med anledning av prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet

Motion 1992/93:So2 av Bo Holmberg m.fl. (s)

I propositionen föreslås ändringar i socialtjänstlagen,
hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om
försöksverksamhet med kommunal primärvård i avsikt att
öka inslagen av konkurrens i den kommunala
verksamheten.

I propositionen redovisas också regeringens
bedömningar i fråga om kommunernas möjligheter att åta
sig uppdrag utanför det egna området, kommunal
upphandling samt bättre uppföljning och jämförelser av
kommunernas kostnader och prestationer.

Vi kommer i denna motion främst att uppehålla oss vid
de frågor som berör kommunernas socialtjänst och hälso-
och sjukvård.

Vi ser positivt på strävan att främja konkurrens inom
den kommunala sektorn. Konkurrens kan bidra till att öka
effektiviteten i produktionen och till att ge medborgarna
bättre tjänster.

Konkurrens i den offentliga sektorn är ett medel för att
nå ökad effektivitet och välfärd. Det är inte ett mål.
Konkurrens på en reglerad marknad leder ibland till andra
effekter än på en helt ''fri'' marknad. Grunderna för den
generella välfärden och den offentliga sektorn bör bevaras
samtidigt som arbetet med att höja kvalitet, öka
effektiviteten och fördjupa demokratin måste fortsätta.

Målet är att samhällsservicen skall ha hög kvalitet, den
skall styras demokratiskt, finansieras solidariskt och
fördelas efter behov. Då är det viktigt att vara öppen i valet
av medel och metoder för att på bästa sätt uppnå dessa mål.
Det innebär t ex
att produktionen av tjänster kan ske i olika former,
offentliga, kooperativa och privata.

Konkurrens förutsätter emellertid att det finns
konkurrenter. Vi tror att det i en del fall kan bli svårt att
få till stånd en konkurrens när det gäller vissa delar av den
kommunala verksamheten. Konkurrenterna kommer
kanske inte att stå i kö i alla glesbygdskommuner. Att skapa
rättvis fördelning av service, att utjämna risker mellan
individer och livsskeden är några av de mål som styrt den
offentliga sektorns uppbyggnad. Målen bestäms politiskt
och ansvaret att de uppfylls är politikernas.

Orsaken till att en verksamhet bedrivs inom den
offentliga sektorn är i många fall att det funnits ett behov av
att skapa ett utrymme där medborgarna skyddas mot
marknadskrafternas effekter och där det har varit möjligt
att lösa kollektiva problem på ett samhällsekonomiskt och
socialt förnuftigt sätt.

Genomförs propositionens förslag är risken stor för en
utveckling mot privata monopol.

Propositionen innehåller inga förslag till bestämmelser
som skulle betyda förbud mot att genom
entreprenadverksamhet skapa privata monopol.
Exempelvis innehåller inte förslagen till ändringar i
socialtjänstlagen och tandvårdslagen någon sådan
bestämmelse. I tandvårdslagen har en sådan bestämmelse
funnits hittills i 7 §. Denna föreslås nu tas bort.

Vi anser att en viss andel verksamhet i kommunal regi är
en förutsättning för verklig konkurrens. Om kommunerna
avhänder sig de egna resurserna förlorar de handlingsfrihet.
De förlorar egen kompetens och de får inte möjlighet att
testa utomstående entreprenörer mot verksamhet i egen
regi. Medborgarnas valfrihet begränsas väsentligt. Vilken
valfrihet gäller för den som önskar kommunal verksamhet
om sådan inte finns?

Vi vänder oss emot att privatisering av verksamhet inom
kommunen forceras fram oavsett vilken verksamhet det
gäller. All kommunal verksamhet lämpar sig inte för att
lämnas ut till entreprenörer. Kommunal och
landstingskommunal tjänstproduktion är specifik, den
baseras på den grundlagsfästa kommunala självstyrelsen.
Rättssäkerhetsaspekter och demokratiska aspekter måste
beaktas.

