med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg

Motion 1992/93:Ub153 av Roland Sundgren m.fl. (s)

1. Kooperationens roll i samhället

Kooperationen utgör en värdefull del av det svenska
näringslivet och det demokratiska samhället och fungerar,
när den är effektiv, som en viktig del av marknaden. Den
motverkar då konkurrenternas monopolsträvanden och blir
prisledande. Verksamheten inriktas på att tillgodose de
många människornas behov och sänker kostnaderna för
hushållen.

Den kooperativa verksamhetsformen förenar
individuellt och socialt engagemang med ekonomisk
verksamhet genom att involvera individen i ansvarstagande
och initiativ när det gäller att lösa ekonomiska problem i
den praktiska vardagen. Medborgarna lär sig demokratiska
färdigheter, får kunskaper om marknadsekonomiska
sammanhang och privatekonomi samt om hälsa och miljö.

Verksamhetsformen är tillämplig på flera
samhällsområden än de som i Sverige traditionellt kommit
att utgöra basen för kooperation, nämligen varuproduktion
och varudistribution, bostadssektorn och
försäkringsområdet samt jordbruksnäringen.

Kooperationen i Sverige genomgår just nu närmast
omvälvande förändringar för att anpassa sig till
förändringar i omvärlden och bli effektiv och
marknadsledande.

2. Kooperationen inom EG

Kooperativ verksamhet i olika former och med
varierande inriktning utgör ryggraden i den sektor av
ekonomi som inom EG har döpts till ''economie sociale''.
Denna sektor inom EG-ländernas näringsliv innefattar,
förutom alla slag av kooperativa företag, också
ömsesidiga företag, såsom försäkringsbolag,
sjukkassor och hjälpkassor, samt ideella föreningar
som bedriver ekonomisk rörelse.

Ibland kan begreppet ''economie sociale'' även
inkludera offentligt ägda bolag och
småföretagssamverkan.

EG kräver likvärdiga förutsättningar för kooperativa
verksamhetsformer jämfört med det privata näringslivet.

3. Kooperationens FoU-verksamhet

FoU-verksamheten inom kooperationen har två
inriktningar, nämligen branschforskning och
kooperationsforskning.

Branschforskningen inom kooperationen har en
betydande omfattning inom de stora och resursstarka
företagen och har tyngdpunkten på utvecklingsarbete inom
produkt- och processutveckling. Forskning i ordets
egentliga betydelse förekommer endast delvis, som t.ex.
Folksams arbete på det sociala området och på
trafiksäkerhetsområdet. De stora kooperativa företagen
lämnar i några fall ett betydande stöd till forskning inom
verksamhetsområdet (t.ex. byggbranschen och
försäkringsområdet) genom stiftelser och fonder.

Kooperationsforskning avser forskning kring
kooperativa metoder och lösningar, t.ex. kring
kooperationen som idé och företagsform, om
medlemsdemokrati och mobilisering, om
organisationskultur och ledarskap samt om kooperationens
samhälleliga effekter och relationer till staten m.m.

Utrymmet och resurserna för forskning om den egna
företagsoch verksamhetsformen som är av
grundforskningskaraktär är emellertid, av naturliga
orsaker, begränsade och bör också ankomma på samhället.

4. Samhällets stöd till forskning på kooperationens
område

Under 1970- och 1980-talen växte intresset för
kooperationsforskning från samhälle, kooperativa
organisationer, universitet och högskolor.

Sedan slutet av 1970-talet och under en 10-årsperiod har
en kooperationsforskning initierats som inneburit ett
ökande antal kompetenta forskare som är bärare av
forskningsmässig kooperativ kunskap samt ett antal
''möjliga'' forskningsmiljöer för en vidareutveckling av
kooperationsforskningen i Sverige.

En starkt bidragande orsak till denna utveckling har
varit samhällets stöd genom FRNs
kooperationsforskningskommitté och det arbete som
bedrivits genom Kooperativa Institutet och Föreningen
Kooperativa Studier (Civildepartementet, ''Svensk
kooperationsforskning inför 90-talet'', Ds 1990:2, S-Å Böök
och Ulf E Andersson). Samhällets särskilda stöd till
forskning på kooperationens område upphörde i och med
budgetåret 1991/92.

