med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens

Motion 1992/93:Ub39 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

Regeringen föreslår i propositionen en kraftig utbyggnad
av civilingenjörsutbildningen. Bakgrunden är att Sverige i
ett internationellt perspektiv har en betydligt lägre andel
civilingenjörer inom tillverkningsindustrin än vad som är
fallet i flera av de länder som svensk industri konkurrerar
med på världsmarknaden.

Förstärkningen av civilingenjörsutbildningen är delvis
tänkt att ske på bekostnad av den utbyggnad som varit
planerad för den tvååriga ingenjörsutbildning som sedan
1989/90 bedrivits som försöksverksamhet. Anledningen till
detta är enligt propositionen att flera berörda universitet
och högskolor uttryckt stor tveksamhet när det gäller att
fullfölja utbyggnadsprogrammet. Som orsak anges också att
det inom vissa inriktningar och vid vissa högskolor varit
svårt att fylla platserna.

Statsrådet anför att en betydande del av den tilltänkta
utbyggnaden av ingenjörsutbildningen ska utnyttjas för
förstärkning av civilingenjörsutbildningen. Att en sådan
utbyggnad delvis måste ske på bekostnad av den tvåriga
ingenjörsutbildningen är emellertid mycket olyckligt.
Denna tvååriga utbildning tillkom efter starka önskemål
från näringslivet och har blivit mycket uppskattad. Redan
idag föreligger önskemål att i ännu högre grad kunna
tillmötesgå kraven från många studerande och högskolor
om ett tredje kompletterande år till denna utbildning.

I Helsingborg är ingenjörsutbildningen basen för en
högskolesatsning. Under en försöksperiod som varit
lyckosam har kommunen svarat för lokaler och utrustning.
Planeringen har utgått från att staten ska ta över fr.o.m.
1993/94 och kommunen har ställt en skola som tidigare
använts som grundskola till högskolans förhyrning. Detta
har inneburit förflyttning av grundskoleelever till andra
skolor.

Under försöksperioden med 80-poängsutbildning har
kommunen satsat minst 30 miljoner på om- och nybyggnad
av lokaler, främst laboratorier för kemi- och elutbildning.
Dessa investeringar bör rimligtvis användas i en fortsatt
satsning på högskoleutbildning för ingenjörer.

Det är väsentligt att en så stor region som Helsingborg
med omnejd med cirka 270 000 invånare och ett omfattande
näringsliv med många mindre och medelstora företag får en
utbyggd högskoleverksamhet. Företagens behov av högre
utbildning och forskning har ökat. Närheten till högskola
har i hög utsträckning blivit avgörande för näringslivets
utveckling.

Lokal högskoleverksamhet i Helsingborg bidrar till att
bättre tillgodose behovet av ökad kompetens inom
nordvästra Skåne och därmed skapa gynnsammare
betingelser för näringslivets utveckling. Därför är det
angeläget att fullfölja planerna på att ge fastare former för
högskoleutbildningen i kommunen. Ingenjörsutbildningen
är basen för denna planering.

Länsstyrelsen har via bl.a. initiativ från landshövdingen
uttalat sig för en ökad satsning på högskoleutbildning i
Helsingborg.

Sammanfattningsvis är Helsingborgsregionen en så stor
region att en utökad högskoleutbildning är motiverad.
Basen i denna satsning är ingenjörsutbildningen. Den
försöksverksamhet som har bedrivits med 80-
poängsutbildning har varit lyckosam. Kommunen har satsat
en hel del resurser under försöksverksamheten och är
beredd till fortsatta satsningar.

Riksdagen har i flera sammanhang ställt sig positiv till
utlokalisering av högskoleutbildning utanför de stora
universitetsorterna. Det nya resurstilldelningssystemet har
emellertid fått en sådan utformning att en utlokalisering av
utbildningsverksamhet kan leda till betydande
merkostnader. Det är angeläget att dessa negativa effekter
neutraliseras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fortsatt satsning på
högskoleutbildning för ingenjörer i Helsingborg.

Stockholm den 11 mars 1993

Jan Andersson (s)

Bengt Silfverstrand (s)