med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.

Motion 1991/92:Ub75 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s)

Riksdagen beslutade våren 1991 på grundval av
proposition l990/91:85 Växa med kunskaper att alla
utbildningar i gymnasiet ska vara treåriga och att en kärna
av allmänna ämnen ska finnas på alla studievägar. Med
detta skapades förutsättningar för alla ungdomar att efter
gymnasieutbildning välja mellan att gå direkt ut i yrkeslivet
eller fortsätta att studera. Gymnasieskolan utgör därmed en
öppen port till ett snabbt föränderligt och på kunskaper
baserat arbetsliv och samhälle. Genom en god
gymnasieutbildning läggs grunden till ett livslångt lärande.

Med en treårig gymnasieskola som ger allmän
behörighet åt alla breddas också rekryteringsunderlaget till
högskolan. Att utbildningsnivån stiger på de
yrkesförberedande programmen bör också göra dem mer
attraktiva.

De växande kraven på utbildning i arbetslivet innebär att
alla behöver en god allmänkompetens och en inte alltför
snäv yrkesutbildning. En god grundutbildning är avgörande
för möjligheten att behålla ett arbete och utveckla sig inom
sitt yrke, eller välja nytt yrke, genom återkommande
utbildning.

Genomgående treåriga utbildningar i gymnasieskolan
ger bredare möjligheter till personlig utveckling och till ett
aktivt deltagande i samhällslivet för alla.

Den aktuella propositionen

När riksdagen för ett år sedan fattade beslut om den nya
gymnasieskolan skedde detta i viss oenighet. Moderaterna
och folkpartiet uttalade att beslutet skulle rivas upp av en
borgerlig regering. Så mycket mer glädjande är det nu att
den moderata skolministern i proposition l991/92:157 ställer
sig bakom gymnasieskolereformen och slår fast: ''Det är
ingen tvekan om att denna reform kommer att höja
utbildningens kvalitet.''

I föreliggande proposition framläggs diverse
detaljjusteringar varav vi accepterar många. Vi anser dock
att det är olämpligt att nu göra förändringar av de
individuella programmen, en utbildningsform som till sin
karaktär är ytterst flexibel för att svara mot elevernas
speciella behov. Vi avvisar därför en kategoriuppdelning av
dessa program i individuella och specialutformade som
regeringen nu föreslår.

Vi kan heller inte ställa oss bakom förslaget att låta
elever som går på de nationella programmen välja bort vissa
ämnen (mindre studiekurs). Genom de nationella
programmens uppläggning undviker vi att eleverna hamnar
i utbildningsmässiga återvändsgränder. Det är väsentligt att
denna karaktär hos de nationella programmen bevaras, i
varje fall till dess erfarenheten visar att det finns behov av
justeringar. Möjligheten att uppnå allmän behörighet för
högre studier är en viktig del av förra årets gymnasiereform.

De elever som har påtagliga studiesvårigheter ska
naturligtvis också få sina behov tillgodosedda. Av denna
anledning finns också det individuella programmet inom
gymnasieskolan. Det individuella programmet är en väg att
lösa de problem som i särskild ordning regleras genom
mindre studiekurs i nu föreliggande proposition.

Det är angeläget att inte öppna dörrar som för eleverna
kan leda till återvändsgränder. Återvändsgränder skapar
behov av omskolning och vidareutbildning senare i livet.
Därför yrkar vi avslag på förslaget om att kunna välja bort
vissa ämnen.

Ja till gymnasial lärlingsutbildning -- Nej till
företagsstyrd lärlingsutbildning

Regeringen föreslår vidare att en ny utbildning för
lärlingar skapas, som får formen av ett individuellt
program. Av proposition framgår inte att det redan i dag
finns gymnasial lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen
utgör ett viktigt komplement till övrig gymnasieutbildning
t.ex. genom att utbildningsbehovet kan tillgodoses för
verksamhetsområden där rekryteringsbehovet är
förhållandevis lågt. Detta gäller inte bara traditionella
hantverksyrken utan även ett stort antal yrken inom andra
näringsgrenar. Vidare utgör lärlingsutbildningens
individuella utformning och möjligheten till geografisk
spridning av utbildningsplatserna ett värdefullt
komplement till övrig utbildning i gymnasieskolan.

Att syftet med den av regeringen föreslagna nya
utbildningen för lärlingar redan tillgodoses genom befintlig
gymnasial lärlingsutbildning väljer regeringen i sin
argumentering att helt bortse ifrån. Detta är mycket
anmärkningsvärt.

