med anledning av prop. 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet
Motion 1992/93:Ub22 av Larz Johansson m.fl. (c)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Proposition 1992/93:1
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1992-10-20
- Bordläggning
- 1992-10-21
- Hänvisning
- 1992-10-22
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Föreliggande proposition antogs av regeringen redan den 18 juni. Under den relativt långa tid som sedan dess förflutit har några frågor kommit att ytterligare belysas på ett sådant sätt att vi från centerns sida anser det påkallat att väcka denna kommittémotion. Detta förändrar självfallet inte vår grundläggande inställning till behovet av ökad lokal frihet i en starkt decentraliserad högskoleorganisation.
Yrkesexamina
Utöver de yrkesexamina som finns angivna i propositionen anser vi att det bör finnas en särskild syokonsulentexamen. Skälen för detta är i sammanfattning följande:syoverksamheten är av stor betydelse i skolan vilket framgår av nu gällande måldokument. Även i det föreliggande förslaget till ny läroplan betonas vikten av en väl fungerande syoverksamhet och syopersonalens särskilda ansvar.det krävs garantier för att syoverksamheten får en likvärdig kvalitet i hela landet.Skollagens krav på utbildad personal måste upprätthållas.
Detta sker bäst om en särskild yrkesexamen för syopersonal -- benämnd syokonsulentexamen, alternativt studie- och yrkesvägledarexamen -- inrättas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Principer för dimensionering och resurstilldelning
Vår grundläggande, principiella inställning är att all högskoleutbildning skall vila på vetenskaplig grund och att detta bäst främjas av ett samlat anslag för såväl forskning som utbildning för varje universitet och högskola. I avvaktan på det utvecklingsarbete som nu inletts kan vi emellertid acceptera de nu föreslagna lösningarna med vissa modifieringar.
Resursfördelningssystemet måste utformas på ett sådant sätt att tillräckliga resurser även fortsättningsvis kommer att stå till förfogande för fort- och vidareutbildning. Universitet och högskolor har också till uppgift att -- vid sidan av den grundläggande utbildningen -- erbjuda fort- och vidareutbildning på högskolenivå. I det nu pågående arbetet med att utforma detaljerna i resursfördelningssystemet måste detta beaktas.
I detta arbete måste också beaktas det ökande behov av resurser som krävs för distansundervisning och ''utlokaliserad'' utbildning i olika former som är en betydande del av dagens högskoleutbud. Dessa utbildningsformer bidrar på ett verksamt sätt till att göra den högre utbildningen allt mer tillgänglig för nya grupper av studerande och motverkar såväl social som geografisk snedfördelning.
Den tänkta modellen med utbildningsuppdrag förutsätter en ''avräkning'' så snart studieresultaten från en viss tidsperiod föreligger. Av propositionen framgår inte hur lång denna tidsperiod avses vara.
För att högskolorna skall ges rimliga planeringsförutsättningar är det nödvändigt att avräkning sker först efter en treårsperiod. Med en sådan ordning kan man på bästa sätt utnyttja de samlade resurser som står till förfogande.
Resurser för forskning och forskningsstödjande åtgärder
Fördelning av resurser för olika forskningsändamål skall göras i den kommande forskningspolitiska propositionen. Redan nu finns det dock anledning för riksdagen att lägga fast några grundläggande principer -- i all synnerhet som de kräver följdändringar i förslaget till högskolelag. Huvudlinjen i våra förslag är att minska klyftan mellan grundutbildning och forskning.
Med detta syfte föreslår vi att viss del av de resurser som fördelas via fakultetsanslagen omfördelas till en ny anslagspost för var och en av de högskolor som nu saknar fasta forskningsresurser/fakulteter. Anslaget bör benämnas Forskning och forskningsstödjande åtgärder.
Som en konsekvens av detta bör förslaget till högskolelag kompletteras med följande tillägg i andra kapitlets femte paragraf (efter första stycket):
''Vid högskolor utan fakulteter svarar styrelsen för denna högskola, eller det organ som denna högskola inrättar, för forskningsverksamheten.''
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av särskild yrkesexamen för syopersonal,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för fort- och vidareutbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för distansundervisning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avräkningsperiodens längd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för forskningsändamål vid högskolor utan fakulteter,
6. att riksdagen beslutar om följande tillägg till förslaget till ny högskolelag (2 kap. 5 §): Vid högskolor utan fakulteter svarar styrelsen för denna högskola, eller det organ som denna högskola inrättar, för forskningsverksamheten.
Stockholm den 21 oktober 1992 Larz Johansson (c) Birgitta Carlsson (c) Stina Gustavsson (c) Christina Linderholm (c)
Yrkanden (12)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av särskild yrkesexamen för syopersonal
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av särskild yrkesexamen för syopersonal
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för fort- och vidareutbildning
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för fort- och vidareutbildning
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för distansundervisning
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för distansundervisning
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avräkningsperiodens längd
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avräkningsperiodens längd
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för forskningsändamål vid högskolor utan fakulteter
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser för forskningsändamål vid högskolor utan fakulteter
- Behandlas i
- 6att riksdagen beslutar om följande tillägg till förslaget till ny högskolelag (2 kap. 5 §): Vid högskolor utan fakulteter svarar styrelsen för denna högskola, eller det organ som denna högskola inrättar, för forskningsverksamheten.
- Behandlas i
- 6att riksdagen beslutar om följande tillägg till förslaget till ny högskolelag (2 kap. 5 §): Vid högskolor utan fakulteter svarar styrelsen för denna högskola, eller det organ som denna högskola inrättar, för forskningsverksamheten.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.