med anledning av prop. 1991/92:38 Inriktningen av den ekonomiska politiken

Motion 1991/92:Fi21 av Kenth Skårvik (fp)

1. Turistpolitikens historik samt turistrådets verksamhet

I regeringens proposition 1991/92:38 om den
ekonomiska politiken aviseras att statens engagemang i
Sveriges turistråd skall avvecklas fr.o.m. budgetåret
1992/93. Övergångsvis skall staten anvisa 50 milj kr förutsatt
att näringen bidrar med lika mycket.

Detta är en skyndsamhet som står i bjärt kontrast mot
den långsiktighet som alltid har präglat statsmakternas
hållning i turistfrågorna.

Ända sedan 1907 har riksdagen gjort insatser för att
stödja turismen genom att ge bidrag till olika turistobjekt.
Den verkliga expansionen kom efter 1938 då den första
semesterlagen i Sverige medförde att semesterlivet spreds
till breda folkgrupper.

1969 tillsattes en utredning för att se över planeringen av
turistanläggningar och friluftsområden. Utredningens
betänkande ledde fram till att Sveriges turistråd inrättades
1975. Efter detta har utredningar och riksdagsbeslut tagits
om turistpolitiken och sedan 1984 har stiftelsen Sveriges
Turistråd följande stadgar:som centralt organ planera,
samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och
rekreation i Sverige i enhetlighet med de av riksdagen
fastställda målenutveckla turismen och genom
marknadsföringsåtgärder förbättra svensk bytesbalans,
sysselsättning och stödja regional utvecklingmedverka
till och förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till
turism och rekreation.

Statsmakterna har alltså under en lång följd av år angett
riktlinjerna för en statlig turist- och rekreationspolitik.
Regering och riksdag har många gånger visat att samhället
värderar turismens utveckling högt.

I denna utveckling har Sveriges turistråd många
arbetsuppgifter genom att bevaka verk och myndigheter
och att verka som remissinstans vid frågor som berör
turismen i vid mening. Det är också viktigt att framhålla
turistrådets roll när det gäller forskning och utveckling.
Speciellt gäller detta den internationella utvecklingen där
Sverige kan förlora marknadsandelar om inte utvecklingen
bevakas som hittills.

2. Turismens ekonomiska och regionala betydelse

Turismen har olika ekonomisk tyngd beroende på var i
landet man befinner sig. Totalt omsätter turistnäringen 100
miljarder kronor samtidigt som den sysselsätter 235 000
personer i 21 000 företag. De flesta av dessa företag är små.

Koncentrationen av företag som är beroende av
turismen som binäring är särsklit stor i glesbygd. Samtidigt
är turistnäringen till sin struktur svag i glesbygder. Turismen
innebär ett tillskott för företagen, som gör det möjligt för
dem att överleva. Som regel är det familjeägda småföretag.

Detaljhandeln är ett exempel på detta. Många butiker
skulle försvinna om tillskottet från turismen uteblev. I norra
Bohuslän, för att ta ett exempel, visar beräkningar på att 50
livsmedelsbutiker skulle försvinna om turismen uteblev.

3. Förslagets effekter

Om regeringens förslag genomförs på det sätt som
skisseras i den ekonomisk-politiska propositionen riskeras
balansen mellan samhällets insatser på olika nivåer.

På sikt kommer det säkert finnas möjligheter för
turistbranschen att själv överta väsentliga delar av de
marknadsföringsinsatser som turistrådet har gjort. Det
finns dock en betydande risk att turistnäringen inom den tid
som står till buds innan turistrådet avvecklas inte kommer
att hinna att organisera sig för att på ett ändamålsenligt sätt
ta över verksamheten.

Innan statens engagemang i turistrådet upphör bör
därför regeringen återkomma med ett förslag till hur
regeringen skall kunna medverka till att tillsammans med
turistnäringen upprätta en ny organisation som övertar de
delar av turistrådets uppgifter som branschen finner
angelägna. En sådan organisationsform kan exempelvis
vara ett aktiebolag med näringens organisationer och/eller
regionala turistorganisationer som delägare. Detta ligger
också i linje med turistrådsutredningens (SOU 1991:58)
förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i att ombilda
Sveriges turistråd till ett aktiebolag.

Stockholm den 20 november 1991

Kenth Skårvik (fp)