med anledning av prop. 1990/91:90 En god livsmiljö

Motion 1990/91:Jo74 av Annika Åhnberg m.fl. (v)

Bevara ozonskiktet

Ozonskiktet i stratosfären skyddar biosfären från den
skadliga UV-strålningen från solen. UV-strålningen ökar
risken för hudcancer. Ljushyade personer är särskilt
känsliga. Även risken för grå starr ökar. Den ökade
strålningen leder också till att många växter och organismer
växer sämre. På många håll i världen ser man påtagliga
effekter i form av minskade skördar.

Över Antarktis har ozonskiktet de senaste åren minskat
med ungefär 50 %
under vårmånaderna. Även utanför polarområdena
har ozonskiktet påverkats. I Nordeuropa minskade
ozonskiktet vintertid med närmare 5 %
under perioden 1969--1986. FN:s miljövårdsorgan --
UNEP -- har i en rapport visat att en procents minskning av
ozonskiktet i genomsnitt orsakar 100 000 fall av blindhet i
världen.

Ozon är en mycket reaktiv substans som lätt reagerar
med andra ämnen samtidigt som det självt förstörs. Det
reagerar häftigt bl a med klor. Vissa långlivade klor- och
bromföreningar bryts inte ner i de lägre luftskikten utan når
ozonskiktet och reagerar med ozonmolekylerna. Denna
process tar tiotals år. Det betyder att de effekter vi nu ser
på ozonskiktet är resultatet av utsläpp som gjordes för 10--
20 år sedan. Det betyder också att även om vi nu fick ett
omedelbart stopp för alla utsläpp av ozonnedbrytande
ämnen så skulle det ta 50 år innan vi såg förbättringar i form
av minskade klorhalter i atmosfären.

Ozonskiktet skadas mest och först över jordens
polartrakter oavsett var utsläppen sker (på grund av vissa
fysikaliska förlopp i atmosfären). Denna process utgör ett
allvarligt hot mot hela ozonskiktet och dess skyddande
funktion. De största problemen orsakas av CFC
(fullständigt halogenerade klorfluorkarboner, t ex freon)
och haloner (bromerade fluorkarboner). Även
koltetraklorid, 1,1,1,-trikloretan och kväveoxider från flyg
på hög höjd (t ex militärflyg) förstör ozonskiktet. Nya rön
visar att även den stigande halten av vätgas (även den
orsakad av mänskliga aktiviteter) skadar ozonskiktet.
HCFC, som är ett ersättningsmedel för CFC bryter ner
ozonskiktet fast i mindre omfattning.

CFC finns som köldmedel och isolering i kylar och
frysar. Det används som tvättvätska, lösningsmedel och
avfettningsmedel. Haloner används i huvudsak som
brandsläckningsmedel. Koltetraklorid och 1,1,1,-
trikloretan är lösningsmedel.

Vad kan Sverige göra?

Internationellt

Det är framför allt de utvecklade industriländerna som
släpper ut stora mängder ozonnedbrytande ämnen. Därför
måste dessa länder, även Sverige, ta ett stort ansvar för att
lösa problemen.

Sverige bör kraftfullt agera för att teknik som inte ger
upphov till utsläpp av ozonnedbrytande ämnen utvecklas
och blir möjlig att tillämpa för länder i tredje världen.
Särskilt akut är situationen när det gäller frysar och kylar,
som svarar för de största utsläppen av CFC. Många länder
i tredje världen står på tröskeln till en kraftigt utökad
användning. Dessa länder har inte råd att satsa på CFC-fri
teknik, som är dyr.

I Montrealprotokollet regleras de åtaganden som en
lång rad länder gjort för att reducera utsläppen av
ozonnedbrytande ämnen. Sedan förra året finns, som ett
tillägg till protokollet, en överenskommelse om att etablera
en fond för att finansiera utvecklingsländernas deltagande i
avvecklandet. Flera industriländer, särskilt USA, har
motverkat att en sådan fond byggs upp. Det är därför nu
en angelägen uppgift för Sverige att driva på arbetet med
fonden, så att den snabbt kommer i gång och har tillräckligt
med medel till sitt förfogande.

Sverige bör utöver det internationella samarbetet också
vidta bilaterala åtgärder. Så kan t ex ett direkt samarbete
med Indien kring kyl- och frysteknik byggas upp.

Nationellt

Riksdagen beslutade 1988 om en avvecklingsplan för
CFC. Naturvårdsverket beräknar dock att Sverige
fortfarande (1990) släpper ut 2 700 ton CFC/år. Regeringen
föreslår nu i propositionen att avvecklingsplanen i vissa
avseenden skärps. Vi instämmer i förslagen, men anser dem
otillräckliga. Med tanke på problemens allvarliga karaktär
måste vi öka ansträngningarna.

1. Regeringen föreslår att kommunerna fr o m 1/1 1995
skall ombesörja att CFC från kylar och frysar tas om hand
på ett miljöriktigt sätt. Vi menar att detta måste ske mycket
snabbare. Det ska ingå i kommunernas ansvar från 1 januari
1992 att kylmöbler omhändertas på så sätt att
ozonnedbrytande ämnen ej frisläpps. Flera kommuner kan
samverka för att bygga en destruktionsanläggning. I
avvaktan på att anläggningarna blir klara får kyl- och
frysskåpen lagras.

2. För att finansiera nödvändiga investeringar och
processer bör en avgift tas ut på produktion och import av
kylmöbler. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att
återkomma med förslag på sådan avgift.

3. Regeringen föreslår förbud för halon i fasta
anläggningar från 1/1 1998. Vi anser att förbudet i stället bör
gälla från 1/1 1995.

4. Användningen av HCFC, som ersätter CFC och har
samma användningsområden, måste också på sikt
avvecklas. Det skall användas mycket restriktivt. Vi anser
därför att en miljöavgift på HCFC är nödvändig i enlighet
med vad naturvårdsverket föreslagit. Användningen i
köldmedier och för isoleringsändamål bör ej undantas, då
det är de huvudsakliga användningsområdena. Risk finns
annars att i Sverige utvecklade metoder med
koldioxidteknik slås ut. Regeringen bör återkomma med ett
sådant förslag.

Tillverkning, import och användning av koltetraklorid
och 1,1,1-trikloretan bör förbjudas från 1/1 1993.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det internationella arbetet med
att eliminera utsläpp av ozonnedbrytande ämnen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas skyldighet att på
ett miljöriktigt sätt ta om hand CFC från kyl- och frysskåp
från den 1 januari 1992,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
miljöavgift på produktion och import av kylar och frysar i
enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud av haloner i fasta
anläggningar från den 1 januari 1995,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
miljöavgift på HCFC i enlighet med vad som anförts i
motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud av tillverkning, import
och användning av koltetraklorid och 1,1,1,-trikloretan från
den 1 januari 1993.

Stockholm den 11 mars 1991

Annika Åhnberg (v)

Jan Jennehag (v)

Bengt Hurtig (v)