med anledning av prop. 1991/92:25 Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

Motion 1991/92:Bo6 av Elving Andersson m.fl. (c, s)

Arbetslöshet i byggbranschen

Bland de branscher som drabbas hårdast vid en
konjunkturnedgång är byggnadssektorn. Den nu rådande
lågkonjunkturen är inget undantag, och arbetslösheten
bland byggnadsarbetare och inom byggmaterialsektorn har
ökat markant. Prognoserna visar en fortsatt ökning av
arbetslösheten inom denna sektor.

Regeringen (både den förra och den nuvarande) har
vidtagit åtgärder för att vända utvecklingen inom
byggsektorn. Bl.a. har statlig byggverksamhet av olika slag
tidigarelagts, liksom arbetsmarknadsutbildning och vissa
regeländringar när det gäller ombyggnader. Dessa åtgärder
är emellertid inte tillräckliga, och det finns risk för en
kraftig nedgång i bostadsbyggandet.

Behov av allmänna samlingslokaler

Det finns ett mycket stort uppdämt behov av allmänna
samlingslokaler, både nybyggnation och upprustning av
befintliga lokaler. Ca 170 byggärenden står i kö hos
Boverkets samlingslokaldelegation för erhållande av de
statliga bygganslagen. De flesta av dessa ärenden avser
upprustning och motsvarar en sammanlagd byggkostnad på
ca 1,2 miljarder kr. Av denna summa är ca 0,5 miljarder kr
till projekt i regioner som också i andra sammanhang
betraktas som stödområden.

Projekten i byggkön är framtagna av
samlingslokalföreningar i samarbete med respektive
kommun. De är prövade i Boverkets
samlingslokaldelegation.

Bygg- och upprustningsprojekten är väl förankrade
lokalt genom föreningslivets engagemang och genom
kommunala beslut om bygganslag och anslag till drift i
kommunala församlingar.

De aktuella samlingslokalprojekten svarar enligt en
försiktig bedömning mot ca 1.200 årsarbeten. Såväl
nybyggande som upprustning av allmänna samlingslokaler
är sysselsättningsintensiva verksamheter. Den statliga
insatsen är enligt samlingslokalkungörelsen 50 % av
produktionskostnaden. Av den resterande delen svarar
kommunen för 30 % och lokalföreningen för 20 %. Man
kan alltså med fog hävda att man får dubbel (omfattande)
byggverksamhet för de statliga insatserna.

Projekten har en varierad igångsättningstid. Hälften av
dem kan sättas igång inom en sexmånadersperiod. Övriga
kan vara klara för byggstart inom 12 till 18 månader.

Samlingslokalen en resurs för utveckling

I samband med den svenska landsbygdskampanjen
''Hela Sverige skall leva'' samlades studiecirklar och
utvecklingsgrupper över hela landet för att diskutera sin
bygd och dess utvecklingsmöjligheter. I ett brett samarbete
mellan olika grupper föddes nya idéer och nytt hopp för
utsatta bygder och regioner.

Många av de grupper som arbetade med sin bygds
utveckling inom ramen för landsbygdskampanjen kom fram
till att en viktig förutsättning som behövdes för den egna
bygdens utveckling var tillgången till en bra samlingslokal.

En väl fungerande allmän samlingslokal är ofta
nödvändig för att större grupper skall kunna samlas och
därmed också en förutsättning för delaktighet i
samhällsutvecklingen och en förutsättning för att ortsbornas
engagemang i den egna bygdens utveckling skall kunna tas
tillvara. Även som bas för kulturlivet spelar
samlingslokalerna en viktig roll. Ett aktivt kulturliv betyder
mycket för en orts utvecklingsmöjligheter. Samlingslokalen
är också ett samlingsställe för social gemenskap.

I många förorter och stadsdelar saknas bra lokaler för
traktens behov. Planeringen har ofta inneburit att
samlingslokalerna byggts i centrum och att kompletterande
lokaler inte byggts i anslutning till nya bostadsområden.
Därför är det angeläget att skapa bra lokalförutsättningar
för föreningar och kulturaktiviteter också på dessa orter.

Samnyttjande av allmänna samlingslokaler

Många av de aktuella samlingslokalprojekten är s.k.
samnyttjande projekt. Samlingslokalen utvecklas till
servicecentrum i sin bygd. Det gemensamma nyttjandet
innebär att man samlokaliserar olika verksamheter som
t.ex. barnomsorg, fritidshemsverksamhet,
distriktssköterskemottagning, gymnastiksal och matsal för
skolan, hemtjänstlokaler, postkontor o s v till
samlingslokalen.

När man utvecklar närservicen och skapar lokaler för
lokala initiativ är det framförallt kvinnor och ungdomar som
får arbete. Det underlättar för äldre och handikappade att
bo kvar i sin bygd.

Det säger sig självt att denna typ av anläggningar får en
mycket stor betydelse för att tillgodose servicebehovet på
den aktuella orten och därför utgör en viktig resurs i den
regionala infrastrukturen.

Tidigare riksdagsbehandling

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen fastslagit
behovet av en ökad satsning på byggande och upprustning
av allmänna samlingslokaler.

Senast skedde det i samband med ett yttrande till
finansutskottet med anledning av den s.k.
kompletteringspropositionen i våras (1990/91:BoU6Y, sid
11) då bostadsutskottet anförde: ''Vad gäller byggande av
allmänna samlingslokaler vill bostadsutskottet anföra
följande. Som motionärerna framhåller finns flera faktorer
som talar för ett ökat byggande av allmänna samlingslokaler
av bl.a. sysselsättningsskäl i en situation då läget på
byggarbetsmarknaden kräver insatser från samhällets sida.''

Förslag

Som anförts i denna motion finns ett flertal viktiga skäl
att satsa ökade resurser på byggande och upprustning av
allmänna samlingslokaler.

Därför föreslås att 50 miljoner kr satsas för detta
ändamål.

Riksdagen fastställer varje år ramar för beslut om bidrag
för ny- och ombyggnad av samlingslokaler. För budgetåret
1991/92 är ramen fastställd till 52 miljoner kr
(1990/91:BoU11). För att främja sysselsättningen och
tillgodose en extra satsning på ovan nämnda område
föreslås att ramen för beslut om bidrag tillfälligt under
budgetåret 1991/92 höjs med 50 miljoner kr till 102 miljoner
kr. Ramvidgningen bör användas för stöd främst inom de
län där investeringar i allmänna samlingslokaler är särskilt
angelägna ur arbetsmarknadssynpunkt. Särskilt bör s.k.
samnyttjandeprojekt prioriteras.

Med hänsyn till den tid som förflyter mellan beslut om
bidrag och utbetalning av bidrag medför ramvidgningen
inga ökade utgifter under innevarande budgetår. Eftersom
åtgärden är tillfällig av sysselsättningsskäl bör medel redan
nu reserveras av det anslag till Statlig lokalförsörjning (C 3.)
Vissa investeringar m m som upptas i propositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar anvisa ett extra anslag för
budgetåret 1991/92 till bidrag till allmänna samlingslokaler
med 50 000 000 kr. att användas enligt de riktlinjer som
anförs i motionen,

2. att riksdagen ur anslaget C 3. till Vissa investeringar
m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1991/92 reserverar 50 000 000 kr. för en extra satsning på
byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler i
enlighet med vad som anförs i motionen.1

Stockholm den 20 november 1991

Elving Andersson (c)

Göran Magnusson (s)

Berit Oscarsson (s)

1 Yrkande 2 hänvisat till FiU