med anledning av prop. 1992/93:185 Tobakslag

Motion 1992/93:So52 av Maud Björnemalm m.fl. (s)

Propositionen innehåller vissa regler för miljöer där
rökning inte ska få förekomma eller där vissa utrymmen ska
hållas fria från tobaksrök.

De åtgärder som föreslås är enligt vår uppfattning inte
tillräckliga för att garantera en rökfri miljö. På senare år har
skadeverkningar till följd av passiv rökning
uppmärksammats alltmer. Till fosterskador skall läggas att
barn till rökande föräldrar oftare insjuknar i sjukdomar i
andningsorganen. Lungcancer till följd av passiv rökning är
en annan risk. Allergier är ytterligare en komplikation.

Finland och Norge har lagstiftning om rökfria miljöer i
offentliga lokaler och/eller på arbetsplatser. Nu senast har
även Frankrike infört en lag om rökfria miljöer. Det gäller
både offentliga lokaler och arbetsplatser. Preliminära
rapporter säger att lagen redan lett till väsentliga
förbättringar på arbetsplatser och i lokaler som teatrar,
museer och liknande.

Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade
1983 rekommendationer för begränsning av rökning i
gemensamhetslokaler. Erfarenheter visar att
rekommendationerna inte haft någon effekt. På många
arbetsplatser råder fortfarande oacceptabla förhållanden.
En lag om rökfri arbetsmiljö och rökfria offentliga lokaler
bör därför införas.

Tobaksbrukets samlade skadeverkningar är ett av
nutidens största folkhälsoproblem.
Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat att minst
tre miljoner människor i världen dör årligen till följd av
tobaksbruk. Av dessa inträffar ungefär en halv miljon i
Europa och 10.000 i Sverige.

Tobaksrökningens skadeverkningar är numera välkända
och omfattar lungcancer och en rad andra cancerformer,
hjärt-kärlsjukdomar, kroniska lungsjukdomar, magsår,
benskörhet, ryggbesvär, allergier och fosterpåverkan samt
hudförändringar. Också smak, lukt och tänder påverkas.

Tobaksrökning bland ungdomar ökar, visar
undersökningar. Ca 600 ungdomar börjar röka varje vecka.
Nya studier visar att bland eleverna i årskurs nio röker mer
än var fjärde flicka och var femte pojke.

Högsta prioritet måste ges insatser som förhindrar att
barn och ungdom börjar röka. Viktiga åtgärder är
information och utbildning av alla grupper som kommer i
kontakt med ungdomarna: föräldrar, lärare, ungdoms- och
fritidsledare. Skolans förebyggande insatser måste få hög
prioritet och utrymme på skolschemat. Särskild vikt måste
läggas vid att nå de ungdomsgrupper som vi vet i dagsläget
röker mycket, nämligen de som kommer från socialt svaga
miljöer.

Tobaksutredningen föreslog en åldersgräns på 18 år för
inköp av tobaksvaror. En sådan åldersgräns finns i en rad
länder, där gränsen varierar mellan 16 och 19 år. Vi anser
att också Sverige bör införa en lag om åldersgräns för inköp
av tobaksvaror. Åldersgränsen bör vara 18 år.

Förbud mot all tobaksreklam anser vi också vara en
nödvändig åtgärd för att minska tobaksbruket. En nyligen
publicerad rapport från England visar att tobaksreklam
leder till ökad konsumtion. Speciellt när det gäller
ungdomars tobakskonsumtion spelar reklamen en tydlig
roll. Reklamen bidrar till att försvaga medvetandet om
tobakens skadeverkningar.

Tobaksreklamen håller myten levande om tobaken som
en harmlös produkt och en del av vår tillvaro. Nyligen
framlagda vetenskapliga rapporter från såväl Sverige som
England visar att reklamen ökar tobakskonsumtionen och
att ett förbud mot reklam bidrar till att minska eller i varje
fall dämpa tobaksbruket. Ett reklamförbud måste även
omfatta smygreklam, eftersom erfarenheten visat att
tobaksbolagen i länder med reklamrestriktioner i stället
marknadsför sitt varumärke på kläder, vid sportevenemang
etc. Därmed kringgås syftet med reklamförbud.

Det har hävdats att ett förbud mot tobaksreklam skulle
strida mot yttrande- och tryckfriheten. En utredning redan
i början av 70-talet ledde emellertid till att det i
tryckfrihetsförordningen infördes en särskild klausul som
fastslår att förbud mot reklam för tobak (och alkohol) kan
införas i lag utan hinder av denna grundlag. Tobaksreklam
är förbjuden i flera nordiska länder. Det är därför rimligt att
förbjuda tobaksreklam även i Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om information och utbildning om
tobakens skadeverkningar till ungdomar och vuxna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en åldersgräns på 18 år för inköp
av tobaksvaror,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reklamförbud för tobaksvaror,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rökfria lokaler.

Stockholm den 13 april 1993

Maud Björnemalm (s)

Sture Ericson (s)

Hans Karlsson (s)