med anledning av prop. 1992/93:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m. (kompletteringsproposition)

Motion 1992/93:Fi121 av Birgitta Johansson m.fl. (s)

Näringspolitik i ett Europaperspektiv

Socialdemokratin vill använda en aktiv näringspolitik för
att åter få fart på hjulen i svenskt näringsliv. De problem
som finns i näringslivet är såväl av konjunkturell som
strukturell art. I det korta perspektivet är den höga räntan
och den extremt låga inhemska efterfrågan det stora
problemet; i ett längre perspektiv handlar det om att
småföretag inte växer, att produkter inte förnyas i den takt
som behövs, att utbildningsnivån inom industrin är för låg,
m.m.

Vi har i riksdagen under våren lagt ett stort antal förslag
som -- om de genomfördes -- kraftfullt skulle förbättra
situationen i näringslivet. Ett genomgående tema i våra
förslag har varit att stärka småföretagen. Den svenska
företagsstrukturen ser för närvarande ut närmast som ett
snapsglas; grundproblemet är att småföretagen inte växer.
För att klara målet om full sysselsättning krävs att
etablerade företag växer.

Flera av de förslag vi lämnat har ännu inte behandlats av
riksdagen. I denna motion vill vi återkomma till ett tidigare
förslag, som avslagits av riksdagsmajoriteten.

Vi föreslår att det snarast utarbetas ett samlat
näringspolitiskt program med Europaperspektiv, som riktas
till små och medelstora företag. Regeringen bör tillkalla en
utredning med uppgift att utforma de närmare detaljerna i
ett sådant program. Som vägledning för arbetet vill vi peka
på följande riktlinjer.

För det första måste en samordning ske med EG:s
näringspolitik på detta område. Inom EG, till skillnad från
Sverige, bedrivs en aktiv näringspolitik, som bl.a.
innehåller satsningar på olika branschprogram.

EG:s målstyrda insatser mot branscher med problem
och/eller potentiella utvecklingsmöjligheter tas explicit inte
upp i EES-avtalet. Det bör dock vara ett svenskt intresse,
inte minst inför ett eventuellt medlemskap, att delta i
branschprogrammen. Våra ansträngningar bör i första hand
inriktas på att delta i dessa program. Annars riskerar
svenska företag att komma på efterkälken jämfört med
företag i andra europeiska länder och utvecklingen inom
EG. I det näringspolitiska program som vi nu föreslår
utarbetas skall det klargöras vilka områden som under 1990-
talet kan komma att omfattas av EG:s olika
branschprogram.

Vår näringsstruktur kan dock kräva nationella program
på särskilda områden. Insatser bör bl.a. göras i branscher
med lågt förädlingsvärde och där branschens struktur i sig
försvårar större utvecklingsinsatser. Ett exempel är den
trätekniska industrin, som har många småföretag med små
möjligheter till större förnyelse. Andra viktiga områden är
skogsbruk, miljöteknik, transportteknik och
verkstadsteknik. Den Verkstadstekniska delegation som
tidigare funnits bör återskapas. Vidare bör program för
underleverantörer tas fram.

Därutöver är det också angeläget att slå vakt om vår
svenska gruvindustri. För att gruvnäringen långsiktigt skall
överleva måste en fortlöpande satsning ske på baskartering
och mineralprospektering. Sverige har en berggrund med
mycket hög potential för nya fyndigheter av malmer.
Prospekteringen ger grunden för den mineralutvinning som
skall bedrivas i framtiden. Staten måste ta ett stort ansvar
för att baskarteringen och prospekteringen fortlever.

För det andra måste det näringspolitiska programmet
innehålla förslag på konkret och handfast stöd och
stimulans till små och medelstora företag att komma ut på
Europamarknaden. Det handlar om kunskapsstöd av olika
slag, t.ex. hjälp med marknadsföring, utbildning för
förbättrade språkkunskaper och ökad förståelse för
kulturella skillnader. Ett annat viktigt inslag i programmet
skall vara att småföretag informeras om de möjligheter som
ett kommande EES-avtal innebär. Det gäller bl.a. ökade
möjligheter att konkurrera om uppdrag i en offentlig
upphandling. I en Europasatsning ingår också att underlätta
för utländska företag att investera i Sverige.

En viktig del av programmet bör vara att stimulera
småföretag att investera i Östersjöområdet, bl.a. i
Baltikum. Viss del av medlen bör kunna användas för
exportkrediter m.m.

De åtgärder som föreslås i motionen bör ligga inom en
kostnadsram på 500 miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen
snarast återkommer till riksdagen med förslag till ett samlat
näringspolitiskt program i ett Europaperspektiv för
småföretag,

2. att riksdagen till ett samlat näringspolitiskt program i
ett Europaperspektiv för småföretag för budgetåret 1993/94
anvisar ett anslag på 500 miljoner kronor.

Stockholm den 7 maj 1993

Birgitta Johansson (s)

Axel Andersson (s)

Bo Finnkvist (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Leif Marklund (s)

Mats Lindberg (s)

Göran Persson (s)

Bo Bernhardsson (s)

Sylvia Lindgren (s)