med anledning av prop. 1991/92:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1992/93, m.m. (kompletteringspropositionen)

Motion 1991/92:Fi74 av Bo Finnkvist (s)

Äldreavgång -- arbetspension

Möjligheten att ta delpension, som den borgerliga
regeringen ville ta bort, blev kvar. Detta är mycket
tillfredsställande för de äldre på arbetsmarknaden. Man har
möjlighet att trappa ner arbetstiden med acceptabelt
bibehållen levnadsstandard.

En annan fråga, som är mycket viktig för de äldre på
arbetsmarknaden, är den s.k. äldreavgången. Denna typ av
lösningar på problem har använts i stor utsträckning i
samband med neddragningar av arbetsstyrkan på
arbetsplatser, exempelvis i Bergslagen.

Dessa avgångar bygger på att arbetstagare som nått 58,3
års ålder, efter en period med arbetslöshetsersättning vid 60
års ålder eller äldre, förtidspensioneras av
arbetsmarknadsmässiga skäl. I samband med strukturella
förändringar av industrin och stora neddragningar av andra
orsaker blir resultatet ofta att man hamnar på denna typ av
lösningar. Det är önskvärt av många orsaker att man
underlättar möjligheterna till denna typ av uppgörelser.

Det är inte rimligt att arbetstagare med över 40 års
yrkesverksamhet bakom sig, i många fall i ett tungt och
krävande arbete, skall behöva känna otrygghet. Man kan i
sammanhanget peka på att man utomlands i många fall löst
problemet genom att sänka pensionsåldern ända ner till 50
år i vissa branscher eller regioner.

Vi upplever nu en situation även på den svenska
arbetsmarknaden, där extraordinära lösningar är
nödvändiga. Speciellt på orter med stor dominans av ett
företag, typ ''bruksorter'', blir problemen speciellt stora om
företaget reducerar arbetsstyrkan kraftigt eller lägger ner
driften.

Enskilda personer och familjer, speciellt de yngre,
drabbas särskilt hårt. Det drabbar också övrigt näringsliv,
kommuner och serviceverksamhet.

Vi kan se exempel på denna typ av svårigheter som växer
fram i Hagfors, där halva arbetsstyrkan på den
dominerande industrin är varslad. Trots löften om
skapandet av ersättningssysselsättning vid neddragningar,
fattar nu de nya ägarna beslut om en halvering av
arbetsstyrkan. Om ett år kan arbetslösheten mycket väl
uppgå till 25 %. Därför stöder vi de insatser som görs för att
kunna påverka företaget och dess ägare att leva upp till sina
åtaganden gentemot de anställda i Hagfors.

Ett alternativ för de äldre kan emellertid vara att i
sådana situationer lämna arbetsmarknaden med en så pass
hög kompensationsnivå, att systemet blir attraktivt. Det bör
undersökas hur ett sådant system skulle påverka
samhällsekonomin. Det skulle ge möjlighet för en del av de
yngre anställda att ha kvar jobben och tryggheten och det
skulle innebära en längre omställningsperiod för
kommunen, servicenäringen och annan verksamhet på
orten.

En förnyad prövning bör ske, med utgångspunkt i de
resonemang som fördes i samband med
pensionsberedningens betänkande i ämnet, för att vidare
undersöka förutsättningarna för äldreavgångar eller s.k.
arbetspension.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att underlätta möjligheterna för
äldreavgångar.

Stockholm den 8 maj 1992

Bo Finnkvist (s)