med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan

Motion 1993/94:Ub16 av Christina Linderholm (c)

Sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan

Läroplanskommittén föreslog i sitt betänkande Skola för
bildning (SOU 1992:94) att sex- och
samlevnadsundervisning skall vara obligatorisk i såväl
grundskola som gymnasieskola. Läroplanskommittén
föreslog att rektor ska ha ett särskilt ansvar för att sex- och
samlevnadsundervisning skall komma till stånd i
gymnasieskolan. Denna ordning föreslår också regeringen i
sin proposition om gymnasiets läroplaner (prop
1992/93:250).

I grundskolans högstadium skall, enligt
Läroplanskommittén, sex- och samlevnadsundervisningen
inrymmas i det nya ämnet barn- och ungdomskunskap
(SOU 1992:94, sid 202). Regeringen har dock föreslagit att
ämnet barn- och ungdomskunskap inte ska inrättas. Den
formulering om sex- och samlevnadsundervisningen som
kommittén hade placerat under ämnet barn- och
ungdomskunskap återfinns inte under något annat ämne i
det läroplansförslag som finns i propositionen.

Följaktligen finns det i regeringens proposition inte
något förslag om obligatorisk sex- och
samlevnadsundervisning i grundskolans högstadium.

Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk
i den svenska skolan sedan 1955. Sverige blev då
världsberömt för sin öppna syn på samlevnadsfrågor. Det
stora utrymme som samlevnadsfrågor har haft i skolan har
utgjort en förutsättning för det framgångsrika arbetet med
att förebygga sexuellt överförda sjukdomar och oönskade
graviditeter. För många ungdomar har sex- och
samlevnadsundervisningen utgjort en naturlig ram för att
ventilera de egna funderingarna kring mänskliga relationers
problem och glädjeämnen, homosexualitet och
heterosexualitet, könsroller m m.

Riksdagen har tidigare uttalat behovet av sex- och
samlevnadsundervisning. Ett exempel på detta -- som gäller
undervisningen om homosexualitet -- är
utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UbU1, godkänt
av riksdagen. ''Utskottet uttalade att det är viktigt att frågor
om homosexualitet inte behandlas isolerade utan blir
integrerade på ett naturligt sätt i undervisningen om
samlevnad i olika ämnen och på olika stadier. Homosexuell
samlevnad måste erkännas och respekteras. Diskriminering
av homosexuella får självfallet inte accepteras.''

Nu när regeringen föreslår att ämnet barn- och
ungdomskunskap inte ska inrättas, är det angeläget att sex-
och samlevnadsundervisningens obligatoriska ställning i
högstadiet garanteras på annat sätt i läroplanen. Jag
förordar därför att rektor får ett särskilt ansvar för att sex-
och samlevnadsundervisning kommer till stånd i högstadiet.
Detta skulle anknyta till den ordning som regeringen
föreslår för gymnasieskolan.

Om rektor får detta särskilda ansvar markerar detta
vikten av sex- och samlevnadsundervisningen utan att
därmed placera in det i ett visst ämne. Denna strävan
uttrycks också i ovannämnda uttalande från
utbildningsutskottet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sex- och
samlevnadsundervisningens ställning i läroplanen för
grundskolan.

Stockholm den 6 oktober 1993

Christina Linderholm (c)