäkringsmarknader sannolikt inte är tillräcklig för att
ersätta skadorna vid stora atomolyckor. Londonmarknaden
som är ledande inom sjöoch
transportförsäkringsbranschen, har beslutat att från årets
början utesluta alla risker från kärnteknisk verksamhet från
sina försäkringsvillkor.

Medborgarnas skyldigheter vid atomolyckor

Betänkandet SOU 1989:86 Samhällets åtgärder mot
allvarliga olyckor överlämnades till försvarsministern av
utredningen om kärnkraftsberedskapen strax före jul 1989.
Enligt förfogandelagen och lagen om tjänsteplikt är man i
dag skyldig att hjälpa till vid det akuta skedet i en
kärnkraftolycka. I betänkandet föreslås att lagen utökas så
att medborgarna också ska vara skyldiga att ställa upp
vid saneringen efter kärnkraftolyckor. På sid 243 anförs
att ''-- -- --situationen i ett saneringsskede (kan) vara sådan
att det är nödvändigt att mobilisera samhällets totala
resurser''. (Min kursivering.) Resurser bör därför kunna
tvångsrekvireras och ''-- -- -- personal kunna tas ut med
tjänsteplikt.''

Här är ännu ett exempel på kärnkraftens särbehandling.
Ingen annan fredlig verksamhet kan ha så fruktansvärda
konsekvenser.

Betänkandet har remissbehandlats men proposition från
regeringen har inte aviserats.

Utred de olika elproduktionsbranschernas kostnader!

Regeln i en marknadsekonomi är att all kommersiell
verksamhet bör bestrida sina kostnader. Det kan vara
motiverat att samhället satsar i forsknings-, utvecklings- och
investeringsskedet, men stor enighet råder att det är
olämpligt att företag i längden är beroende av statliga
subventioner.

Det finns klara indikationer på att kärnkraften inte
klarar sig utan sådana subventioner. I Storbritannien
privatiserades de statliga energiföretagen, utom
kärnkraften, som den privata marknaden vägrade att ta
över av ekonomiska skäl. Försäkringsbranschen är
specialister på att bedöma kostnader för olika risker. Vilka
slutsatser drar vi av deras beslut att inte försäkra för
kärnkraftsolyckor?

En parlamentarisk utredning bör tillsättas för att
jämföra olika elproduktionsbranschers totala kostnader.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en jämförande
utredning om elproduktionsbranschens totala kostnader.

Stockholm den 12 mars 1991

Birgitta Hambraeus (c)