med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö

Motion 1990/91:Jo72 av Birgitta Hambraeus (c)

Uthållig resurshantering

Stäng Ebberöds bank!

Genom att man endast räknat i ekonomisk termer, har
det ansetts rationellt med en omläggning av jordbruket,
som förbrukar mer energi än man får ut i skörd. Billiga
fossila bränslen har möjliggjort en produktionsmetod med
energikrävande handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel. Genom de snäva ekonomiska
beräkningsgrunderna blev det dyrare med de ur
helhetssynpunkt mer produktiva metoderna.

Alla bekänner nu de fossila ämnenas miljöfarlighet, men
gör samtidigt allt för att behålla dem billiga och lätt
tillgängliga.

Med politisk beslutsamhet och helhetssyn kunde det
vara möjligt för Sverige att demonstrera en hög
produktionsnivå, baserad huvudsakligen på förnybara
resurser, som alltså ger mer resurser i utbyte än insatsen.

Återgången från fossila råvaror till odlade måste då
underlättas. Med modern förfinad teknik kan vi åter lita till
de förnybara resursflödena utan att behöva gå tillbaka till
forna tiders knapphet.

Tillståndet i världen påverkar oss

Överskottet är ett räknefel

En svensk upplaga av Worldwatch-institutets rapport
''Tillståndet i världen 90'' har getts ut av
Naturskyddsföreningen på naturvårdsverkets förlag, med
bidrag från ABB Fläkt till översättningen. I samband med
att ABB Fläkt sände rapporten till riksdagsledamöterna
skriver Björn Stigson: ''Boken inriktar sig på de beslut som
måste tas för att anpassa samhället till miljöns krav.'' Jag
finner det mycket lovande att näringslivet på detta sätt
uppmanar politikerna att fatta miljöbeslut för vår
överlevnad.

I rapporten på sid 8 uppmanas vi att ''Räkna om
ekonomiska framgångar!'' Vi räknar inte med slitage på
det naturliga kapitalet och invaggas därmed i en
missvisande känsla av nationalekonomiskt välstånd.
Som exempel säger man att ökningen av produktiviteten i
jordbruket sker med metoder som i längden gör jordbruk
omöjligt. Det är alltså icke bärkraftigt (unsustainable).

Jag citerar från sid 9:

I USA försvann matjorden så snabbt inom ett område på
cirka 13 miljoner hektar att Kongressen beslutade att
området skulle överföras till betesmark eller skog innan det
förstördes helt. -- -- -- Dessutom får en femtedel av den
konstbevattnade arealen, på totalt 20 miljoner hektar i
USA, sitt vatten genom ett överutnyttjande av grundvatten.
Det leder till att grundvattennivåerna sjunker med mellan
15 och 152 centimeter per år. -- -- -- De 41 miljoner ton
spannmål, som produceras i USA genom ett icke bärkraftigt
utnyttjande av mark och vatten, motsvarar större delen av
överskottsproduktionen inom världens jordbruk.

Sid 79 op cit:

I Sovjetunionen framträder tecknen på utbredda
miljöskador allt tydligare. -- -- -- Förlusterna av matjord är
enorma.-- -- -- Omkring 100 000 hektar odlingsbar jord
försvinner varje år -- -- --.

Slutsatser för Sveriges miljö och försörjningstrygghet:

1. Behåll all odlingsbar mark och stöd det ekologiska
lantbruket!

Det vore klokt av Sverige att inte lita till försörjning med
mat från en världsmarknad där överskottet kommer att
försvinna! All odlingsbar mark bör hävdas! Det vore också
klokt av oss att underlätta övergången till hållbara
brukningsmetoder, som stärker markens
produktionsförmåga och litar till solenergin.

Ett uthålligt jordbruk -- ett ekologiskt lantbruk --
använder inte handelsgödsel eller kemiska
bekämpningsmedel. Det bygger på biologisk erfarenhet och
är resursbevarande, produktivt och miljövänligt. Det
bevarar åkermarken, den genetiska mångfalden och ett
varierat, öppet landskap. En gård, som länge brukats
ekologiskt, är lönsam både för bonden och
världssamfundet.

Det svenska jordbruket kan åter bli självförsörjande
med insatsvaror, både energi och näring. Men det behövs
kunskap och det tar tid att ställa om en konventionellt
brukad jord till ekologisk drift.

Även om det nu konventionella jordbruket i Sverige är
betydligt mindre kemikalietungt än vad som är vanligt i
världen, förbrukas också här mer naturresurser än som
produceras.

Propositionen har dåligt förstått det ekologiska
lantbrukets betydelse.