5. Behov av forskning för att möta växande
kunskapsbehov

Den ekonomiska utvecklingen och ett svenskt närmande
till EG medför ett växande intresse för kooperativa
lösningar, mål och metoder i det svenska samhället.
Därmed växer och förändras också kunskapsbehoven om
kooperativa metoder och lösningar och deras tillämpningar
på olika ekonomiska och sociala problem.

Grundforskning krävs därför på en rad
problemområden; om kooperationens idé och företagsform
och dess förutsättningar i det moderna samhället, om
relationerna mellan kooperationen och samhället, om
medlemslivet inom kooperationen, mobilisering och
ekonomisk demokrati, om kooperativ företagskultur,
ledarskap och kompetensutveckling. Det är nödvändigt att
kooperationsforskningen får del av forskningsmedel som
samhället avsätter för samhällsvetenskaplig och ekonomisk
grundforskning. Frågan om särskilt stöd till forskning på
kooperationens område skulle bli föremål för en ny
beredning i samband med den nu aktuella framlagda
forskningspropositionen.

6. Forskningspropositionen och kooperationen

I regeringens forskningsproposition markeras behovet
av ökad kunskap om såväl traditionella kooperationsgrenar
som nykooperativa rörelser. Det sägs ingenting om
hur och i vilken omfattning offentliga resurser skall
avdelas för detta ändamål.

Kooperativa organisationer och företag har i
propositionen klassificerats som tillhörande en ideell
sektor, av samhället och samhällsekonomin. Vi föreslår
att den inom EG vedertagna benämningen ''sociala
ekonomin'' får ersätta ovanstående begrepp, vilket annars
kan vilseleda föreställningen om kooperationens uppgift
och verksamhet.

Det behov av närmande mellan forskning och samhälle
som markeras i propositionen gäller i hög grad även för de
kooperativa företagen inom samhälle och näringsliv. Ökade
kunskaper kräver inte bara mer forskning utan också en
bättre tillämpning av forskningsresultat som faktiskt
uppnås. Fler forskare behövs ute i näringsliv och samhälle,
som kan hjälpa företagen att ''fånga upp'' vad forskningen
kan erbjuda. Det förutsätter emellertid att företag och
organisationer arbetar med visioner som anvisar
problemområde och som ger utrymme för en systematisk
och tidskrävande kunskapsutveckling genom
forskningsarbete.

Skall målen i regeringens forskningspolitik uppnås,
nämligen att skapa förutsättningarna för att Sverige skall
kunna etableras som en såväl kulturell som industriell
kunskapsnation av hög klass, måste den forskning
som produceras orienteras mot för näringslivet relevanta
problemområden och forskningsresultaten verkligen
tillämpas av företag och organisationer. En väg att uppnå
detta är givetvis att producera fler forskare och öka antalet
forskarutbildade inom näringslivet.

För kunskapsutvecklingen som krävs för kooperationens
utveckling i Sverige gäller samma villkor. Utöver detta
behövs emellertid en ökad grundforskning om kooperativa
metoder och arbetsformer och om kooperationens plats i
samhället. Så anser vi bl.a. att nya kunskaper krävs för att
rätt kunna förstå och använda kooperationen i
välfärdssamhällets förändringar. Bättre kunskaper genom
forskning krävs för att förstå de kooperativa företagens
förutsättningar och möjligheter i det moderna samhället.

Ökade resurser från samhället för grundforskning om
kooperativa mål och metoder kan lämnas t.ex. i form av ett
antal forskartjänster på olika nivåer som placeras i tre till
fyra forskningsmiljöer med öronmärkt finansiering av
program och projekt inom det kooperativa
problemområdet.

Kooperationens FoU-verksamhet på skilda
branschområden bör stödjas genom anslag för tillämpad
forskning av hög relevans för avnämare inom
kooperationen på motsvarande villkor som gäller övriga
näringslivet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stödet till kooperationsforskning

Stockholm den 15 mars 1993

Roland Sundgren (s)

Nils T Svensson (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Marianne Carlström (s)

Björn Ericson (s)