Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 1992/93:183 Vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen

Motion 1992/93:Jo27 av Kjell Ericsson m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Proposition 1992/93:183
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1993-03-17
Bordläggning
1993-03-18
Hänvisning
1993-03-19

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

I propositionen behandlas bl a frågan om kompensation
till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för
klimat- och avståndsbetingade merkostnader för budgetåret
1993/94 dvs. Norrlandsstödet. Vi noterar därvid med
tillfredsställelse att regeringen i år liksom i motsvarande
proposition våren 1992 inte har föreslagit prutningar i
förhållande till Jordbruksverkets förslag.
Vi föreslår ändå bl a en ökad medelsram med anledning
av att Jordbruksverket i sitt förslag gått ifrån det
kalkylmässiga underlaget och istället valt att bygga sitt
förslag på ett mer allmänt resonemang. En bärande princip
från 1972 och framåt har varit att bygga ersättningsnivån på
så långt möjligt objektiva kalkylmässiga grunder.
I 1990 års livsmedelspolitiska beslut fastslogs principen
om bibehållen lönsamhet i jordbruket i norra Sverige vilket
enligt senare beslut skulle baseras på den genomsnittliga
lönsamheten bugdetåret 89/90. Vi ser det därför som
naturligt och självklart att nivån för 1993/94 skall fastställas
utifrån den kalkyl i Jordbruksverkets förslag som beaktar
samtliga intäkter och kostnader och som slutar på ett
medlemsbehov om 1.044 miljoner kronor. Även denna nivå
innebär ett avsteg från tidigare principer genom att
jordbruket i norra Sverige minskat sina intäkter med 80
miljoner från 91/92 till 92/93 pga sänkningen med det
generella djurstödet med 800 kronor per djur. Vi är dock
med hänvisning till budgetläget inte beredda att föreslå
ytterligare uppräkning. Det innebär i praktiken ett
ytterligare krav på rationaliseringar utöver de två procent
per år som redan ligger i kalkylen. Noteras bör också att
avkastningen per ko ökat till 7.000 kg/år i kalkylen.
Vi ser det som mycket angeläget att
merkostnadsersättningen för 1993/94 är förankrad i det
officiella kalkylmaterial som finns till hands dvs i
Jordbruksverkets rapport. Detta är särskilt viktigt i de
förhandlingar som inleds med EG och som kan vara av
avgörande betydelse för Norrlandsjordbrukets framtid. Det
är angeläget att för motparten tydligt markera att Sverige
bibehåller den ambitionsnivå som varit gällande under lång
tid. Just lång tradition är det kanske viktigaste argumentet
för både accept och medfinansiering till fortsatt
uppbackning av jordbruket i norra Sverige på minst
hittillsvarande nivå.
Utöver frågan om nivån vill vi aktualisera ett par
ytterligare frågor. Vi noterar med besvikelse att
propositionen inte innehåller några förslag rörande
ersättning av merkostnader för självrekryterande
köttproduktion (dikor). Denna produktionsinriktning är ett
av de få alternativ som finns vid sidan om
mjölkproduktionen för att hålla landskapet öppet samtidigt
som det klimatmässiga handikappet är betydande. Enligt
officiell jordbruksstatistik fanns 1991 3.642 kor för endast
kalvuppfödning i norra Sverige dvs endast 4% av antalet i
landet. Ett Norrlandstillägg utöver det generella dikostödet
är nödvändigt om inte denna spirande produktion helt ska
slås ut.
Vi vill också uppmärksamma riksdagen om att kalkylen
i Jordbruksverkets förslag när det gäller svin helt saknar
egenproducerad spannmål. Detta innbär i praktiken att
svinproducenterna i norra Sverige tvingas bryta mot
samhällets miljöregler för att uppnå den stipulerade
lönsamheten. För att klara kraven på spridningsareal för
gödsel krävs en betytande andel egenproducerad spannmål.
Detta förhållande bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de behov av ytterligare medel
som erfordras för ersättning av merkostnader till jordbruket
och livsmedelsindustrin i norra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalt dikostöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om brister i kalkylen för
svinproduktion.

Stockholm den 17 mars 1993

Kjell Ericsson (c)

Karin Israelsson (c)

Stina Eliasson (c)

Tage Påhlsson (c)

Karin Starrin (c)


Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de behov av ytterligare medel som erfordras för ersättning av merkostnader till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de behov av ytterligare medel som erfordras för ersättning av merkostnader till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalt dikostöd
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regionalt dikostöd
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brister i kalkylen för svinproduktion.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om brister i kalkylen för svinproduktion.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.