med anledning av prop. 1992/93:193 Sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna

Motion 1992/93:Sf32 av Sigge Godin m.fl. (fp, m)

Inledning

I propositionen anges att försäkringskassorna är i behov
av ett förbättrat ADB-stöd såväl för rationalisering av den
löpande ärendehandläggningen som för arbetet med en mer
aktiv rehabilitering och förebyggande insatser i
försäkringsärendena. Ett förbättrat teknikstöd förutsätter
att ytterligare vissa uppgifter utöver dem som redan finns i
det centrala sjukförsäkringsregistret kan lagras med hjälp
av ADB.

Mot detta krav står allmänintresset att inte registrera allt
om alla på ett otal ADB-media. För närvarande finns redan
betydande material registrerat bl.a. hos ett flertal
myndigheter. Låt oss exemplifiera:

Arbetsmiljökommissionen har gjort ett antal
kartläggningar av farliga arbetsmiljöer.
Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen i respektive
län har ett betydande arbetsskaderegister.
Företagshälsovården och företagens skyddskommittéer har
en mycket god bild över företagens arbetsmiljösituation.
Arbetslivsfonderna har krävt in en betydande kartläggning
av företagens arbetsmiljö innan bidrag beviljats. Därutöver
är många enskilda registrerade hos såväl sociala
myndigheter som arbetsförmedling. Kravet på ny och
utökad dokumentation kan därför starkt ifrågasättas.

I propositionen redovisas de remissvar som avlämnats
och där ställs långtgående krav på ökad dokumentation,
vilket regeringen inte medgivit, men som i förlängningen av
förslaget kan leda till krav på ökad registrering och
samkörning.

Vad försäkringskassorna behöver är ett enkelt system för
att hålla reda på antalet uttagna sjukdagar, utbetalning av
sjukersättning och för att klara administrationen av
föräldraförsäkringen. En datoriserad dokumentation av
lagar och kungörelser som styr kassornas arbete skulle
också underlätta handläggningsarbetet.

Utlämnande av uppgifter

I propositionen finns en strikt återhållande linje men på
ett otal punkter görs undantag från denna strikta linje. Som
exempel kan nämnas: Ett litet lokalkontor bör ha möjlighet
att samverka med ett större lokalkontor. Registren får inte
bara användas för det lokala kontorets handläggning av
ärenden utan skall också användas för Försäkringskassans
och Riksförsäkringsverkets tillsyn, uppföljning och
utvärdering av Försäkringskassans verksamhet och för
framställning av statistik. Under den tid som ett lokalkontor
handlägger ett ärende på uppdrag av ett annat kontor skall
det uppdragstagande kontoret få ha uppgifter om den
person som avses i sitt eget register. När uppdraget är
slutfört skall handlingarna återställas till det lokalkontor till
vilket personen hör. För tillsynen, uppföljningen och
utvärderingen bör dock vissa basuppgifter finnas kvar. När
en persons kassatillhörighet ändras får, av hänsyn till den
enskildes integritet, uppgifterna finnas kvar i det tidigare
kontorets register. Resultatet blir att mängder av uppgifter
på en och samma person kan komma att finnas i flera
lokalkontorsregister.

I detta sammanhang finns ytterligare en, som vi ser det,
integritetskränkande del i förslaget. Enligt propositionen
skall registren inte bara användas för ren ärendehantering.
Det skall också vara möjligt, som nämnts ovan, att med
registren som hjälp centralt hos t.ex. Riksförsäkringsverket
följa upp, utvärdera och genomföra statistik med hjälp av
de lokala registren.

Det innebär att uppgifter kommer att samlas i centrala
dataregister hos de centrala kontoren och hos RFV.
Regeringen avvisar i detta stycke det förslag som
utredningen om lokala sjukförsäkringsregister (SOU
1991:9) om att regelmässiga överföringar av uppgifter till
t.ex. RFV skall vara avidentifierade. Utredningen menade
i sitt betänkande att RFV skulle hemställa hos regeringen
varje gång ett undantag från regeln om avidentifierade
uppgifter var nödvändig. Regeringen avvisar även detta.
Det anser vi vara uppseendeväckande. Argumentet från
statsrådets sida är att det finns risk för att regeringsbeslut
kan komma att innebära att RFV:s register uppfattas som
statsmaktsregister.

