med anledning av prop. 1991/92:134 Riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverket till aktiebolagsform

Motion 1991/92:N45 av Anita Gradin m.fl. (s)

Regeringen föreslår i propositionen riktlinjer som skall
gälla vid överföring av domänverkets mark- och
fastighetsinnehav och därmed också de intressen som är
kopplade till detta innehav. Propositionen innehåller också
förslag om det bolagiserade domänverkets kapitalstruktur
och om det framtida ansvaret för Göta kanalbolag.

På förslag av den socialdemokratiska regeringen beslöt
riksdagen våren 1991 att domänverket skulle ombildas till
ett av staten helägt aktiebolag. Regeringen avsåg att
återkomma till riksdagen med några frågor som behövde
utredas ytterligare.

I december 1991 beslöt riksdagen, på förslag av den
nytillträdda borgerliga regeringen, att bemyndiga
regeringen att genomföra försäljning helt eller delvis av
statens aktier i vissa angivna statligt ägda företag, däribland
domänverket efter genomförd bolagsbildning.

Vi avvisar fortfarande regeringens förslag om att
privatisera domänverket. Det är ett allmänintresse att
staten ej avhänder sig kontrollen över de svenska
naturtillgångarna. Genom domänverket äger svenska
staten omfattande och för svenska folket mycket värdefulla
naturtillgångar. Det finns däremot skäl, som tidigare
redovisats i den socialdemokratiska regeringens proposition
1990/91:87, att ombilda domänverket till aktiebolag.
Möjligheten till ökad avkastning förbättras om
domänverket ges en ökad ekonomisk handlingsfrihet, inte
minst när det gäller att utnyttja och omforma det stora
fastighetskapital som de statliga markerna representerar.
Verket måste snabbt kunna agera i för koncernen
intressanta affärer.

Vi har i motioner under innevarande riksdagsår som
alternativ till privatisering föreslagit att regeringen bör
överväga att bilda en statlig skogskoncern, bestående av
domänverket, ASSI och NCB. En sammanhållen
skogskoncern behövs för att underlätta en integrering
mellan skog och industri. Därvid skall domänverkets
aktieinnehav på 25 procent i ASSI följa med in i det nya
bolaget. Vårt förslag innebär också att nuvarande
möjligheter till tillgänglighet av mark för ett fritt friluftsliv
liksom för jakt och fiske bevaras. Detta gäller även
skogsbilvägarna. En bolagisering får under alla
förhållanden inte försvåra möjligheten till jakt och fiske.

När det gäller AB Göta kanal ansluter vi oss till
regeringens förslag men vi vill ej att ansvaret för drift och
underhåll skall tidsbegränsas till fyra år.

Enligt regeringens förslag skall bolagiseringen av
domänverket träda i kraft den 1 juli 1992. Eftersom det
fortfarande återstår frågor att lösa bör man vänta med
bolagsstarten till den 1 januari 1993. Överlåtelseavtalet bör
vara klart innan riksdagen fattar beslut. Vidare blir
personalproblemen mycket stora för den personal som är
uppsagd men fortfarande är i tjänst när bolagiseringen sätts
i verket enligt förslaget. Ett arbetsgivarlöst tillstånd
uppstår.

Naturvårdsfrågor vid bolagiseringen

Ett av de miljöpolitiska mål som lades fast våren 1991 är
att ''den biologiska mångfalden och den genetiska
variationen skall säkerställas. Växt- och djursamhällen
bevaras så att i landet naturligt förekommande växt- och
djurarter ges förutsättningar att fortleva under naturliga
betingelser och i livskraftiga bestånd.''

I sommar kommer världens ledare vid konferensen om
miljö och utveckling i Rio de Janeiro att anta en konvention
till skydd för den biologiska mångfalden. Konventionen
kommer att kräva ytterligare åtgärder i alla länder, även
Sverige. Sverige måste kunna redovisa program och
åtgärder som styrker att vi menar allvar med våra mål.
Riksdagsmajoriteten har tyvärr avvisat vårt förslag att
Sveriges regering före konferensen redovisar vilka åtgärder
som blir nödvändiga i vårt land för att uppfylla
förpliktelserna och konventionen.

