med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

Motion 1992/93:N51 av Mats Lindberg m.fl. (s)

Regionalt nätverk i norr för att långsiktigt utveckla
utnyttjandet av trä

Det finns goda möjligheter att bättre utnyttja den unika
träråvaran i norra Sverige. Ett regionalt FoU-nätverk i
samverkan med näringslivet bör därför inrättas snarast med
syfte att utveckla utnyttjandet av trä för att långsiktigt
stärka regionens tillväxt- och konkurrenskraft.

Den svenska skogsnäringen har under lång tid haft god
lönsamhet trots att de producerade varorna till stor del varit
av bulkkaraktär. Den årliga nettoexporten har varit ca 50
miljarder kronor under en följd av år. De senaste åren har
konkurrenskraften och lönsamheten försämrats. Orsaken
är inte enbart den djupa lågkonjunkturen utan även
strukturella förändringar har stor betydelse. Returfiber
börjar i stor utsträckning ersätta färsk fiber vid massa- och
papperstillverkning. Industrier förläggs därför närmare
befolkningstäta ormåden, dvs. i andra länder.
Överkapacitet beträffande tillverkning av massa och papper
ger ytterligare prispress. Dessutom ersätts traditionella
träprodukter inom byggnads- och anläggningssektorn av
andra material. Inom skogsnäringen har man mött den
hotande konkurrensen med i första hand
rationaliseringsåtgärder. Man närmar sig dock nu ''vägs
ände'' när det gäller rationaliseringsmöjligheter, vilket
innebär att utnyttjandet av trä måste utvecklas.

Vi står idag inför en ny situation där tillväxten vida
överstiger den årliga avverkningsnivån. En situation där vi
inte behöver allt virke vi kan producera leder i ett första steg
till sjunkande virkespriser, i ett andra till att skogsbruket
inom vissa områden helt upphör. Detta kommer naturligtvis
att slå hårdast mot de områden som har de längsta
transportavstånden. Det betyder att situationen för
skogsbruket mycket snart kan bli ogynnsam för stora delar
av norra Sverige trots att råvaran är unik ur kvalitativ
synpunkt. Effekterna av detta kan självfallet bli mycket
allvarliga när det gäller sysselsättning, infrastruktur etc.

Byggnads- och anläggningssektorn svarar för ca 70% av
barrträförbrukningen i de flesta av Västeuropas länder.
Substitution (plast, stål, aluminium, glas och betong)
förekommer på många områden och utgör ett reellt hot mot
avsättningen av sågade trävaror. De vikande
marknadsandelarna för sågade trävaror beror bl.a. av:
minskande kostnadsfördelar för trä i förhållande till
konkurrerande material ökad betydelse av låga
underhållskostnader vilket är en fördel för plast och
metaller ökad betydelse av att kunna leverera färdiga
komponenter och/eller byggsystem bristande
marknadsföring och produktutveckling sjunkande
kvalitet för sågade trävaror och träprodukter.

Karaktäristiskt för träindustrin i norra Sverige är att den
till övervägande delen har låg förädlingsgrad och består av
småföretag med små möjligheter att inhämta och omsätta
ny kunskap. Samtidigt förefaller branschens möjligheter till
satsning på FoU att vara små trots att träindustrin har stor
ekonomisk betydelse för regionen. Nämnda orsaker är
därigenom svåra att åtgärda med enkla medel. Det krävs
därför en långsiktig kunskapssatsning för att skapa
kontinuerlig konkurrensförmåga.

I Umeå finns Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU),
Umeå Universitet med Handels- och Designhögskola,
Försvarets Forskningsanstalt och Rikssågverksskolan samt
branschinstitut som SkogForsk och Träinformation. Det
finns således hög kompetens och avancerad utrustning inom
såväl grundläggande som tillämpade biologiska, fysikaliska,
kemiska samt estetiska, ekonomiska och till viss del
tekniska ämnen. SLU och Umeå Universitet har redan
startat ett forskningssamarbete som syftar till att bättre
förstå det ekologiska samspelet i boreala skogar.

Forskning inom ett antal tekniska ämnen (exempelvis
material- och bearbetningsteknik, anläggningsteknik,
maskinteknik) finns vid Högskolan i Luleå som även har en
avdelning för träteknik i Skellefteå. I Skellefteå finns
dessutom branschinstitutet Trätek.

Trots att det finns hög kompetens och avancerad
utrustning inom regionen är det mycket liten andel av FoU-
resurserna som är inriktade mot träteknisk forskning och
träfiberforskning. Detta kan åtgärdas genom
resursförstärkning och samverkan mellan olika
forskningsinstitutioner samt mellan näring och forskning.
Därigenom kan man bilda ett nätverk som knyter ihop
''produktion och produkt''. En sådan samverkan borde
möjliggöra utveckling av träutnyttjandet med bibehållande
av biologisk mångfald på både kort och lång sikt.

En nätverkssatsning på långsiktig
kompetensuppbyggnad i Umeå, Skellefteå och Luleå bör
sålunda vara mycket viktigt för regionens framtid men
kräver resursförstärkning. Regeringen bör i ett första skede
tillsätta en grupp med representanter från näring och
forskning inom regionen som utreder hur satsningen ska
göras. Utredningen bör också beakta möjligheterna till
nätverkssamarbete med högskolorna i Sundsvall,
Härnösand och Östersund.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en grupp tillsätts
för att utreda förslag till satsningar som anges i motionen.

Stockholm den 15 mars 1993

Mats Lindberg (s)

Georg Andersson (s)

Carin Lundberg (s)

Rinaldo Karlsson (s)