Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens

Motion 1992/93:Ub53 av Berit Löfstedt m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1992/93:169
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1993-03-11
Bordläggning
1993-03-12
Hänvisning
1993-03-15

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Hälsouniversitetet i Linköping, resurser
Propositionen 1992/93:169, Högre utbildning för ökad
kompetens, innehåller ett förslag till ett nytt
resurstilldelningssystem för högskolorna. Propositionen
anger också treåriga utbildningsuppdrag för respektive
universitet och högskola. Alla högskolor föreslås få en lika
stor resurstilldelning för alla kurser inom samma
utbildningsområde. En högskola kan utöver de per capita-
beräknade ersättningarna tilldelas ersättning för vissa av de
särskilda åtaganden som anges i utbildningsuppdraget.
Det kan tilläggas att riksdagen under hösten 1992
bereddes möjligheter att ta del av en grov skiss till nytt
resurstilldelningssystem. Den konkreta utformningen av
det nya systemet presenterades i januari 1993!
Utredningens förslag har inte remissbehandlats eller varit
föremål för någon offentlig debatt. Däremot har förslaget
fått utgöra grund för den fördelning av resurser regeringen
gjort i den nu aktuella propositionen. Propositionen
lämnades till riksdagen bara några veckor efter det att den
s.k. resursberedningen lämnat sitt förslag. Denna
handläggningsordning har gjort det omöjligt för alla parter
att alls anpassa systemet till bl.a. lokala olikheter och
profileringar. Resurstilldelningssystemet får med andra ord
en rad besynnerliga konsekvenser inom olika
utbildningsområden och högskolor.
Riksdagen beslutade år 1985 om en omfattande och
betydelsefull utbildningsreform som innebar att
Hälsouniversitetet i Linköping etablerades den 1 juli 1986.
De åtaganden som Hälsouniversitetets huvudmän, staten
genom Universitetet i Linköping och landstinget i
Östergötland, påtog sig medförde en radikal pedagogisk
och innehållsmässig förnyelse av vårdutbildningen på
högskolenivå. Flertalet av de nya idéer inom pedagogisk
utveckling, som utredningen ''Frihet, ansvar, kompetens --
SOU 1992:1'' uppmärksammade har Hälsouniversitetet
redan initierat. Genom att Hälsouniversitetet varit
banbrytande inom pedagogiskt utvecklingsarbete har man
fungerat som förebild, idégivare och diskussionspartner vid
förnyelse inte bara av vårdutbildning utan även av t.ex.
jurist- och agronomutbildning. Den kompetens som
utvecklats och den vilja till förnyelse som finns förenat med
småskalighet gör att det inom Hälsouniversitetet finns goda
möjligheter att pröva nya former i det lilla formatet. Dessa
kan sedan, om de faller väl ut, prövas på annat håll precis
som varit fallet med Hälsouniversitetets utbildningsreform.
Det bör vara i landets intresse att upprätthålla
förutsättningarna för detta förnyelsearbete.
Utbildningsreformen inom Hälsouniversitetet har
inneburit mycket merarbete och stora uppoffringar för dem
som arbetat där. Alla de extra insatserna har varit möjliga
genom att man trott på idén.
Hälsouniversitetets särskilda åtagande har inte
uppmärksammats i regeringens proposition.
Resurstilldelningen har skett helt schablonmässigt. Den
generella per capita-tilldelningen minskar drastiskt
Hälsouniversitetets ekonomiska ramar och äventyrar dess
verksamhet och dess möjlighet att tjäna som föregångare
och modellbyggare.
Vi motionärer anser att resurstilldelningssystemet måste
justeras och göras mera flexibelt så att önskvärd utveckling
kan stimuleras och inte förhindras.
Resurstilldelningssystemet måste premiera såväl ökad
effektivitet och kostnadsmedvetenhet som
kvalitetsutveckling. Det föreslagna
resurstilldelningssystemet medför minskade anslag för
grundutbildningen vid Hälsouniversitetet i Linköping med
inemot 10%. Detta skapar nästintill oöverstigliga problem.
Vi menar att resurstilldelningssystemet måste anpassas så
att det på ett påtagligt sätt kan ta hänsyn till kvalitets- och
förnyelseaspekter. Detta bör enligt vår mening resultera i
en omfördelning av givna resursramar till förmån för
Hälsouniversitetet i Linköping.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurstilldelningen till
Hälsouniversitetet i Linköping.

Stockholm den 11 mars 1993

Berit Löfstedt (s)

Maj-Inger Klingvall (s)

Inge Carlsson (s)

Viola Furubjelke (s)

Ingvar Björk (s)

Sonia Karlsson (s)

Lars Stjernkvist (s)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelningen till Hälsouniversitetet i Linköping.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurstilldelningen till Hälsouniversitetet i Linköping.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.