med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

Motion 1992/93:Ub109 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Ett par tusen människor i vårt land är överkänsliga för el.
Kostnaden per år bara i förlorad arbetsinsats är 75 miljoner
kronor enligt Kungl. Vetenskapsakademien.

Misstankar har en lång tid riktats mot att denna
överkänslighet orsakas av arbete vid bildskärm, men hur
orsakssambanden ser ut vet vi inte. Eftersom
hundratusentals arbetstagare dagligen arbetar vid
bildskärmar kunde man förvänta sig att forskarna skulle stå
i kö för att snabbt finna lösningen på denna gåta. Så är det
inte.

Många etablerade medicinska forskare tror inte att den
elektriska överkänsligheten är ett fysiskt fenomen. För de
namnkunniga och mäktiga professorerna i medicin, som
kontrollerar de stora forskningsresurserna och de stora
anslagen, handlar det här om hypokondri, om
psykosomatiska symptom, om människor som oroats och
upphetsats av massmedias felaktiga skriverier så till den
milda grad, att de undermedvetet provocerar fram de
allvarliga symptomen.

Därför vägrar forskningsvärlden att ställa upp och
utreda saken. Några enstaka forskare har kämpat i motvind
en längre tid men har mött många svårigheter och ibland
indragna forskningsresurser.

Därför bör regeringen enligt vår mening skapa former
och utrymme för att forskningen om elöverkänslighet
kommer igång på nytt. Ju längre tid det tar innan vi vet vad
som orsakar överkänsligheten, ju fler hinner bli drabbade.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning kring
elöverkänslighet.

Stockholm den 15 mars 1993

Inga-Britt Johansson (s)

Lisbet Calner (s)

Maj-Lis Lööw (s)

Anders Nilsson (s)