med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan

Motion 1993/94:Ub8 av Marianne Carlström m.fl. (s)

I prop. 1992/93:220 föreslås att de praktiskt/estetiska
ämnena får dela på en gemensam tidsram om 1 320 timmar.
Regeringen avser att göra en översiktlig icke bindande
fördelning av tidsutrymmet för blocket bild, hemkunskap,
musik, idrott och hälsa samt slöjd. Vi anser inte att dessa
ämnen har karaktären av blockämnen utan att varje ämne
bör garanteras en minsta undervisningstid. Propositionen
innehåller sex ex. på olika timfördelningar och i fyra av
förslagen har hemkunskap endast fått 80 timmar.

Hemkunskap är det enda av ovanstående
praktiskt/estetiska ämnen som ej förekommer i nya
gymnasieskolan. Därför är det mycket angeläget att
hemkunskap ges ett stort utrymme i grundskolan.

De inledande kapitlen i propositionen innehåller
kunskapsområden och perspektiv som vi direkt anser vara
knutna till ämnet hemkunskap. Det finns stor risk att dessa
inte kommer att behandlas i skolan på ett tillfredsställande
sätt om tidsutrymmet för hemkunskap blir för litet.

Familjestrukturen har förändrats i det moderna
samhället. Kvinnor förvärvsarbetar alltmer. Detta innebär
att barnen behöver kunskap för att nu och i framtiden
kunna klara sitt eget familjeliv. Hemkunskap förbereder
barn och ungdomar för ett jämställt liv genom att de i
undervisningen samarbetar och tar ansvar för
arbetsuppgifter som de nu och senare möter i livet. I den
nationella utvärderingen, NU-projektet, fann man att 95 %
av både flickor och pojkar tyckte att de i hemkunskap lärt
sig att samarbeta.

Det blir allt svårare att stå emot konsumtionssamhällets
utbud. Hemkunskap ger eleverna kunskap för att bedöma,
analysera, granska information och reklam samt göra
medvetna val utifrån sina behov.

Dagens miljöproblem uppkommer främst som en följd
av våra konsumtionsmönster och levnadsvanor. I
hemkunskap kan miljöperspektiv lyftas fram och bearbetas
på ett konkret sätt och verkligen bidra till förändringar i
förhållningssätt, men också i aktiv handling.

I hemkunskap ingår hälsoundervisning där eleverna lär
sig att välja och kritiskt granska livsmedels kvalitet, planera
och laga god och näringsriktig mat, vilket är en
förutsättning för en god hälsa och stabil ekonomi, dvs.
resurshushållning både ur den enskildes och ur samhällets
synpunkt.

Kunskapsbegreppet har fått stort utrymme i
propositionen. Det är bra. Vi vill särskilt framhålla att
ämnet hemkunskap möjliggör för eleverna att tillägna sig
begrepp och strukturer samt att tänka och reflektera över
de synliga resultat de får. När eleverna får ett lyckat resultat
ökar deras tillit och självkänsla. I den nationella
utvärderingen, Nu-projektet, framkom att 80 % av
eleverna ansåg att hemkunskap givit dem möjligheter att
känna glädje över att ha skapat själva och att man lärt sig
att tro på sig själv.

Propositionen innehåller kunskapsmål och förslag till
kursplan för hemkunskap som innehåller andra mål vi
tycker är viktiga, och som bara kan uppnås genom att ämnet
hemkunskap ges tillräckligt med utrymme.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap skall
garanteras egen tid i timplanen i minst samma omfattning
som i dag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.

Stockholm den 6 oktober 1993

Marianne Carlström (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Sinikka Bohlin (s)

Monica Widnemark (s)

Lisbet Calner (s)