med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

Motion 1992/93:Ub108 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Den svenska industrins överlevnad på en vidgad
marknad liksom den fortsatta välståndsutvecklingen är
beroende av att de produkter, tjänster och system som
tillförs ''marknaden'' svarar mot brukarnas krav och
förväntningar, hushållningen med resurser och hänsynen till
miljön.

Konsumenttekniska nämnden (KTN) har i en
promemoria till Civildepartementet sökt överblicka
behovet av och förutsättningarna för en förstärkt
brukarinriktad forskning i Sverige. Nämnden har samtidigt
konstaterat att dessa aspekter har fått en allt starkare
ställning i flera västeuropeiska industriländer, t.ex. vid
universiteten i Loughbrough och Delft.

I detta avsnitt av skrivningen sammanfattas vår grundsyn
på problemområdet. Mot denna bakgrund lägger vi förslag
till åtgärder inom ramen för samhällets forskningspolitik.

I nästa avsnitt diskuteras de allmänna
samhällsförutsättningar som genererar behov av förstärkt
och utvidgat forsknings- och utvecklingsarbete. I de
följande två avsnitten diskuteras två huvudlinjer i den
traditionella konsumenttekniska forskningen --
problemuppfångning och expertbedömningar. Därefter
behandlas kortfattat några kunskapsområden som måste
förstärkas. Kraven på forskarsamhället behandlas därefter.

Brukarorienterad forskning

Med brukarorienterad forskning avses forskning som tar
fram sådan ny kunskap om människor som krävs för att
ställa krav på produkter. Begreppet ''produkt'' används här
i vid mening och omfattar såväl föremål som tjänster och
system som kombinerar teknik med insatser från andra
individer. Brukarinriktad produktutveckling är ett
arbetssätt som syftar till att uppnå bästa möjliga anpassning
av framtagna produkter till de individer och hushåll som
skall använda dem. Detta förutsätter en
brukarkravsformulering grundad på studier om vem
brukaren är och om hans/hennes egenskaper samt en analys
av brukarens problem, önskemål och erfarenheter i ett väl
beskrivet praktiskt, socialt och kulturellt sammanhang.

Brukarkraven måste formuleras för att fungera i en
teknisk utvecklingssituation. De måste i ingenjörsarbetet
kunna integreras med övriga krav på produkten/systemet,
t.ex. tekniska och marknadsmässiga.

Unika karaktäristika som skiljer brukarinriktad
produktutveckling från andra modeller för
produktutveckling såsom marknads-, produktions- eller
teknikinriktad produktutveckling är:

1. Brukarperspektivet -- dvs. att studera människor i
rollen mera som brukare av produkter än köpare.

2. Systemsynen -- dvs. att i en övergripande helhetssyn
på brukssituationen studera brukarnas problem och behov i
relation till produkten.

3. Produktens bruksvärde -- dvs. att rikta
kravformuleringen mot produktens totala bruksvärde, dvs.
syntesen av dess funktionella och symboliska värden.

4. Dialogen -- dvs. att kravformulering samt utvärdering
och modifiering av utformningen sker i dialog med de
slutliga brukarna.

Förstärkt forskning och utveckling

Den brukarorienterade forskningens kvalitet och
omfattning måste förstärkas genom en serie av åtgärder som
är beroende av varandra.

Det gäller grundläggande teori- och metodutveckling,
säkerställande av resurser för kontinuerligt forsknings- och
utvecklingsarbete samt utbildning av forskare.

I nästa steg skall resultaten av forskningen och
utvecklingsarbetet tillföras utbildningen av de
yrkeskategorier och beslutsfattare som påverkar produkter,
tjänster och system som används av
brukarna/konsumenterna på marknaden eller via andra
vägar.

Forskningen och utvecklingsarbetet måste ske i nära
kontakt med produktionen i samspel med de insatser som
sker inom industri, administration och förvaltning.

