med anledning av prop. 1992/93:179 Åtgärder mot klimatpåverkan m.m.

Motion 1992/93:Jo84 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)

Omsorgen om vår miljö, och speciellt klimatpåverkan
från energiomvandling, är viktiga skäl att nu föra in
biobränslen i stor skala i energisystemet. I Sverige svarar
koldioxiden -- huvudsakligen från förbränning av fossila
bränslen -- för 80% av det samlade bidraget av
växthusgaser. Olika slag av bioenergi utgör en
miljöanpassad energitillförsel, baserad på en hållbar
utveckling.

Det finns idag både fungerande teknik och goda
ekonomiska förutsättningar för att utveckla väl fungerande
energisystem baserade på råvaror från skog och åker. I vårt
land har vi mycket goda tillgångar på biobränsle i form av
bränsleflis, biprodukter från sågverken, brännbart avfall
samt energi från åkermarken. Det finns numera också en
väl fungerande produktionsapparat för olika biobränslen till
både stora och små värmeanläggningar. Denna kan på sikt
byggas ut i takt med att efterfrågan utökas.

Ett bioenergisystem som byggs ut i nuvarande
lågkonjunktur bör betraktas och hanteras som ett
konjunkturinstrument och en stabiliserande
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Enligt beräkningar som
redovisats av länsstyrelserna i Västsverige skulle en
fördubbling av biobränsleanvändningen i O, P, R och S län
fram till år 2010 kräva investeringar i teknik och
anläggningar motsvarande 5 600 årsverken och för
bränslehanteringen åtgår sedan 2 500 årsverken varje år. I
Västsverige finns ca 20% av landets befolkning och
sysselsättningseffekten för landet som helhet blir då fem
gånger så stor.

En stor del av den möjliga värmemarknaden, där man
kan ersätta olja/kol med biobränsle, finns för närvarande i
små och medelstora värmeanläggningar. För användare är
det ofta komplicerat att satsa på bioenergi. De som
marknadsför bioenergi är ofta mindre företag till skillnad
från oljebolag som har internationella och storskaliga
kopplingar. Kommuner som satsat på bioenergi har oftast
haft särskilda incitament och en särskild kompetens på
området. I andra fall upplevs en satsning på bioenergi som
riskfylld där ofta många aktörer skall samspela och
komplicerade avtalsvillkor uppkommer. Kontakter med
oljebolag och färdiga standardlösningar är som regel
enklast. Sådana institutionella hinder är ofta tyngre
vägande än rent ekonomiska och tekniska bedömningar av
möjligheter och får många användare att tveka.

Förutsättningarna att nå den redovisade
sysselsättningseffekten är att marknaden får tydliga och
långsiktiga stabila signaler. Ett sätt för staten att nu i
lågkonjunkturen stimulera och påskynda byggandet av
mindre och medelstora biobränsleeldade
värmeanläggningar är att införa ett miljölån med
garanterad ränta på ca 8% under fem år. Någon sådan
stödmöjlighet föreslås dock inte i propositionen, vilket är en
brist. Vi föreslår därför att ett sådant stöd införs. Vidare
anser vi att det föreslagna fjärrvärmestödet utökas samt
även omfattar byggande av helt nya mindre fjärrvärmenät.

Finansieringen bör ske inom ramen för de anslag som
finns avsatta för bioenergisatsningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av miljölån vid
byggande av biobränsleeldade värmeanläggningar.

Stockholm den 25 mars 1993

Birgitta Carlsson (c)

Marianne Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Elving Andersson (c)