med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93

Motion 1991/92:Fö23 av Börje Nilsson m.fl. (s)

Världen över ser man i dag miljöförstöringen som det
stora hotet mot människans överlevnad. Man har också
blivit allt mer medveten om att det krävs enorma
ansträngningar för att komma till rätta med det växande
miljöproblemet. Från skilda håll har under de senaste åren
frågan aktualiserats om att använda militärt kunnande i
civila insatser på miljöområdet, nu senast i den
socialdemokratiska partimotionen En fredlig värld
från januari i år.

I motionens avsnitt 10 Nedrustning -- miljö står
följande:

''Samtidigt som det internationella läget dramatiskt
förbättrats och risken för ett globalt krig minskar, ökar
samtidigt snabbt andra hot mot mänsklighetens överlevnad:
hunger, fattigdom, analfabetism men framförallt det
internationella miljöhotet.

Att i detta läge ta tillvara resurser som nu används på
den militära sidan -- teknik och forskning, kunskap,
organisation och produktion -- för miljösatsningar ser vi
som logiskt. En FN-studie har genomförts under svenskt
ordförandeskap, vars eniga förslag förs fram till UNCED,
FNs konferens för miljö och utveckling i Brasilien 1992.

Studien föreslår bl.a. att FN skall sätta upp en
internationell miljöräddningsgrupp -- ett slags gröna
baskrar -- för att rädda och återställa miljön när ett land så
begär. FN bör vidare fungera som en kunskapsbank för
internationellt utbyte av information om aktuella nationella
erfarenheter.

Varje land bör granska sina miljöbehov och vilka
militära resurser som kan användas för miljön och göra upp
en nationell aktionsplan. Viktigt är att militära aktiviteter
följer miljöregler och lagar och att militären återställer den
miljö de skadat.

Sverige bör aktivt verka för att studiens förslag antas vid
Brasilienkonferensen. Regeringen bör vidare genomföra de
nationella förslag som föreslås i studien.''

Sverige som initiativtagare till en miljöräddningsgrupp --
gröna baskrar -- bör nu snabbt ta första steget för att
omvandla militära resurser till miljövärn, som också kan
sättas in i det internationella miljöarbetet och vid
internationella katastrofer.

P 6 i Kristianstad, som enligt regeringens
försvarsproposition skall läggas ned senast 30 juni 1994, är
en mycket lämplig plats för miljöregemente MV 1. På P 6
finns personella och materiella resurser, liksom förmågan
att effektivt arbeta ute i fält. Där finns också
utbildningskapacitet för behövlig vidareutbildning av
personal samt för komplettering av kompetens.
Arbetsuppgifterna är många och stora, både i Sverige och
internationellt.

P 6 i Kristianstad ligger också i kanten av ett
internationellt betydelsefullt våtmarksområde samt i en
region där miljöskadorna är mer alarmerande än i någon
annan del av landet. Regementet ligger även bra till med
tanke på engagemang i andra länder, särskilt om man
räknar med att miljövärnsregementet i framtiden ställs
under FNs ledning och har hela världen som sitt arbetsfält.
Det fick vi nyligen exempel på då Everöds flygplats i
Kristianstad användes för hjälpen till det
jordbävningsdrabbade Armenien.

Kostnaden för att förändra P 6 till miljöregemente --
gröna baskrar -- är ringa i förhållande till de stora skador
som miljöförstöringen åsamkar. Finansieringsfrågan av ett
sådant regemente bör därför inte vara något större
problem. I uppbyggnadsskedet bör medel användas ur
anslaget på 4,5 miljarder kronor som anvisats i den
socialdemokratiska försvarsmotionen för regionalpolitiska
insatser i samband med omstruktureringen av försvaret.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att P 6 i Kristianstad omvandlas
till miljövärnsregemente.

Stockholm den 16 mars 1992

Börje Nilsson (s)

Kaj Larsson (s)

Johnny Ahlqvist (s)