med anledning av prop. 1991/92:157 Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor m.m.

Motion 1991/92:Ub76 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

I regeringens proposition om bl a kompetensinriktad
vuxenutbildning genom studieförbund lyfts
studieförbundens roll i den viktiga vuxenutbildningen
särskilt fram. Regeringen menar att studieförbunden kan
komma att spela en allt större roll inom den
kompetensgivande utbildningen.

Redan i dag finns många goda exempel från
studieförbund som engagerat sig inom i första hand
baskunskapsområdet upp till grundskolekompetens.
Exempel finns också på samarbete med universitet och
högskolor.

ABF-skolan är ett gott exempel -- som särskilt nämns av
regeringen i budgetpropositionen. Studier i svenska,
matematik, engelska, samhällskunskap och i vissa fall andra
ämnen, företrädesvis datakunskap, bedrivs i ABF-skolan i
cirkelform. Just folkbildningens metod och arbetssätt --
dess särart -- har underlättat för målgrupper som tidigare
inte deltagit i vuxenutbildningen. För att nå breda grupper
av korttidsutbildade, handikappade och invandrare är
kombinationen metod och aktiv uppsökande rekrytering
viktig. Deltagarinflytandet, studietakten och kvalificerade
ledare har blivit en viktig förutsättning för att alla deltagare
skall få fullgod kompetens.

Folkbildningens metod är inte ett hinder för att
regeringens förhoppningar om nya studieförbundsinsatser
inom den kompetensinriktade vuxenutbildningen skall
infrias -- vilket man i vissa delar av propositionen tycks
antyda. Metoden är i stället en tillgång, en styrka.

Som regeringen framhåller är det angeläget att betyg
inte sätts av studieförbunden eftersom det riskerar att strikt
läroplansstyra uppläggningen, vilket stänger ute vissa
målgrupper. Om deltagarna så önskar kan de tentera i
komvux för att erhålla formellt bevis på sin kompetens.
Även folkhögskolorna skulle kunna komma ifråga för den
formella betygssättningen ''åt'' studieförbunden. Detta
skulle kunna innebära nya spännande samarbetsformer
mellan folkhögskolan och studieförbunden.

I det längre perspektivet kan inte en ökad
kompetensinriktad vuxenutbildningsinsats i
studieförbundsregi belasta folkbildningsanslaget. En
uppenbar risk finns då att andra angelägna uppgifter som
studieförbunden utvecklar inom bl.a. kultur- och
samhällsområdet blir svåra att finansiera. För
studiecirkeldemokratin i Sverige skulle detta vara oerhört
negativt. Här räcker det att hänvisa till riksdagsbeslutet den
5 juni 1991 om folkbildningens framtid som visar på det
breda ansvar som samhället önskar att studieförbunden
skall leva upp till.

Även vuxenstudiestödets storlek och omfattning spelar
en stor roll för att den viktiga vuxenutbildningen skall
kunna öka och nå allt fler som behöver såväl baskunskaper
som återkommande utbildning i en snabbt föränderlig
värld.

Ett riksdagsbeslut bör definiera studieförbundens roll
ämnes- och kompetensmässigt på de områden där tidigare
det offentliga skolväsendet och högskolan har varit
dominerande.

I stället för den av regeringen föreslagna förändringen
föreslår vi att riksdagen beslutar att anta följande förslag.

Vårt förslag är att studieförbunden bör, utan att
statsbidraget påverkas, få möjlighet att anordna
undervisning utifrån folkbildningens särart i fråga om
metod (form och arbetssätt), som motsvarar den som
anordnas inom det offentliga skolväsendet och högskolan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vuxenutbildning genom
studieförbund.

Stockholm den 21 april 1992

Åke Gustavsson (s)

Maja Bäckström (s)

Berit Oscarsson (s)

Anders Nilsson (s)

Leo Persson (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Björn Kaaling (s)

Monica Widnemark (s)