Vår uppfattning är att det torde vara mer vanligt vid
uppföljning, utvärdering och statistik att uppgifterna som
inhämtas lokalt inte behöver innehålla personuppgifter. Vid
de fall där detta anses hindrande för RFV:s verksamhet får
man ansöka hos regeringen om tillåtelse att föra register
med personuppgifter. Detta skall också tydligt motiveras
och tidsbegränsas.

Rapportering till Försäkringskassan

Utgångspunkten för en förändring av ansvaret mellan
arbetsgivare och Försäkringskassan som genomförts
beträffande ansvaret för de första 14 dagarna i en
sjukperiod bör kunna medföra flera positiva effekter. En
effekt bör vara att minska korta och återkommande
sjukdomsperioder. Arbetsgivarnas motivation till detta bör
vara betydligt större i dag än under tidigare förhållanden
när Försäkringskassan betalade merparten av
sjukpenningen.

Men viktig är också den effektivisering av
administration, rapportering, blankettifyllande och annat
pappersarbete reformen bör ha gett utrymme för, t.ex. hos
Försäkringskassan och småföretagare. Därför anser vi att
arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet gentemot
Försäkringskassan m.fl. måste begränsas till att enbart avse
det nödvändigaste. Därför bör arbetsgivarna bara
rapportera de som efter 14 dagar fortfarande är sjuka. För
att tillgodose behovet av statistik kan stickprov mycket väl
göras för att få kunskap om sjuktalets utveckling.

Rehabilitering

I propositionen anges att registren endast skall innehålla
uppgift om förekomsten av handling. Trots denna
begränsning får kortfattade uppgifter ur
rehabiliteringsplanen anges. Därutöver behövs, enligt
statsrådet, uppgifter om arten av föreslagna, planerade eller
vidtagna rehabiliteringsåtgärder för försäkringskassans
upphandling av rehabiliteringstjänster.

Trots regeringens ambitioner att begränsa mängden av
uppgifter som skall registreras finns otaliga undantag som
kommer att innebära att oacceptabla mängder av
integritetskänsliga uppgifter registreras.

Vi delar inte Riksförsäkringsverkets påstående att
kassorna kommer att kunna vidta kraftfulla åtgärder på
olika områden med ledning av den information som
registreras. Vi delar inte heller uppfattningen att betydande
besparingar, som tidigare aviserats, kommer att realiseras.

Vi anser att ett sjukförsäkringsregister bör byggas upp
för försäkringskassornas allmänna ärendeuppgifter samt för
sjukersättningsärenden. Däremot avstyrker vi förslaget om
att uppgifter för ärenden om rehabilitering får registreras.
Vi anser att det kommande husläkarsystemet i framtiden
även bör kunna innefatta ett ansvar för husläkaren att
utföra rehabiliteringsutredningar. Ett sådant ansvar för
husläkaren medför ett minskat behov för
försäkringskassorna att registrera uppgifter om
rehabilitering i sjukförsäkringsregistren.

Registeransvarig

Datalagsutredningens nyligen presenterade betänkande
innehåller ett förslag om att information om ett dataregister
alltid skall innehålla uppgifter om vem som för registret. Vi
anser att detta är en självklar del och menar därför att
lagförslagets 21 paragraf utökas med en bestämmelse om
detta.

Det torde ankomma på vederbörande utskott att
utforma erforderlig lagtext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att uppgifter som skall överföras
centralt skall vara avidentifierade då dessa skall användas
för utvärdering, uppföljning och statistik i enlighet med vad
i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slopa arbetsgivarnas
uppgiftsskyldighet gentemot Riksförsäkringsverket vad
gäller de sjukfall som avslutats inom sjuklöneperioden,

3. att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del
som omfattar rätt för de allmänna försäkringskassorna att
föra uppgifter om rehabilitering i enlighet med vad i
motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar införa uppgift om vem som är
registeransvarig i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 19 april 1993

Sigge Godin (fp)

Christel Anderberg (m)

Margitta Edgren (fp)

Siw Persson (fp)