Regeringen föreslår 5,3 miljoner kr för rådgivning till
alternativa odlare och 1 miljon till marknadsfrämjande
åtgärder. Detta är nålpengar!

Vidare får kommunerna några hundra miljoner för att
skriva avtal med jordbrukare om att fortsätta med jordbruk
inom vissa begränsade områden som naturvårdsverk,
riksantikvarieämbete och lantbruksstyrelse anser värda att
bevara.

Det känns bakvänt att samhället på detta sätt klassar de
uthålliga jordbruksmetoderna som undantag. I stället bör
samhällets anslagsgivning till forskning, försök, utbildning
och rådgivning inom jordbruksområdet till övervägande del
inriktas mot det ekologiskt baserade lantbruket.

Miljödepartementet bör ta ansvar för att tillräckliga
resurser ges till forskning, utbildning och rådgivning i
ekologiskt lantbruk.

Specialisterna på jordbruk och jordbruksforskning, som
drivit fram det nuvarande jordbruksmetoderna, har svårt
att byta fot. Miljödepartementet bör därför av miljöskäl se
till att tillräckligt stöd utgår till dem som i dag bedriver
forskning, utbildning och rådgivning i ekologiskt lantbruk,
bl a vid Lantbruksuniversitetet i Ultuna samt till Stiftelsen
biodynamiska forskningsinstitutet i Järna och Stiftelsen
biodynamisk konsulenttjänst i Järna.

2. Bygg det avfallsfria samhället!

Målet är det avfallsfria samhället, där produkterna är
ogiftiga och kan återanvändas eller ingå i naturens kretslopp
utan att skada.

Vatten och avlopp bör ordnas så att gödningsämnena
kan läggas på åkern utan att skada.

Odlade råvaror, kolhydrater, i stället för fossila ämnen
ger t ex hälso- och miljövänliga smörjoljor, hydraulikoljor,
skärvätskor, penetreringsoljor, kosmetika, läkemedel,
fiberprodukter (lin!), plastfolier, lim, kemiska produkter till
vattenrening, inkapsling m m.

Många arbetar redan engagerat för resurshushållning,
reningsteknik och förnybara resurser. I Dalarna kan
nämnas t ex: länets högskolor bl a i Falun/ Borlänge och
Garpenberg, solforskningscentret (SERC), STORA
Kvarnsvedens elhushållninsprogram, kommunernas
energiverk och bostadsstiftelser, besparingsskogarna, LRF,
Mellanskog, åtskilliga firmor i reningsteknik, energilagring,
panntillverkning och energihushållning,
Utvecklingsfonden.

Dalarnas forskningsråd arbetar med ett projekt för ett
Centrum för forskning om ekologisk/biologisk odling i
Norra Svealand/Södra Norrland.

Projektet kunde förverkligas bl a vid
lantbruksuniversitetet i Garpenberg och lantbruksskolan i
Vassbo i samarbete med bl a LRF, näringslivet,
länsstyrelsen, landstinget, lantbruksuniversitetet och
högskolan i Falun/Borlänge.

Centerpartiet föreslår i partimotionen till denna
proposition att 50 miljoner kronor anslås till kommunala
pilotprojekt för lokala va-system, som nyttiggör
näringsämnena. Sådana projekt kunde samordnas i
Dalarnas forskningsråds centrum-idé.

Jordbrukare kunde anställas av kommunerna som lokala
resursförvaltare. En by kunde organiseras som
självförsörjande energienhet med lantbrukaren som lokal
entreprenör. Värmetjänster kunde utföras i lokala
värmeverk, eldade med flis och biogas från lokala
komposter av sorterade sopor.

Va-systemet skulle byggas om så att gödningen lätt och
hygieniskt kunde tas tillvara på åkern. Byns innevånare
kunde ställa upp vid arbetsintensiva perioder på gården.
Man skulle härmed skapa ekobyar av befintliga byar och
småorter genom att sluta viktiga delar av deras resursflöden
till lokala kretslopp.

Miljödepartementet bör främja Dalarnas forskningsråds
projekt, som skulle underlätta en miljö- och
resursbevarande markanvändning. Riksdagen bör, i
enlighet med centerpartiets partimotion, anslå 50 miljoner
kronor till sådana kommunala pilotprojekt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd av miljöskäl till forskning,
utbildning och rådgivning i ekologiskt lantbruk,

2. att riksdagen anvisar 50 milj. kr. till kommunala
pilotprojekt för lokala va-lösningar i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 11 mars 1991

Birgitta Hambraeus (c)