Regeringens förslag innehåller flera oklarheter och
direkta försämringar för eleverna. I dag får en lärlingsplats
godkännas för gymnasial lärlingsutbildning av skolans
styrelse endast om företaget bedöms kunna fullgöra
nödvändiga åtaganden för utbildningen samt om arbets- och
utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande.
Skolans styrelse svarar i dag för tillsynen över den
gymnasiala lärlingsutbildningen hos företagen och skall
även följa hur utbildningen bedrivs och utfaller.

I regeringens förslag blir företaget huvudman och
ensamt ansvarig för yrkesutbildningen. Berörda parter,
branscher och företag svarar för innehåll, uppläggning och
krav på lärlingsutbildningen. Hur detta ska ske berörs inte
närmare. Men det står ändå helt klart att det innebär en
avsevärd försämring för den enskilde eleven att behöva stå
helt utan det stöd som skolan i dagens situation kan ge i
händelse av något slag av konflikt med företaget.
Propositionen innebär också ett begränsat utbud av
allmänna ämnen till ungdomar som väljer att gå en
lärlingsutbildning. Vi motsätter oss dessa försämringar av
dagens lärlingsutbildning. I dag får gymnasial
lärlingsutbildning anordnas endast om utbildning för yrket
normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs. Någon
motsvarande inskränkning av inrättandet av den av
regeringen föreslagna nya lärlingsutbildning omnämns inte i
propositionen. Konsekvenserna av att inte behålla en sådan
betydelsefull begränsning har inte på något sätt berörts i
propositionen. Även detta är oacceptabelt och förstärker
vår uppfattning att motsätta oss regeringens förslag till
företagsstyrd lärlingsutbildning.

Kompletteringskurser

Genom förra årets riksdagsbeslut fick eleverna möjlighet
att som ett alternativ till att slutföra studierna på ett visst
nationellt program i årskurs tre istället välja mellan
teoretiska kompletteringskurser med
humanistisk/samhällsvetenskaplig,
naturvetenskaplig/teknisk eller merkantil inriktning.

Syftet med dessa kompletteringskurser är bl.a. att ge den
teoretiska komplettering som kan behövas för behörighet
till vissa högskoleutbildningar. Dessa fasta
kompletteringskurser kan betyda mycket för rekryteringen
till högskolan. Det är därför enligt vår uppfattning
angeläget att denna möjlighet till kompletteringskurser
finns kvar.

Avgifter

Det föreslås vidare i propositionen bli möjligt för
kommuner och landsting att ta ut ansökningsavgifter när det
gäller gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning i komvux.

Vi socialdemokrater anser att detta förslag bör avslås.
Riksdagen har tidigare i stor enighet avslagit förslag om att
på andra utbildningsområden ta ut anmälningsavgifter. Ett
genomförande av förslaget riskerar att ge upphov till
administrativt merarbete.

Förbättrad information till de sökande och en aktiv
studieoch yrkesorientering bör kunna bidra till att lösa en
del av de problem som aktualiserats i förslaget om
ansökningsavgifter.

Kompetensinriktad vuxenutbildning genom
studieförbund

Regeringens förslag om kompetensinriktad
vuxenutbildning genom studieförbund behandlas i en annan
socialdemokratisk utskottsgruppsmotion. I denna motion
föreslås att studieförbunden bör, utan att statsbidraget
påverkas, få möjlighet att anordna undervisning utifrån
folkbildningens särart ifråga om metod (form och
arbetssätt), som motsvarar den som anordnas inom det
offentliga skolväsendet och högskolan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ny
utbildning för lärlingar,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att
kategoriuppdela gymnasieskolans individuella program i
individuella resp. specialutformade program,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag att införa
möjligheten till mindre studiekurs på de nationella
programmen i gymnasieskolan,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att inte införa
kompletteringskurser av det slag som föreslogs i
propositionen Växa med kunskaper och som tänktes ersätta
tredje året på ett nationellt program,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att ge
kommuner, landsting och styrelserna för statens skolor för
vuxna möjligheter att ta ut ansökningsavgifter när det gäller
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i
komvux.

Stockholm den 21 april 1992

Lena Hjelm-Wallén (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Ingvar Johnsson (s)

Berit Löfstedt (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Eva Johansson (s)

Jan Björkman (s)

Inger Lundberg (s)

Lena Öhrsvik (s)

Inger Hestvik (s)

Anders Nilsson (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Yngve Wernersson (s)

Raimo Pärssinen (s)