med anledning av prop. 1991/92:48 Justeringar i beskattningen i inkomstslaget tjänst, m.m.

Motion 1991/92:Sk10 av Anita Modin (s)

Regeringen avser att göra en översyn av regler för
traktamenten och kostnadsersättningar samt vissa
naturaförmåner.

Från en utgångspunkt sett är detta mycket välbehövligt.
Erfarenheterna det gångna året har visat att över 800 000
löntagare förlorat rätten till subventionerad lunch
från sin arbetsgivare. I många fall har detta inte
kompenserats ekonomiskt. Ej heller varit föremål för
förhandlingar mellan arbetsgivare och de fackliga
organisationerna.

Restaurangbranschen har förlorat tusentals
arbetstillfällen under det gångna året. Arbetslösheten inom
Hotell-, café- och restauranganställdas erkända
arbetslöshetskassa uppgår för närvarande till över 11 %.
Utnyttjandegraden i företagens personalmatsalar har
sänkts med mellan 30 och 50 %.

Det finns skäl förmoda att detta innebär att många
människor får en sämre kost. Satsningen från företagen och
de fackliga organisationernas sida att ta ut en andel av
löneutrymmet som ersättning för en del av lunchen har
bidragit till att förbättra hälsoprofilen. Från
beteendevetenskapliga undersökningar i Västervik och
Västerås har det bekräftats att en god och näringsriktig kost
under arbetsdagen är befrämjande för kreativitet och
produktivitet.

Personalmatsalarna på företagen byggdes upp kraftigt i
början av 1960-talet. Banker occh försäkringsföretag
tillhörde de första företag som inrättade personalmatsalar
och införde subventionerade luncher för de anställda. Man
ansåg detta viktigt ur produktivitets- och hälsosynpunkt.
Kunskaperna som låg till grund för dessa reformer bottnade
i vetenskapliga undersökningar och kunskaper som
utvecklats inom försäkringsbranschen. Trots beskattningen
av de nuvarande förmånerna har försäkringsbranschen valt
att ge de anställda 65 % i lunchsubvention. I bankerna
subventionerar man 55 % av kostnaden.

För människor med små inkomster som haft
subventionerad lunch har de indragna förmånerna betytt ett
mycket väsentligt ingrepp i levnadsstandarden. Från ett
reportage i en av landets största tidningar läser vi ''Nu är det
nästan bara läkarna som har råd att äta i sjukhusets matsal''.

För arbetsgemenskapen har de indragna förmånerna
betytt att arbetsgemenskapen inte har lika lätt att göra sig
gällande. Lunchen var tidigare en given samlingspunkt där
många träffades. Idag är det inte lika självklart eftersom en
del kollegor går på restaurang eller personalmatsal medan
andra äter matlåda på tjänsterummet eller i företagets
rökrum. Ytterligare en grupp äter inte alls.

I Europa är Sverige ensamt om att inkomstbeskatta och
belägga lunchsubventionerna med sociala avgifter fullt ut.
Nyligen har beskattningen tagits bort i Norge.

Genom att vissa större företag har kunnat hänvisa till
stordriftsfördelar har man kunnat servera sin personal
luncher ända ned till 25:- utan att företag eller personal
behövt betala skatt för förmånen. För de anställda inom
lunchrummen har effekterna blivit ofattbara. Den
lunchrumsanställde som äter samma mat som övriga inom
ett större företag, och som dessutom lagar till maten, får
förutom kostpriset som enligt avtal är 22:-, betala skatt på
mellanskillnaden upp till förmånsvärdet 44:20. Detta
innebär att denne får ett högre kostpris än gästen som
betjänas. En liknande situation uppstår för den som är
anställd på en vanlig restaurang och där gästernas lunchpris
är t ex 37:-. Även där bedöms maten vara värd 44:20 för den
anställde och denne beskattas alltså för mellanskillnaden
mellan 22:- och 44:20, inte för mellanskillnaden mellan 22:-
och 37:- vilket skulle te sig logiskt. Detta skapar orättvisor
mellan löntagarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
tillämpningen av skattereglerna för måltidssubventioner.

Stockholm den 22 november 1991

Anita Modin (s)