med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken

Motion 1991/92:Fi20 av Åke Gustavsson m.fl. (s)

I propositionen redovisas förslag om avveckling av
statens engagemang i Sveriges turistråd.

Förslaget vittnar om en djup okunskap om
turismnäringen och härstammar sannolikt från ideologin att
samhället inte skall ha något som helst ansvar för vissa
näringar -- i detta fall turismen.

Samtidigt satsar andra länder väsentligt utökade statliga
resurser för att öka turismen i -- och till -- sina länder.

Sveriges turistråd skall enligt sina stadgar dels verka för
att utveckla svensk turism, förbättra bytebalansen, öka
sysselsättningen samt stödja regional utveckling, dels
medverka till att förbättra möjligheterna till turism och
rekreation för breda folkgrupper.

Verksamheten vid Sveriges turistråd har nyligen varit
föremål för en utredning. Där diskuteras att turistrådets
nuvarande ansvar för marknadsförings- och
marknadsutvecklingsfrågor klarare bör avskiljas från
turistrådets övriga verksamheter vilket möjliggör ett ökat
ekonomiskt och organisatoriskt ansvarstagande från
näringens/industrins sida, men med ett ekonomiskt stöd
från staten. Den andra frågan gäller att via ett intensivt
kontakt-, stimulans- och påverkansarbete samordna och
driva turismens utvecklingsfrågor.

En uppdelning av organisationen i sådana delar kan
bidraga till att de båda verksamhetsdelarna ges bättre
förutsättningar att utvecklas utifrån vars och ens
prioriterade mål. En sådan förändring ligger i linje med
våra överväganden vad gäller näringens och industrins
ökade engagemang i turismen. Samtidigt måste klargöras
hur de samhälleliga aspekterna -- t.ex. de sociala och
regionalpolitiska målen -- skall kunna tillgodoses framför
allt genom att samhällets olika sektorsorgans resurser
engageras.

Vi anser nämligen att ordinarie myndigheter -- med ett
huvudansvar för sociala frågor, utbildningsfrågor,
arbetsmarknadsfrågor, stöd till småföretagarverksamhet,
glesbygdsfrågor m.m. -- måste medverka för att turismen
skall utvecklas positivt.

Ett borttagande av det statliga, kontinuerliga,
engagemanget i verksamheten vid Sveriges turistråd
innebär en katastrof för bl.a. de 20 000
småföretagare som finns inom turismnäringen och
som behöver kunskap och kompetens för att kunna
vidareutvecklas på en svår marknad.

I t.ex. Tyskland arbetar över 80 länder genom nationella
turistorgan, helt eller delvis finansierade av sina länders
skattebetalare. Sveriges turistråd är nu representerat där
och arbetar för att fler tyskar skall turista i Sverige. Trots
en liten personalstyrka gör man en mycket god insats. Man
samordnar den svenska representationen vid mässor,
samarbetar med rederier och resebyråer, tar emot över 50
000 konsumentförfrågningar varje år och ger ut en
katalog -- ''Schweden'' -- i över 400 000 exemplar per år.
Katalogen är självfinansierad, men framtagandet av den
kräver helt naturligt kunskap och bred kompetens. Mellan
60 och 70 öre per krona av en turists utlägg går tillbaka till
samhället i form av skatter och avgifter. 1990 stod tyskarna
för ca 1.5 miljoner gästnätter inregistrerade på campingar,
hotell, stugbyar och vandrarhem. Den verksamhet som
bedrivs av Sveriges turistråd i Tyskland kostar ca 12 milj.kr.
per år -- varav ca 4 milj. kr. är finansierade av näringen --
och är en ren förtjänst för Sverige. Om turistrådet läggs ner
blir konsekvenserna i stället en ren förlust för samhället.

Exemplen på marknadsföringsinsatser i Tyskland kunde
varit hämtade från flera andra länder.

Regeringens förslag att statens engagemang i turistrådet
skall avvecklas har redan väckt stor oro inom
turismnäringen. Regeringen bör därför snarast avisera att
man inte tänker återkomma med förslaget i
budgetpropositionen och i stället återkomma till riksdagen
med förslag rörande turistrådets mål, verksamhet och
organisation samt den statliga delen av finansieringen.

Turismen är ett av de områden där det nya Sverige växer
fram -- här skapas exempelvis en stor del av våra nya
företag. Turismen är också den näring som i dag växer
snabbast i världen. Det är mycket väsentligt att den svenska
turismen kan arbeta under så goda villkor att den förblir
konkurrenskraftig gentemot omvärlden.

Under en följd av år har dåvarande regering och riksdag
gjort insatser för att förbättra förutsättningarna för
turismen. Det är självklart att vi socialdemokrater på
liknande sätt kommer att fortsätta att stödja turismen.

Vi anser att turismen som näringsgren skall ges samma
förutsättningar och stimulans som andra näringar. Men vi
anser också att turistrådets nuvarande ansvar för uppgiften
att bevaka och samordna de sociala aspekterna samt
kunskaps-, infrastrukturs- och andra frågor är så
betydelsefullt för turismens utveckling i landet att dessa
frågor fortsättningsvis måste drivas mera aktivt än hittills.

Sverige behöver ett nationellt turistråd -- i likhet med
alla andra länder i Europa.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt
turistråd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en fortsatt statlig
finansiering av verksamheten vid Sveriges turistråd.

Stockholm den 20 november 1991

Åke Gustavsson (s)

Maja Bäckström (s)

Berit Oscarsson (s)

Anders Nilsson (s)

Leo Persson (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Björn Kaaling (s)

Monica Widnemark (s)

Lennart Nilsson (s)