Frågan är om de föreslagna lagändringarna skapar större
klarhet i rättsläget mellan offentlig och privat verksamhet.
Vår bedömning är att så inte är fallet.

I propositionen aviseras ett kommande förslag om
obligatorisk anbudsupphandling i offentlig verksamhet.
Detta är en lösning som vi är motståndare till. Det är
kommunen själv, som inom ramen för den kommunala
självstyrelsen, beslutar om upphandling.

Den nuvarande regeringen har också genom tidigare
förslag om fristående skolor gjort oacceptabla ingrepp i den
kommunala självstyrelsen, genom att kommunen tvingas
lämna bidrag till de privata skolorna, som ofta
överkompenseras för sina kostnader. Detta system har
kritiserats från en mängd håll, inklusive kommunförbundet,
men regeringen har underlåtit att förändra systemet.

Propositionen är oklar på många punkter. En rad
väsentliga frågor lämnas olösta.

Förslagen till ändringar i speciallagstiftningen vad avser
myndighetsutövning är oklara. Det gäller främst hur
begreppet uppgift skall tolkas. Denna oklarhet framgår av
formuleringen ''uppgift som innehåller
myndighetsutövning''. Av formuleringen framgår att
uppgiften kan innehålla något mer, i så fall vad?

Vi anser att det är nödvändigt att klargöra vad som
menas med myndighetsutövning inom de specialreglerade
verksamheterna innan lagändringar i enlighet med de som
föreslås i propositionen över huvud taget övervägs.

För att garantera god vård och omsorg i den verksamhet
som läggs ut på skilda entreprenörer måste kvalitetskraven
läggas fast. Rättssäkerheten måste tryggas, det gäller regler
för sekretess och likabehandlingsprincipen, möjlighet till
insyn och kvalitetsbedömning av verksamheten.

Vi anser därmed att det bör fastslås i lag att verksamhet
som läggs ut på skilda entreprenörer skall bedrivas på
sådant sätt att likställighetsprincipen kan upprätthållas.

Vi anser också i likhet med lagrådet att en översyn av
sekretessreglerna är nödvändig. Den enskildes
rättssäkerhet när kommuner lämnar över verksamhet under
socialtjänsten i annan regi är eftersatt. Vi kommer att få en
situation där samma verksamhet, från sekretesssynpunkt,
behandlas olika beroende på om den bedrivs i offentlig eller
privat regi.

Varken avtal eller förbehåll om utvidgad sekretess är
tillräckliga. Lagrådet har också pekat på att avtal av detta
slag inte heller medför att tystnadsplikten blir
straffsanktionerad enligt 20 kap 3 § brottsbalken.

I propositionen anges att det i lagrådsremissen om stöd
och service till vissa funktionshindrade m.m. kommer
förslag om ändringar i socialtjänstlagen om utvidgad
tystnadplikt. Frågorna om sekretess och tystnadsplikt borde
ha klargjorts i samband med denna proposition.

Mot bakgrund av vad ovan anförts bör effektivare regler
om sekretess och tystnadsplikt införas, innan nya utvidgade
regler om konkurrens i kommunal verksamhet genomförs.

Socialtjänstkommittén och hälso- och
sjukvårdsutredningen 2000 arbetar för närvarande med
översyn av sina respektive lagområden. Vi anser att det är
självklart att dessa utredningar skall slutföras innan andra
förändringar diskuteras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår de i proposition 1992/93:43
föreslagna förändringarna i socialtjänstlagen, hälso- och
sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lag om
försöksverksamhet med kommunal primärvård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den grundlagsfästa kommunala
självstyrelsen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om myndighetsutövning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättssäkerhet, sekretess och
tystnadsplikt, likabehandlingsprincipen, uppföljning och
kvalitetskontroll när kommuner lämnar över verksamhet
till andra huvudmän.

Stockholm den 22 oktober 1992

Bo Holmberg (s)

Anita Persson (s)

Ingrid Andersson (s)

Rinaldo Karlsson (s)

Jan Andersson (s)

Maj-Inger Klingvall (s)

Hans Karlsson (s)

Martin Nilsson (s)