Slutligen kan brukarna kräva saklig information och
utbildning. Kvalitetsmedvetande skapas genom att
brukarna får tillfälle att bygga upp kunskaper om vilka
möjligheter god produktutformning ger och genom att
''marknaden'' genomlyses av objektiv
egenskapsredovisning och produktkontroll.

Problemen kräver ofta samordningsinsatser över
disciplingränser och mellan forskningsorgan. Även
finansieringen av forskningen påverkas av detta
förhållande. Särskilda initiativ och möjligheter att via
konsumentorganen initiera tvärvetenskapliga insatser eller
förbisedda forskningsbehov måste säkerställas. Såväl
''spjutspetsinsatser'' inom vissa forskningsfält som en bred
och kontinuerlig brukarinriktad forskning måste rymmas
inom området.

Mot denna bakgrund föreslår vi följande åtgärder:

1. Förstärkning av forskning, forskarutbildning och
FoU-förberedande grundutbildning på högskolenivån

Forskningens kvalitet och omfattning är beroende av
tillgången på kvalificerade och väl utbildade forskare. I sin
tur beror rekryteringen av forskarstuderande på att
grundutbildningen ger bas och incitament till
forskarutbildning och forskning.

Den brukarorienterade forskningen saknar i dag en
sådan bas och tradition. Såväl inom teoribildning och
metodutveckling som inom tillämpningen finns i dag
begränsad erfarenhet. Den vetenskapsteoretiska grunden
är svag. Samtidigt pågår intressant forskning på flera
högskolor, dock utan att ett stabilt nätverk ännu kunnat
utvecklas.

Bildandet av den konsumenttekniska institutionen vid
CTH är ett exempel på ett initiativ genom vilket forskning,
forskarutbildning och grundutbildning kunnat förankras i
högskolestrukturen och en fast punkt för utveckling av
forskningsområdet skapats.

Det är väsentligt att institutionen genom tryggade
basresurser ges möjlighet att av erfarenheterna från
tillämpade projekt också utveckla generell kärnkunskap
inom området, dvs. utveckla den kunskap som är en
förutsättning för en hög kvalitativ insats i grund- och
forskarutbildning.

Utvecklingsbara ansatser inom området finns också vid
andra tekniska högskolor (främst i Lund, Linköping och
Stockholm). Vi anser att motsvarande förstärkningar i form
av fasta forskartjänster -- på professorsnivå eller
mellantjänstenivå -- samt doktorandtjänster borde
tillskapas där.

2. Förstärkning av industrisektorsorganens finansiering
av brukarorienterat forsknings- och utvecklingsarbete

I dag finansieras en betydande del av den tillämpade
forskningen och utvecklingsarbetet av sektorsorganen.
Konkurrensen om forskningsmedel är stor.
Forskningspolitiken bör ge tydliga signaler till
sektorsorganen att ställa resurser till förfogande för den
brukarinriktade forskning som skall utgöra länken mellan
den långsiktiga vetenskapliga utvecklingen och industrins
och serviceproducenternas produktutveckling.
Sektorsorganens uppgift kan därutöver vara att finansiera
forskar- och doktorandtjänster, knutna till specifika
industribranscher och med en inriktning som direkt stöder
produktutvecklingen där.

Härutöver är det angeläget att NUTEK av
statsmakterna ges i uppdrag att beakta behovet av
brukarorienterad forskning och utveckling i
medelsgivningen till industriforskningsinstituten. Detta kan
ske inom ramen för ordinarie medelsinsatser.
Forskningsfinansierade organ som BFR, AFR, AMF m.fl.
bör i likhet med vad som föreslås ovan ges ett tydligt mandat
att inom sina respektive medelsramar stödja
konsumentteknisk forskning.

3. Förstärkning av Konsumentverkets resurser för
forskning och utveckling

Konsumentverket måste under ett uppbyggnadsskede få
i uppdrag att spela en väsentlig roll som initiativtagare och
samordnare av brukarorienterad forskning. Erfarenheterna
från det forskningsanslag som verket disponerat de senaste
två åren har tydligt visat att så är fallet.

