med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

Motion 1992/93:Ub119 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp)

Förstärkta forskningsresurser i EG-rätt vid
rättsvetenskapliga institutionen i Umeå

Vid Umeå universitet inrättades den 1 juli 1989 ett
Centrum för EG-rätt och Internationell handelsrätt som en
arbetsenhet inom rättsvetenskapliga institutionen. Sedan
starten har två disputerade forskare arbetat vid EG-
Centret, en svensk docent och en brittisk EG-rättsexpert
samt ett varierande antal assistenter. Tack vare en
omfattande veteskaplig produktion är EG-Centret på god
väg att bli ett internationellt erkänt forskningscentrum.

EG-Centrets nuvarande forskningsprofil kan kort
karaktäriseras på följande sätt: EG:s externa relationer,
särskilt med Sverige och övriga EFTA-stater samt med Öst-
och Centraleuropa samt problem av särskild betydelse för
norra Sverige, exempelvis regionalpolitiken och
diskussionen om regionernas Europa.

Det bör också framhållas att forskarna vid EG-Centret
har inriktat sin forskning mot stora, svåra och betydelsefulla
europeiska nutidsfrågor, som bör bearbetas av den
rättsvetenskapliga forskningen i nära samarbete med andra
forskningsdiscipliner, i första hand ekonomi och
statsvetenskap. Det sagda gäller i synnerhet
forskningsprojektet Transformation and Integration, som
omfattar dels den politiska, juridiska och ekonomiska
omvandlingen av staterna i Öst- och Centraleuropa, den
s.k. transformationsprocessen, dels Öst--Väst-
integrationen. Detta projekt byggs upp successivt i nära
samarbete med andra forskare i Sverige och Finland och i
samarbete med EG-Centret vid ekonomiska fakulteten i
Gdansk. Hittills har två böcker publicerats inom projektet.
Ytterligare två böcker kommer att publiceras under de
närmaste två åren. Projektet är avsett att fortsätta under
hela 1990-talet.

EG-Centret har viktiga uppgifter inom utbildningen vid
Umeå universitet och i norra högskoleregionen. En mängd
olika arbetsuppgifter finns på detta område. Här skall
särskilt framhållas den viktiga uppgiften att helt integrera
EG-rätten, som är mycket omfattande och berör nära nog
alla rättsområden, och den nytillkommande EES-rätten i
jur.kand-utbildningen vid Umeå universitet. En
Mastersutbildning i EG-rätt, 40 poäng, håller på att byggas
upp så att studerande i norra Sverige kan erbjudas samma
möjligheter till fördjupade studier i EG/EES-rätt som
erbjuds vid många andra europeiska universitet.

På sikt är det EG-Centrets avsikt att till de större
forskningsprojekten knyta två à tre doktorander. För
närvarande finns vid rättsvetenskapliga institutionen två
doktorander, som har för avsikt att doktorera i EG-rätt.
Den forskarmiljö som redan finns vid EG-Centret ger goda
förutsättningar för en effektivisering av
forskarutbildningen.

Mot bakgrund av det stora behovet i det svenska
samhället av bättre kunskaper om EG/EES-rätten har EG-
Centret i betydande omfattning bedrivit utbildnings- och
informationsverksamhet i norra Sverige som riktat sig mot
olika målgrupper. Avsikten är att utvidga denna verksamhet
bl.a. med tanken på den kommande folkomröstningen. Det
bör särskilt nämnas att EG-Centret aktivt medverkar i det
s.k. Europool-projektet, som är ett samverkansprojekt
mellan Handelshögskolan i Umeå och näringslivet i norra
Sverige. Syftet är att stärka det norrländska näringslivets
konkurrenskraft genom att särskilt hos de små och
medelstora företagen höja kompetensen i internationell
ekonomi och EG-rätt/EES-rätt.

EG-Centret, som hittills inte har haft någon fast statlig
budget, har sedan starten varit helt beroende av olika
externa bidrag. I längden är det dock icke hållbart att driva
verksamheten utan ett fast, statligt grundbidrag. Ett sådant
bidrag är nödvändigt för att bevara den nuvarande
kompetensen vid EG-Centret, för den långsiktiga
planeringen, för den internationella trovärdigheten samt för
EG-Centrets möjligheter att i framtiden erhålla externa
bidrag från svenska och på längre sikt även från utländska
bidragsgivare.

Universitetet i Umeå gav i sin fördjupade
anslagsframställning inför den forskningspolitiska
propositionen (1992/93:70) mycket hög prioritet åt en
permanentning av jur.kand-utbildningen i Umeå och åt en
förstärkning av forskningsresurserna i EG-rätt och
internationell handelsrätt vid rättsvetenskapliga
institutionen. I propositionen sägs bl.a.: Genom
närmandet till EG står det svenska rättssystemet inför sin
största omställning någonsin. Konsekvenserna av detta är
att behovet av svenska juridiska forskningsinsatser ökar
dramatiskt. (kursiverat här). Därefter redogörs för en
utredning med namnet ''Europagemenskap och
rättsvetenskap'' gjord av de tre juridiska fakulteterna.
Resonemangen i propositionen utmynnar i ett förslag om
förstärkning av resurserna vid de tre juridiska fakulteterna
i Sverige med fem miljoner kr. budgetåret 1993/94 och
ytterligare fem miljoner kr. budgetåret 1994/95 (s 232 i
propositionen). I propositionen föreslås dock inte någon
förstärkning av forskningsresurserna vid rättsvetenskapliga
institutionen.

Med hänsyn till det i propositionen nämnda dramatiskt
ökade behovet av juridiska forskningsinsatser bör
statsmakterna slå vakt även om små, väl fungerande
rättsvetenskapliga forskningsmiljöer utanför de tre
juridiska fakulteterna. Därför föreslås att
rättsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet
erhåller förstärkta forskningsresurser med två miljoner kr.
budgetåret 1994/95. Denna förstärkning är nödvändig
framförallt av två skäl. För det första bör den fortsatta
verksamheten vid och utvecklingen av EG-Centret
garanteras. För det andra krävs det nu, när
rättsvetenskapliga institutionen har ansvar för en fullständig
jur.kand-utbildning, att statsmakterna åstadkommer
rimligare proportioner mellan institutionens stora
undervisningsåtaganden och institutionens ytterst
begränsade forskningsresurser. En bättre balans i detta
hänseende är en nödvändig förutsättning för att jur.kand-
utbildningen och forskarutbildningen vid Umeå universitet
skall motsvara dagens krav på en slagkraftig och kvalitativt
högtstående utbildning. Den förstärkning av resurserna till
rättsvetenskapliga institutionen i Umeå bör ske genom en
omfördelning från de juridiska fakulteterna i Uppsala,
Stockholm och Lund.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förstärka forskningsresurser
för EG-rätt vid rättsvetenskapliga institutionen i Umeå.

Stockholm den 15 mars 1993

Britta Bjelle (fp)

Ulla Orring (fp)