med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens

Motion 1992/93:Ub50 av Inger Lundberg m.fl. (s)

Resurser för handikappade studenter

De senaste åren har antalet handikappade studenter vid
högskolorna ökat kraftigt. Utvecklingen är ett glädjande
uttryck för att studenter med olika funktionshinder ges
möjlighet till högre utbildning. Men det ställer samtidigt
stora krav på att högskolorna anpassar
studieförutsättningarna så att studenterna ges likvärdiga
möjligheter att följa undervisningen.

För några studenter krävs mycket små anpassningar av
t.ex. lokaler för att handikappet inte skall bli ett hinder i
studierna. För andra -- t.ex. döva och blinda studenter --
krävs mycket stora insatser i form av teckensspråkstolkar,
lektörer, personliga assistenter och omfattande anpassning
av lokaler. För att en enskild student på likvärdiga villkor
med andra skall kunna följa undervisningen krävs i vissa fall
insatser om hundratusentals kronor.

För att inte kostnaderna för enskilda studenter skall bli
ett hinder för en student att följa undervisningen innehöll
tidigare regleringsbrev krav på högskolorna att avsätta viss
andel av linjeanslaget till handikappsinsatser. UHÄ gavs i
uppdrag att fördela medel från högskolor och universitet till
de högskolor, som hade särskilda kostnader för enskilda
studenter.

Om låga eller inga kostnader uppkom under året
fördelades avsatta medel vid en enskild högskola via UHÄ
till den eller de högskolor, som hade särskilda kostnader för
handikappade studenter. I samband med omorganisationen
av de centrala verken på högskoleområdet förbisågs
omfördelningen av medel till handikappade studenter.
Därför finns för budgetåret 1992/93 inga särskilda medel
avsatta för handikappade studenter. Det innebär stora
ekonomiska konsekvenser för de högskolor, som har en hög
andel handikappade studenter. Som exempel kan nämnas
att Högskolan i Örebro, som traditionellt rekryterar en hög
andel av särskilt döva elever, beräknar att 25 studenter med
särskilda behov på grund av handikapp studerar vid
högskolan innevarande studieår. Om högskolan avsatte
medel av sin budget motsvarande tidigare principer skulle
detta motsvara cirka 300.000 kronor. Kostnaderna för olika
insatser för de handikappade studenterna uppgår för
Örebrohögskolans del till 3--4 miljoner kronor budgetåret
1992/93.

Risken är stor att regeringens förbiseende kan komma
att gå ut över högskolornas engagemang för att rekrytera
och underlätta studierna för studenter med
funktionshinder. Regeringen bör i samband med
kompletteringspropositionen återkomma till riksdagen med
förslag om hur kostnaderna för särskilda insatser för
handikappade studenter skall täckas i 1992/93 års budget.

För budgetåret 1993/94 föreslås i propositionen ett
anslag, D4, om 8,9 miljoner kronor till Stockholms
universitet. Stockholms universitet skall nationellt
samordna och fördela resurser som ställts till förfogande för
studenter med funktionshinder. Anslaget är otillräckligt.
Redan budgetåret 1991/92 beräknades kostnaderna till 14
miljoner kronor. Sedan dess har antalet studenter med
funktionshinder ökat kraftigt, samtidigt som en kraftig
utbyggnad av högskolan skett. Vi bedömer att anslaget
måste ökas till minst 22 miljoner kronor för budgetåret
1993/94, om högskolorna skall ges täckning för sina
kostnader och studenter med funktionshinder skall ges
jämlika förutsättningar för högskolestudier.

Vi känner samtidigt oro för det nya
resursfördelningssystemets effekter för studenter med olika
handikapp. Med goda insatser för att kompensera
handikappet kan flertalet funktionshindrade studenter utan
svårigheter följa normal studieordning och studietakt. Det
går dock inte att bortse från att handikappet kan kräva att
den studerande genomför sin utbildning i något
långsammare takt än studiekamraterna.

Ett system för resursfördelning, som enbart ser till
formella prestationer och inte den enskilde studentens
särskilda svårigheter i olika delar av högskolestudierna, kan
minska högskolornas engagemang för att rekrytera
studenter med funktionshinder. Det är därför nödvändigt
att det nya resursfördelningssystemets effekter för
handikappade studenter noggrant följs upp och erforderliga
justeringar av systemet görs i syfte att underlätta för
studenter med olika funktionshinder att på jämlika villkor
bedriva högskolestudier.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av särskilda
kostnader för studenter med funktionshinder budgetåret
1992/93,

2. att riksdagen för budgetåret 1993/94 till anslaget D 4
Stockholms universitet: Grundutbildning anvisar 13,1
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av det nya
resursfördelningssystemets effekter för studenter med
funktionshinder.

Stockholm den 11 mars 1993

Inger Lundberg (s)

Maud Björnemalm (s)

Sture Ericson (s)

Håkan Strömberg (s)

Hans Karlsson (s)