Konsumentverket har disponerat ca 2 miljoner kronor
per år för konsumentpolitisk forskning. Närmare hälften av
bevillningarna har avsett konsumenttekniskt anknutna
projekt. I dessa fall har KTN utgjort beredningsorgan för
ansökningarna. Den breda kompetens som finns
representerad i nämnden har borgat för en relevant
värdering av projekten. I flera fall har forskningsprojekten
kompletterats eller omorienterats.

Det har självfallet inte varit möjligt att inom den
disponerade medelsramen rymma något samlat program för
konsumentteknisk forskning. Medlen har i allt väsentligt
avgränsats till att finansiera förstudier samt till tydligt
avgränsade åtgärdsinriktade projekt. Det har också visat sig
vara möjligt att åstadkomma samfinansiering med andra
forskningsorgan/myndigheter av ett flertal projekt.

Genom egen problemuppfångning och kontakten med
den kommunala konsumentverksamheten har
Konsumentverket överblick över och insyn i
konsumenternas problem. Verket har dessutom genom
egen utredningsverksamhet byggt upp kompetens som kan
användas som led i en översiktlig programverksamhet.

Med ett eget förstärkt forskningsanslag som grund skulle
verket kunna ta offensivare initiativ till strategiska projekt
och ställa medel till förfogande för uppgifter av
tvärvetenskaplig karaktär. Verket borde också kunna ta
initiativ till och stödja internationella projekt med
utnyttjande av det kontaktnät på myndighetsplanet som
den europeiska konsumentpolitiken nu bygger upp.

Inom ramen för det nordiska samarbetet på
konsumentområdet har en bas börjat byggas för en mer
samlad nordisk plattform för konsumentteknisk forskning.
Erfarenheterna av detta har hittills varit klart positiva.

4. Kvantifiering av forsknings- och utvecklingsresurser

Den väsentliga delen av kostnaderna för forskning och
produktutveckling ligger hos producenterna. Svensk
industri och servicenäring har ett starkt egenintresse av att
satsa stora resurser på att utveckla sina produkter med stöd
av brukarorienterad forskning.

Samhällets ansvar är att ge dessa företagsanknutna och
branschbaserade insatser stöd i form av utbildning,
grundläggande forskning och breda, tvärvetenskapliga
projekt.

Denna del av den totala forskningsvolymen kommer inte
till stånd utan att medel anvisas av staten -- dels i form av
omprioriteringar, dels i form av nysatsningar av
forskningsmedel.

KTN bedömer att en samlad resurs av 40 miljoner
kronor under tre år kan nyttiggöras för brukarorienterad
forskning och forskarutbildning vid högskolor,
sektorsorgan och Konsumentverket.

KTN föreslår följande fördelning av dessa resurser,
åstadkommen genom omfördelning och nytillskott av
forskningsmodell:

CTH för kursutveckling, forskning och doktorandtjänster
5 miljoner kronor

För brukarorienterad forskning vid LTH, CERTEC, KTH,
Linköping för forskartjänster och doktorandtjänster
öronmärkta medel vid fasta forskningsorgan
20 miljoner kronor

Konsumentverket för översiktliga strategiska insatser och
initiativverksamhet, nationellt och internationellt
15 miljoner kronor

Sammanlagt under tre år
40 miljoner kronor

Vi föreslår att
inom de ramar man avsätter för CTH, LTH
(CERTEC), KTH, Linköpings tekniska högskola i
regleringsbreven skrivs in att pengar skall avsättas för
brukarorienterad forskning och doktorandtjänster,

att Konsumentpolitiska kommittén får i uppdrag att
bedöma Konsumentverkets behov,

att regeringen ger industrisektorsorganen och
forskningsråden i uppdrag att särskilt beakta behovet av
brukarorienterad forskning och utveckling.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av brukarorienterad
forskning och utveckling.

Stockholm den 15 mars 1993

Inga-Britt Johansson (s)

Marianne Carlström (s)

Birthe Sörestedt (s)

Viola Furubjelke (s)