med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.

Motion 1991/92:Ub69 av Larz Johansson m.fl. (c, kds, fp)

I propositionen om vissa gymnasie- och
vuxenutbildningsfrågor anför föredragande statsrådet
redan i inledningsavsnittet att riksdagens beslut om
gymnasieskolans och vuxenutbildningens reformering
ligger fast.

Vidare framhålles under avsnittet om ''Några
utgångspunkter för den fortsatta utvecklingen av gymnasial
utbildning'' att ''arbetet för en avreglering av
utbildningsväsendet måste fortsätta''. Om det beslut som
riksdagen fattade våren 1991 om reformeringen av
gymnasieskolan skriver statsrådet att ''det är ingen tvekan
om att denna reform kommer att höja utbildningens
kvalitet''.

Under samma avsnitt sägs vidare: ''Jag vill dock
framhålla att jag ser kärnan av allmänna ämnen som
omistlig och att den breddning av utbildningen som
reformen innebär är ett stort framsteg.''

Mot denna bakgrund ställer vi oss tveksamma till
förslaget att begränsa innehållet av allmänna ämnen i den
nya lärlingsutbildningen. Enligt förslaget i propositionen
skulle endast ämnena svenska, engelska, samhällskunskap
och matematik ingå som obligatoriska ämnen och övriga
kärnämnen skulle endast tillhandahållas av skolan för de
elever som uttryckligen så önskar. Det innebär att
exempelvis ämnet religionskunskap för dessa elever blir ett
frivilligt ämne.

Religionsämnet har stor betydelse för att ge våra
ungdomar kunskaper och vägledning även i de svåra
livsåskådningsfrågorna. Eftersom vi dessutom lever i ett
mångkulturellt samhälle konfronteras inte minst de unga
med kamrater som kommer från en annan kulturkrets med
andra religioner och med andra värderingar. Goda
kunskaper -- för alla -- är det bästa sättet att förebygga
främlingsfientlighet och andra motsättningar. Frågor om
etik och moral blir också allt viktigare -- inte minst i
yrkesutövningen.

Den modifierade lärlingsutbildning som nu föreslås är
bl.a. avsedd att ge utbildning inom ''smala'' yrkesområden
med få sökande och för utbildning till typiska
hantverksyrken som nästan alltid bedrivs i små företag.
Dessa mindre egenföretagare behöver vid sidan om goda
yrkeskunskaper även en bred allmänutbildning som ger en
bra grund för den framtida rollen som småföretagare. På
samma sätt som övriga individuella program skall
lärlingsutbildningen så långt som möjligt byggas upp kring
gymnasieskolans kärnämnen.

Vi föreslår således -- med ändring i propositionens
förslag -- att samtliga ämnen som ingår i den kärna av
gemensamma ämnen som skall läsas av alla elever på de
nationella programmen också skall läsas av de elever som
får sin yrkesutbildning inom ramen för den nya
lärlingsutbildningen. Om särskilda skäl föreligger kan
skolan, om eleven så begär och efter noggrann prövning, ge
möjlighet till mindre studiekurs.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omfattningen av allmänna
ämnen i lärlingsutbildningen.

Stockholm den 9 april 1992

Larz Johansson (c)

Christer Lindblom (fp)

Ingrid Näslund (kds)