med anledning av prop. 1992/93:207 Åtgärder mot penningtvätt

Motion 1992/93:Ju22 av Jan Bergqvist (s)

Bland de många positiva inslagen i EES-avtalet är kravet
på att alla länder som ingår i det Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet skall söka hindra att svarta pengar
tvättas vita i det finansiella systemet. Hittills har det varit
orimligt lätt för brottslingar att sopa igen spåren av sina
brott med hjälp av betalningar över gränserna via olika
finansinstitut. Därför är det utmärkt att ett tjugotal
europeiska länder kunnat ena sig om vissa gemensamma
handlingslinjer mot penningtvätt inom det finansiella
systemet. Med penningtvätt förstås åtgärder i syfte att dölja
eller omsätta bytet från brottslig verksamhet.

På senare år har flera internationella initiativ tagits för
att bekämpa penningtvätt. Sverige har ratificerat Förenta
nationernas narkotikabrottskonvention som tillkom år 1988
och som ställer krav på kriminalisering av penningtvätt när
det gäller inkomster från narkotikabrottslighet. Genom att
ändra bestämmelserna om häleri i brottsbalken anpassade
Sverige sin strafflagstiftning till konventionens krav. Till
skillnad från narkotikabrottskonventionen fick de svenska
bestämmelserna en generell utformning, dvs de omfattar
även egendom som härrör från andra typer av brott än
narkotikabrottslighet.

Inom Europarådet har utarbetats en konvention om
förverkande och där behandlas också vissa åtgärder för att
hindra penningtvätt. Sverige har visserligen undertecknat
konventionen, men har tyvärr ännu inte ratificerat den. Det
är nu hög tid att regeringen snarast presenterar riksdagen
förslag till författningsändringar med anledning av
konventionen.

EG:s ministerråd antog 1991 direktivet om åtgärder för
att hindra att det finansiella systemet används för tvättning
av pengar. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär
att varje enskilt land kan fastställa strängare regler. En
ovillkorlig skyldighet att vidta åtgärder enligt direktivet
föreligger endast när det gäller tillgångar som härrör från
narkotikabrottslighet. Enligt direktivet bör länderna dock
överväga att utvidga tillämpningen till andra former av
brottslighet.

Enligt direktivet skall vidare medlemsstaterna se till att
bestämmelserna utvidgas till att också gå utanför de
utpekade finansiella instituten, om det är frågan om
verksamhet som är särskilt ägnad att utnyttjas för
penningtvätt. Medlemsländerna i EG har dock bestämt att
de tills vidare inte skall genomföra en sådan utvidgning. För
Sveriges del innebär detta inte något hinder för att gå längre
än EG:s medlemsländer. Det har inte heller framkommit
något som tyder på att våra medlemskapsförhandlingar med
EG skulle försvåras om vi redan nu utvidgar
bestämmelserna.

Beklagligtvis har propositionen inte tagit hänsyn till
viktiga synpunkter som kom fram vid remissbehandlingen
av det inom Finansdepartementet utarbetade förslaget till
lag om åtgärder mot penningtvätt. Som Rikspolisstyrelsen
framhåller ökar möjligheterna att komma åt penningtvätt
om lagen även omfattar totalisatorspel, konst- och
guldhandel samt annan hantering där en större mängd
pengar regelmässigt omsätts. Som Rikspolisstyrelsen,
Riksbanken och Finansinspektionen anför finns det starka
skäl att lagen också gäller för verksamhet som bedrivs av
växlingskontor för resevaluta.

I Sverige förekommer inte någon ordentlig övervakning
av valutaväxlingskontor. Det finns en uppenbar risk att
dessa kanaler nu kommer att utnyttjas för penningtvätt när
kontrollen skärps vid andra finansinstitut. En auktorisation
av valutaväxlingsställen kan vara befogad både med hänsyn
till behovet av konsumentskydd och till intresset att hindra
oseriösa företag att etablera sig i branschen för att utföra
penningtvätt. Eftersom illegala likvider tenderar att följa de
vägar där kontrollen är svag eller obefintlig är det högst
rimligt att lagförslagets regler om penningtvätt görs
tillämpliga även på växlingsställen för resevaluta.

När det gäller skattebrottslighet anser regeringen att det
skulle ''föra för långt att låta lagen vara direkt tillämplig på
sådan brottslighet''. Även om det kan vara svårt för en bank
att ha en uppfattning om fullbordat skattebrott föreligger
när transaktionen görs, är det enligt min mening nödvändigt
att ägna stor uppmärksamhet åt penningtvätt som har
samband med skattebedrägerier. Det är givetvis en svaghet
att regeringen inte anmodat Riksskatteverket att yttra sig
om förslaget från Finansdepartementet. Det finns all
anledning att noga gå igenom hur penningtvätt skall
förhindras i samband med skattebrottslighet o. d.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
författningsändringar med anledning av Europarådets
konvention om förverkande m.m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utvidgning av lagen om
åtgärder mot penningtvätt,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
för att hindra penningtvätt i samband med
skattebrottlighet.

Stockholm den 14 april 1993

Jan Bergqvist (s)