med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.

Motion 1990/91:Jo132 av Lars Werner m.fl. (v)

Jordbruket i norra Sverige skall överleva omställningen

En genomgripande omställning av det svenska
jordbruket har börjat.

Stora spannmålsarealer kommer under den närmaste
femårsperioden att omvandlas till energiskogsområden.
Björken kommer att bli ett allt vanligare inslag i
landskapsbilden. Diversifierade jordbruksföretag med
stuguthyrning, hemförsäljning av kött m m kommer att
etableras i högre utsträckning. Industrigrödor blir en allt
viktigare näringsgren inom jordbruket.

Bonden som har varit en kombination av regleringsstyrd
löntagare och fri företagare kommer att helt anamma den
senare rollen. Denna utveckling kommer att vara både
smärtsam och spännande. Den kommer att kräva mycket av
bönderna och deras organisationer, men också mycket av
statsmakterna.

Början av en omställning efter så många år med
regleringar är extra känslig, det visar alla tidigare
erfarenheter. Det är i ett sådant läge onödigt att, som
regeringen gör, försöka hålla nere möjligheten till
överlevnad för jordbruket i norra Sverige. Riksdagen har
klart uttalat att jordbruket i norra Sverige inte skall minska.
Regeringen säger också i propositionen ''. . . av vad jag nu
anfört anser jag det vara olämpligt att för närvarande
genomföra större förändringar av prisstödet...'' (sid.39).

Beräkningar från Sven Nilsson, jordbruksnämnden och
från LRF visar att för att hålla jordbruket i norra Sverige
på ''dagens nivå'', som riksdagsbeslutet 1990 var, krävs att
ytterligare 170 miljoner kronor tillförs stödet utöver vad
regeringen föreslagit. Man kan räkna med att
medelsbehovet kommer att kulminera under de närmaste
åren. Den omställning av jordbruket som vi beskrivit i
inledningen av motionen kommer efter några år att vända
lönsamheten uppåt igen, vilket kommer att betyda ett
minskat medelsbehov till jordbruket i norra Sverige. Vi
anser att staten skall fullfölja sina åtaganden och tilldela
nödvändiga medel för de här åren, för att vi även i framtiden
skall ha ett livskraftigt jordbruk i hela landet.

Parlamentarisk utredning om ''stödet till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige''

Jordbruksnämnden har nyligen utrett vissa frågor i
samband med Norrlandsstödet och lämnat ett förslag på ny
områdesindelning och sammanjämkning mellan
industristödet och det övriga stödet. Enligt vår mening har
dock denna utredning varit alltför begränsad till sin
karaktär, eftersom den tagit sin utgångspunkt i det
befintliga systemet. Vi anser att det behövs en mer
förutsättningslös och genomgripande utredning. En sådan
utredning bör vara parlamentariskt sammansatt och belysa
bl a följande frågeställningar:

1. Det nuvarande systemet är uppbyggt på liknande sätt
som det tidigare prisregleringssystemet. Det är mycket
detaljerat och svåröverblickbart. Går det att konstruera en
uppbyggnad som är mer generell till sin karaktär och
förhåller sig på ett bättre sätt till den nya
livsmedelspolitiken?

2. Det nuvarande systemet tar sin utgångspunkt i de
sämre produktionsbetingelserna för Norrlandsjordbruket.
Begreppet Norrland har därvid kommit att få en betydligt
mer vidsträckt definition än den geografiska. Ändå finns det
områden som står utanför stödområdet, men som också har
sämre produktionsbetingelser och en utpräglad
glesbygdskaraktär. Går det att konstruera ett system som
tar hänsyn till utsatta områden oavsett var i landet de ligger?

3. En samlad belysning av olika stödformer och deras
effektivitet borde göras. LAG, den livsmedelspolitiska
arbetsgruppen, gjorde en mycket skissartad bedömning av
olika stödformers effektivitet. En sådan analys borde
fördjupas för att ge svar på frågor av typen: Hur många
arbetstillfällen har skapats respektive bibehållits? I vilken
mån har stödet bidragit till att upprätthålla infrastruktur och
därmed hålla landsbygden levande? Hur har lönsamheten i
Norrlandsjordbruket påverkats?

4. En analys behövs också av hur den regionalpolitiskt
inriktade jordbrukspolitiken påverkar totalvolymerna och
därmed överskotten. Detta för att bl a ge svar på frågan om
handelssnedvridande effekter.

5. En redogörelse för andra länders regionalpolitiskt
inriktade jordbrukspolitik behövs också.

Vi tycker alltså att det nu är dags för en mer
genomgripande översyn av Norrlandsstödet och föreslår att
regeringen ges i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk
utredning.

Förändrad stödområdesindelning

En sådan utredning som ovan föreslås kommer att ta tid
att genomföra. Vi föreslår därför att de förändringar av
områdesindelningen som jordbruksnämnden redan tidigare
föreslagit nu genomförs.

Avbytartjänsten

Prisutvecklingen när det gäller avbytartjänsten har lett
till att särskilt små jordbruksföretag drabbas av en, i
förhållande till produktionens och därmed lönsamhetens
omfattning, mycket hög kostnad. Eftersom särskilt
jordbruket inom stödområdet består av små
jordbruksföretag drabbas dessa delar av landet särskilt hårt
av den sneda kostnadsfördelningen. Detta betyder att
många små företag inte har råd att utnyttja avbytartjänsten,
fast de har stort behov av den. Unga familjers villkor för att
delta i samhällslivet i övrigt försämras, t ex vad gäller
möjligheter till föräldraengagemang i skolan. Det betyder i
sin tur sämre villkor för de anställda inom avbytartjänsten.
Om antalet sysselsättningstillfällen går ner blir det svårt att
få fungerande arbetsscheman. En välanpassad
avbytartjänst är viktig i en regionalpolitiskt inriktad
jordbrukspolitik och bör ses som en form av samhällelig
social service till en yrkeskår, som har mycket svårt att
annars utnyttja den övriga samhälleliga servicen -- sjuk- och
hälsovård, föräldraförsäkring m m. Regeringen bör därför
lämna förslag på avbytarsystem anpassat till den övriga
regionalpolitiskt inriktade jordbrukspolitiken.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen till stödet till jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1991/92 anslår 170 000 000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit,

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning med uppgift att göra en
genomgripande översyn av Norrlandsstödet enligt vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar om förändringar av
stödområdesindelningen enligt jordbruksnämndens
tidigare förslag,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
av avbytarsystemet enligt vad som anförts i motionen.

Stockholm den 14 mars 1991

Lars Werner (v)

Berith Eriksson (v)

Lars-Ove Hagberg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Bertil Måbrink (v)

Jan-Olof Ragnarsson (v)

Annika Åhnberg (v)