med anledning av prop. 1991/92:106 Vissa socialförsäkringsfrågor

Motion 1991/92:Sf28 av Lena Öhrsvik (s)

Många föräldrar upplever handläggningen av
vårdbidragsärenden som onödigt krånglig och
tidskrävande. Dessutom anför man ibland att det föreligger
olika bedömningar mellan försäkringskassorna i likvärdiga
ärenden.

Att få ett handikappat barn är i sig en stor påfrestning
för familjen. Det tar tid att anpassa sig till en sådan
situation, och det krävs en mängd kontakter med olika
myndigheter och institutioner. Lång handläggningstid och
därmed oro för ekonomin är då ytterligare en belastning.

Mot bakgrund av nya medicinska rön, administrativa
rationaliseringsbehov och en välutvecklad rättspraxis kan
det finnas skäl att i vissa speciella fall överväga en
schabloniserad tillämpning. Det framhålls t.ex. att barn
med Downs syndrom alltid behöver särskilda vård-,
tränings- och stimulansinsatser i betydande omfattning.
Dessa bör dessutom sättas in mycket tidigt, i regel redan
från tre månaders ålder. Då är ju i princip kriterierna för
rätt till vårdbidrag uppfyllda, och motiv för ytterligare
utredning saknas. Förstagångsansökan skulle då kunna
göras enklare. Vid senare tillfälle skulle man i stället göra
en mera djupgående prövning. Liknande skulle kunna
anföras om andra diagnosgrupper, t.ex. diabetessjuka barn.

Vårdbidragsärenden kräver kvalificerade kunskaper om
försäkringen samt om handikappets innebörd för barns
utveckling. De kräver också stor förståelse och
inlevelseförmåga. Personalutbildningen på detta svåra
område är delvis eftersatt.

En schabloniserad handläggning för vissa avgränsade
ärendegrupper kombinerad med en utökad
personalutbildning skulle kunna medföra vinster både för
föräldrarna och personalen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om schabloniserad handläggning av
vårdbidragsärenden i vissa fall.

Stockholm den 18 mars 1992

Lena Öhrsvik (s)