Våra skogar och hagar är inte inhägnade, försedda med
skyltar med texten ''privatområde'' för att stänga människor
ute. Vi kan använda oss av den urgamla sedvanerätten,
allemansrätten, som ger alla rättigheter och skyldigheter.
Regeringens förslag att sälja ut svenska nationaltillgångar,
t.ex. domänverket och vattenfall, har bekräftat att den
sätter äganderätten före naturskyddet.

Flera medel står till buds för att förstärka naturskyddet.
Ett av syftena med översynen av skogsvårdspolitiken var att
få ett mer utpräglat miljömål i skogsvårdslagen. Den
socialdemokratiska regeringen tillsatte också en
interdepartemental arbetsgrupp för att undersöka hur ett
utvidgat kostnadsansvar också skulle kunna gälla inom bl.a.
skogsbruket. Syftet var att likställa näringen med andra
näringar, där brukaren/ägaren även får ta ansvar för
verksamhetens miljökostnader.

Den skogspolitiska kommittén har också till uppgift att
studera finansieringsfrågorna. Den sittande regeringen har
genom sin iver att skyndsamt avskaffa skogsvårdsavgiften
avhänt sig möjligheten att omvandla skogsvårdsavgiften till
en naturvårdsavgift som skulle kunna bidra till ett från
naturvårdssynpunkt modifierat skogsbruk och inköp av
skyddsvärda arealer.

Den viktigaste vägen för att förverkliga ett hållbart
skogsbruk är att mer naturvårdsanpassade
brukningsmetoder införs i det aktiva skogsbruket. Andelen
skyddad areal måste emellertid också öka.

Bolagiseringen av domänverket måste därför tas som
utgångspunkt för nästa steg i naturvårdsarbetet.
Regeringens förslag att tillgodose naturvården är alltför
begränsat.

De s.k. domänreservaten bör kvarstå i bolagets ägo. Det
finns ett stort värde i att naturvårdande uppgifter hålls kvar
i bolaget och att förvaltningen sker på ett samlat sätt. Enligt
vår mening kan förvaltningen av de skyddade områdena
utövas av skogsvårdsorganisationen, vilken finns företrädd
över hela landet. Den utför redan idag värdefulla insatser
på detta område. Av effektivitetsskäl kan samordning med
annan statlig förvaltning bli nödvändig i vissa fall.

All domänverksmark som är av stort naturvärde bör
erhålla ett tillräckligt skydd. Det gäller områden i
fjällkedjan, områden som finns upptagna på
naturvårdsverkets och domänverkets gemensamma lista,
samt övrig oskyddad mark som finns upptagen i
urskogsinventeringen, program för fjällskogsreservat samt
nationalparksplanen. I samband med bolagsbildningen bör
det föreskrivas att samtliga dessa områden skall förses med
ett varaktigt skydd.

I samband med bolagsbildningen bör viss andel av
domänverkets mark finnas tillgänglig för
naturvårdsändamål och på sikt ställas till naturvårdsfondens
förfogande. Denna markresurs bör användas som
utbytesmark vid bildandet av naturreservat på privat- och
bolagsmark. Den skogspolitiska kommittén har i uppdrag
att komma med förslag om dels behovet av ytterligare
markavsättningar för naturvård, dels skogsbruk och
naturvård i ett samlat prespektiv, bägge att omfatta hela
landet.

Det slutliga ställningstagandet till frågorna rörande
naturvårdens omfattning och förvaltning bör anstå till dess
att kommittén är färdig med sitt arbete senare i år. Vi
förutsätter att regeringen då återkommer till riksdagen med
ett mera genomtänkt förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om frågor som hänger samman med
överföringen av verksamheten vid domänverket till
aktiebolagsform,

2. att riksdagen beslutar att statens ansvar för drift och
underhåll av Göta kanal ej skall tidsbegränsas till fyra år.

Stockholm den 21 april 1992

Anita Gradin (s)

Axel Andersson (s)

Birgitta Johansson (s)

Bo Finnkvist (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Leif Marklund (s)

Mats Lindberg (s)

Bo Bernhardsson (s)

Anita Modin (s)