med anledning av prop. 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens

Motion 1992/93:Ub77 av Inger Hestvik m.fl. (s)

Regeringens proposition om högre utbildning ger ett inte
obetydligt utrymme för expansion räknat i årsstudieplatser
för bl.a. Högskolan Falun/ Borlänge. Med tanke på den
efterfrågan på högre utbildning som finns i regionen är dock
satsningen alltför blygsam. Den utbyggnad om 10 000
årsstudieplatser för landet som förespråkas i den
socialdemokratiska motionen från allmänna motionstiden
1993 skulle på ett bättre sätt motsvara de förväntningar som
finns. Det gäller människor -- många ungdomar, många
kvinnor -- som saknar högre utbildning eller som i det
rådande arbetsmarknadsläget har behov av att förstärka sin
utbildning och kompetens för att finna en plats på
arbetsmarknaden. Många yrkesverksamma behöver också
på olika sätt stimuleras till att fortsätta sin utbildning eller
att skaffa sig en behörighet för vidare studier.

Högskolan Falun/Borlänge skulle kunna utöka sin
verksamhet med 300

årsstudieplatser i förhållande till den av regeringen
angivna. Dessa platser skulle omfatta alla sektorer vid
högskolan, nämligen AES-sektorn, den tekniska sektorn
och utbildningssektorn.

Vad beträffar utbildningssektorn avvisas den av
regeringen föreslagna nedläggningen av barn- och
ungdomspedagogutbildningen. HFB föreslås därför få
behålla 60 utbildningsplatser
för kommande år. Särskilt
förskollärarlinjen är utpräglat regional i sin rekrytering
vilket också betyder att regionens arbetsmarknad på denna
sektor i hög grad försörjs av Högskolan Falun/ Borlänge.
Regeringens förslag har därför utlöst protester från länets
kommuner som med oro ser på de framtida möjligheterna
att rekrytera utbildad och vidareutbildad personal till
barnomsorgen om regeringens förslag skulle få gehör. Den
i praktiken växande integrationen mellan barnomsorg och
grundskola talar också för att någon verksamhet bör finnas
kvar vid högskolan. Konstruktiva möjligheter att profilera
utbildningen efter den huvudprofil regeringen förordar för
högskolan tycks ändå finnas. Den examensrätt som
högskolan har idag för nämnda linjer bör även
fortsättningsvis behållas.

Den tekniska sektorn har sedan flera år tillbaka ett
upparbetat samarbete med Bergsskolan i Filipstad.
Högskolan Falun/Borlänge skulle kunna erbjuda 70

årsstuderande teknisk utbildning motsvarande 40 poäng
vid Bergsskolan läsåret 1993/94. Eftersom
intagningar sker två gånger per läsår kommer intagningarna
de följande två åren att kunna uppgå till 140 studieplatser
vardera.

Högskolan Falun/Borlänge har under innevarande år på
länsarbetsnämndens uppdrag med framgång genomfört
utbildning för arbetslösa byggnadsingenjörer. De arbetslösa
har då erhållit kontant arbetslöshetsersättning. I regionen
finns idag många arbetslösa med en kvalificerad utbildning,
men som skulle kunna bredda denna och därigenom lättare
kunna anpassas till den arbetsmarknad som finns.
Problemet är av ekonomisk art för de arbetslösa. Om de
kunde erbjudas utbildning vid högskolan och samtidigt
kunna uppbära den kontanta arbetslöshetsersättningen
skulle det vara en bra lösning för både den enskilde och
samhället. Högskolan skulle anordna en 40 veckors
kurs med 30 platser
för dessa arbetslösa tekniker med inriktning mot
maskinsidan.

Högskoleingenjörer med en tvåårig utbildning har
mottagits positivt av näringslivet. Många av dessa
ingenjörer vill ändå fortsätta sin utbildning och det är
nödvändigt att högskolorna kan erbjuda ett kompletterande
år. Flera av högskoleingenjörerna skulle vilja fortsätta inte
bara ett tredje år, utan fortsätta till en full
civilingenjörsutbildning. Här uppkommer problem
eftersom utbildningarna inte har parallella
utbildningsplaner. Det finns ett kompletteringsbehov som
är svårt att tillfredsställa med nuvarande system. Någon
åtgärd för att undvika att dessa ingenjörer hamnar i en
återvändsgränd i sin utbildning måste därför företas.
Näringslivet i regionen har behov av tekniker på alla
utbildningsnivåer, men framför allt är behovet av
civilingenjörer uttalat. Antalet studerandeplatser på
civilingenjörsutbildningen vid HFB borde därför kunna
utökas. Med en ökad rekryteringsbas enligt ovan och med
en utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen skulle
också antalet studieplatser vid civilingenjörsutbildningen
inte bli svåra att besätta.

För att utöka rekryteringsbasen till de tekniska
utbildningarna har det tekniska basåret visat sig värdefullt.
Vid Högskolan Falun/Borlänge har det sedan lång tid
tillbaka pågått en sådan komplettering av
gymnasiestudierna. Med resurstillskott skulle den utan
svårigheter kunna utökas ytterligare.

Det i propositionen föreslagna
resursfördelningssystemet kommer att slå hårt mot många
av de små och medelstora högskolorna. Högskolor med stor
geografisk spridning i upptagningsområdet, med
distansundervisning och andra glesbygdsfaktorer kommer
att få svårigheter att kvalificera sig i den poängjakt som
förslagen ger upphov till. Resursfördelningssystemet måste
därför omprövas så att ett rättvisare fördelningssystem
kommer till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla
den barn- och ungdomspedagogiska utbildningen vid
Högskolan Falun/Borlänge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt vid barn- och
ungdomspedagogiska linjerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande utökat platsantal för
civilingenjörsutbildningen vid HFB,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande kompetenshöjande
utbildning för arbetslösa tekniker,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett rättvisare
resursfördelningssystem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om årsstudieplatser vid HFB,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Bergsskolan i Filipstad.

Stockholm den 11 mars 1993

Inger Hestvik (s)

Iréne Vestlund (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Leo Persson (s)

Per Erik Granström (s)