Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1991/92:75 Lärarutbildning m.m.

Motion 1991/92:Ub54 av Karin Pilsäter (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1991/92:75
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1992-03-16
Bordläggning
1992-03-17
Hänvisning
1992-03-18

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Regeringen föreslår i rubricerade proposition införandet
av en parallell lärarutbildning för dem som vill bli lärare i
grundskolans årskurser 4--9. Detta ser jag som mycket
positivt. Förslaget är dessutom i linje med vad folkpartiet
liberalerna tidigare motionerat om. Utbildningen skall
bygga på ämnesstudier och avslutas med studier i
pedagogik, metodik och praktik. För riksdagens kännedom
vill jag dock göra ett par markeringar med anledning av
propositionen.
Inom lärarhögskolan/lärarutbildningen är det viktigt att
aktuella erfarenheter från grundskolearbete förmedlas via
lärare som har sin ordinarie tjänst inom grundskolan eller
gymnasiet. Detta har tidigare inte medfört några problem
eftersom de olika tjänsterna har legat under samma
arbetsgivare. I och med att skolan kommunaliserats har det
utvecklats ett visst motstånd mot att då och då ge lärare,
anställda av kommunen, tjänstledigt för att undervisa på
lärarhögskolan. Det är därför viktigt att riksdagen
stimulerar att lärare anställda av kommunen bör kunna få
tjänstledigt för tjänstgöring inom lärarhögskolan. Det är
dessutom mycket väsentligt att lärare på lärarhögskolorna
får kontinuerlig erfarenhet av de stadier inom skolan som
de utbildar lärare för.
I propositionen framhåller föredraganden att det är
viktigt att möjligheterna att vidareutbilda sig för
tjänstgöring i gymnasieskolan ökas för den som utbildats till
lärare för grundskolans årskurser 4--9. Jag instämmer helt
med föredraganden i denna fråga. Jag anser emellertid att
riksdagen även bör uttala sig positivt för att gymnasielärare
ska kunna beredas möjlighet att undervisa på högstadiet.
Detta inte minst med hänsyn till att man i glesbygd inte
sällan samlokaliserat dessa skolor. Därför bör det vara
möjligt att låta lärarna fylla upp sina tjänster med
undervisning både på högstadiet och i gymnasieskolan.
Det är också viktigt för gymnasielärare med
doktorsexamen att, parallellt med sin tjänst, kunna ges
möjlighet att undervisa på högskolenivå. En ökad
flexibilitet i undervisningsmöjligheterna mellan olika
skolformer ser jag alltså som mycket positiv.
När det gäller förslaget om den nya rektorsutbildningen
anser jag att riksdagen bör poängtera att nya rektorer inte
enbart behöver pedagogiska kunskaper för att utöva
pedagogiskt ledarskap. I takt med att skolledarna inom det
offentliga skolväsendet i allt högre utsträckning får ett
avdelat resultatenhetsansvar, anser jag att det dessutom är
viktigt att rektorsutbildningens kursinnehåll avseende
ekonomi, arbetsledning och management breddas.
Föredraganden uppmärksammar problemet med att
grundskolan inte lyckats med att ta tillvara och utveckla det
intresse för naturvetenskap och och teknik som finns i tidig
ålder, inte minst hos flickor. Jag anser att riksdagen bör
uttala sig positivt till att försöksverksamheten med
enkönade undervisningsgrupper i t.ex. data och
laborationer i fysik och kemi fortsätter. Dessutom bör
denna form av enkönad undervisning kunna erbjudas inom
ramen för olika skolors profilering.
I propositionen sägs att ''endast ett fåtal har lyckats
uppnå det krav på förkunskaper i teckenspråk om 20 poäng
som ställs för antagning till påbyggnadsutbildning med
inrikting mot döva och hörselskadade''. För att på kort sikt
underlätta rekryteringen till denna utbildning föreslås att
preparandkurser skall ges på fler orter i landet än idag.
Vidare föreslås att det bör vara möjligt att i ett
övergångsskede medge viss dispens från inträdeskravet på
20 poäng i teckenspråk. Jag anser att det är viktigt att
riksdagen följer upp verksamheten så att dispens ges
restriktivt och inte i en så vid utsträckning att utbyggnaden
av preparandkurser uteblir.
Jag är mycket positiv till förslaget att försöksvis
lokalisera ovan nämnda socialpedagogiska påbyggnadslinje
till högskolan i Örebro. Det är helt i linje med en tidigare
motion från folkpartiet liberalerna där vi anser att
högskolan i Örebro skall anpassas för studenter med
hörselhandikapp.
När det gäller vilka som skall kunna antas till
påbyggnadsutbildning om 20 poäng för utbildning av lärare
för grundläggande vuxenutbildning anges i propositionen
att lärare med grundskolelärarutbildning är en naturlig
rekryteringsbas. Förutom dessa anser jag att även tidigare
komvuxlärare skall kunna antas för denna
påbyggnadsutbildning, eftersom de redan har erfarenhet av
vuxenutbildning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning för lärare och
rektorer.

Stockholm den 16 mars 1992

Karin Pilsäter (fp)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för lärare och rektorer.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning för lärare och rektorer.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.